No description available.

No description available.

No description available.

Varje dag exponeras man som konsument för en mängd reklam av olika slag. Stora summor läggs varje år på reklam och konkurrensen blir allt hårdare för företagen att synas och märkas på marknaden. Det är viktigt för företag att förstå kundens inköpsbeteende och eftersom flertalet beslut tas på plats i butiken satsar företag allt mer på påverkan av kunden och dess beslut i butiken. Problemformulering i denna studie: Vad gör en livsmedelsbutik för att påverka kundens inköpsbeteende? Syftet med detta examensarbete är att identifiera och fördjupa vår förståelse för vilka faktorer som påverkar kundens inköpsbeslut och vilka metoder en livsmedelsbutik använder sig utav. Uppsatsen baseras på en fallstudie där intervjuer har genomförts med två personer på PA:s Kvantum i Falköping. Den teoretiska referensramen utgår från en modell av köpbeteende av Kotler (2006) som har bearbetats för att passa vår studie och vårt syfte. Vi har fokuserat på den del av modellen som behandlar marknadsföringsstimuli, vilken innefattar produkt, pris, plats och påverkan. Till detta har ytterligare två P:n adderats i form av personal och fysisk omgivning. Resultaten från studien visar att butiken i vårt fall använder sig av samtliga P:n för att påverka kundens beslut i butiken. Det går inte att särskilja något P som har större betydelse än de andra i butikens arbete att styra kundens inköpsbeteende; de används alla parallellt och samverkar med varandra för att åstadkomma största möjliga effekt. Om ett företag lyckas kartlägga vilka faktorer som influerar en kunds inköpsbeteende kan marknadsföringsåtgärder på så sätt optimeras och anpassas till den aktuella marknaden; med förhoppning om ett förbättrat resultat. / Every day customers are exposed to a large quantity of publicity of different kinds. Big amounts are put every year in publicity and the competition among the companies to be shown on the market is getting harder and harder. It is important for companies to understand the buying behaviour of the customer and since most of the decisions are made in the store, many companies make efforts to influence the customers and their decisions in the store. The problem formulation in this case study is: What does a grocer store do to influence the customer’s buying behaviour? The purpose of this essay is to identify and deepen our understanding of what factors that influence the customer’s buying decisions and what methods a grocer’s store use. The thesis is based on a case study and interviews have been done with two persons at PA:s Kvantum in Falköping. The theory starts from a model of buying behaviour by Kotler (2006) that has been adapted to fit our research problem and purpose. We have focused on the part of the model that deals with marketing stimuli, and includes product, price, place and promotion. On top of this, two P:s have been added, i.e. personnel and physical evidence. The results from the study show that the store in our case uses all of the P:s to influence the customer’s decisions in the store. It is not possible to distinguish any P that has greater importance than another in the work with controlling the buying behaviour of the customer; they are all used parallel and consociate to achieve as big effect as possible. If a company successfully identifies the factors that influence a customer’s buying behaviour, the marketing measures can be optimized and adjusted to the current market; with the hope of a better result.

Förändring sker! Med en snabbt växande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva ändra vår syn på marknadsföring. Eller? Med detta arbete är syftet att undersöka hur marknadsföring går till idag och vilka marknadsföringskanaler som används. I arbetet läggs fokus på att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-ämnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, så som sociala medier och varumärkets roll i sammanhanget. Därefter utformas en enkät som skickas till de tillfrågade per mail. Informanterna delar med sig av deras uppfattningar kring deras egen marknadsföringsprofil. Med olika förutsättningar för verksamheten läggs det mer och mindre vikt vid olika delar i marknadsföringen hos de olika informanterna. Oberoende av examinationstid skiljer informanterna på hur de väljer att uttrycka sig i marknadsföringen. Fokus ligger på att framhäva ett tydligt bild- och formspråk, främja varumärket och förståelsen hos kunder, hitta rätt bärare och att skriva och visa bilder på egen tillverkning. Diskussionen förs i koppling till teoribakgrunden och om det finns samband med tidigare forskning och en bakomliggande anledning till val av marknadsföringskanaler. Finns det skillnader mellan att vara examinerad formgivare på 1900–talet kontra att vara examinerad som formgivare på 2000–talet.

Forskningen kring marknadsföring med kändisar har fokuserat på hur företag väljer den lämpligaste endorsern för just sitt varumärke och hur associationerna mellan produkten och kändisen spelar in på annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kändisen som person återspeglas i betraktarens annonsattityd och varumärkesattityd. Vi har valt att fokusera vår uppsats på effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jämfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien är uppdelad i två enkäter där vi med kvantitativa metoder undersöker två olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5. Vi har valt en manlig (Brad Pitt) och en kvinnlig ambassadör (Marilyn Monroe).Resultatet visade på en skillnad mellan de två ambassadörerna i både sambandet mellan annonsattityd/varumärkesattityd och konsumentens uppfattning av ambassadören. Resultatet bekräftade även gängse uppfattning om att en kvinna som marknadsför en kvinnoparfym har en bättre matchning jämfört med den manliga. För den kvinnliga ambassadören med starkareanknytning till varumärket kunde vi se tydliga samband för både annonsattityd och varumärkesattityd medan för ambassadören med mindre anknytning fanns det främst samband för annonsattityden medan för varumärkesattityden fanns det knappt några sambandalls.

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige. Undersökningen visar tydligt hur bolagets marknadsföring med tiden går från att vara landskapsbeskrivande till renodlad reklam samt hur den i själva verket är en spegelbild och en del av den rådande natursynen, samhället och dess kultur.

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma. Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus: Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal? Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen? Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder? Vad framhålls som avgörande för valet av kanal? Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt. Den enda kanalen som används av ICA och Coop i nuläget är Facebook vilket överraskade då alla sociala medier är gratis. Valet av denna plattform motiverades av att de hade testat andra kanaler men inte fått önskvärt genomslag någon annanstans. Genom Facebook kan en kommunikation hållas med kunderna dygnet runt, då det är en öppen plattform som alltid är tillgänglig. Studien finner också att en ökad kommunikation anges kunna bidra till en djupare och närmre relation med kunderna. Nyckelord: Sociala medier, marknadsföring, kommunikation, social närvaro, marknadsmix.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare. Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling. Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona. Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism. Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats. Fysiska strategier som de använder sig av är främst att skydda och bevara värden, erbjuda ett intressant och informativt besökscentrum som är lättillgängligt för besökare samt att profilera sig som hållbara eller gröna. Deras framtidsplaner är att sträva mot fortsatt utveckling i form av utökning av programutbud, höja personalens kompetens, upprustning och ombyggnation av byggnader.