Spelling suggestions: "subject:"cartes"" "subject:"bartes""
11 |
Fragmentace a savčí predátoři v lesních habitatech: faktory ovlivňující jejich distribuci a výběr prostředí / Fragmentation and mammalian carnivores in forest habitats: variables which affect carnivores distribution and habitat choicePAVLUVČÍK, Petr January 2010 (has links)
The human use of landscape causes fragmentation and loss of original habitats. Different species vary in their sensitivity to habitat loss. Especially carnivores can be more sensitive to decrease of their habitat because of lower abundance of their prey. On the other hand several opportunistic carnivores can profit in human modified habitats. This study was carried out in the České Budějovice basin, Czech Republic during the years 2008 and 2009 and the aim of this study was to determine carnivore{\crq}s habitat preferences in the fragmented landscape. During these two years were seven carnivore species monitored in forest patches by using scent stations. Records of this monitoring were compared with physiognomy of these patches and structure of surrounding landscape.
|
12 |
Les mustélidae (carnivora) du pléistocène du sud de la France : Approche paléontologique, biométrique et de morphométrie géométrique des genres Gulo, Martes, Mustela et Meles / The Pleistocene Mustelidae (CARNIVORA) of the South of France : Palaeontological, biometrical and geometrical morphometry approaches of genus Gulo, Martes, Mustela and Meles.Bourgeois, Gaëtan 27 September 2018 (has links)
Dans cette étude paléontologique, plusieurs méthodes ont été mises au point pour tester les hypothèses sur l’utilité des mustélidés en tant que signal paléoécologique, paléoenvironnemental et chronologique pour les sites préhistoriques du Paléolithique. Les genres Gulo, Martes, Mustela et Meles du Pléistocène et de l’Holocène de la moitié Sud de la France sont étudiés sous l’angle de l’anatomie comparée, de la biométrie et de la morphométrie géométrique sur un matériel très varié : crânien, dentaire et post-crânien. Les mustélidés proviennent de nombreux sites différents par leur âge, climat et altitude : Saint- Vallier, la Caune de l’Arago, Orgnac 3, le Lazaret, le Portel-Ouest, La Fage, La Marche, Siréjol, Villereversure, La Tanne du Beau Prince, la grotte des frères Traversat, Tuchan et Ambrussum. Cette approche systémique a permis de découvrir de nouveaux outils de sexage des mustélidés, sur les I3 notamment. L’indice de constriction orbitaire que nous avons établi livre une diagnose sexuelle très claire sur les blaireaux. La pente de la droite de régression des P4 et des Canines supérieures chez Mustela montre une distinction entre M. martes et M. foina. Nous confirmons la grande variabilité morphologique de ces petits Carnivores, qui reflète les environnements dans lesquels ils vivent ou ont vécu et qui est plus importante que la distinction spécifique chez Martes martes et Martes foina. De même, nous proposons Melesmeles atavus comme sous-espèce chronologique du Pléistocène moyen et présent à la Caune de l’Arago.De plus, les M. thorali, M. palerminea, M. praenivalis présentent plutôt des mandibules robustes et des dents graciles par rapport à leurs homologues actuels. / In this paleontological study, several methods have been developed to test hypotheses about the utility of mustelids as a paleoecological, palaeoenvironmental and chronological signal for prehistoric Paleolithic sites. The genera Gulo, Martes, Mustela and Meles of the Pleistocene and the Holocene of the half of the South of France are studied from the angle of comparative anatomy, biometry and geometrical morphometry on a very varied material: cranial, dental and postcranial. Mustelids come from various sites differed by age, climate and altitude: Saint-Vallier, Caune de l'Arago, Orgnac 3, Lazaret, Portel-Ouest, La Fage, La Marche, Siréjol, Villereversure, the Tanne du Beau Prince, Frères Traversat’s cave, Tuchan and Ambrussum. This systemic approach made it possible to discover new tools for sexing mustelids, particularly on I3. The post-orbital constriction index that we have established provides a very clear sexual diagnosis of badgers. The slope of the regression line of P4 and upper Canines of Mustela shows a distinction between M. martes and M. foina. We confirm the great morphological variability of these small carnivores, that reflects the environments in which they live or have lived and which is more important than the specific distinction in Martes martes and Martes foina. Similarly, we propose Meles meles atavus as a chronological subspecies of the Middle Pleistocene and present at the Caune de l'Arago. In addition, M. thorali, M. palerminea, M. praenivalis have strong mandibles and slender teeth compared to their current counterparts.
|
13 |
液果の種子散布者としての中型哺乳類の特性ーおもにニホンザルを例としてー大谷, 達也, OTANI, Tatsuya 12 1900 (has links)
農林水産研究情報センターで作成したPDFファイルを使用している。
|
14 |
Recovery Measures for the State Endangered American Marten: An Internship with Two Wisconsin Natural Resource AgenciesHarvey, Sarah L. January 2004 (has links)
No description available.
|
15 |
Pine marten diet and habitat use within a managed coniferous forestCaryl, Fiona Mae January 2008 (has links)
Increased afforestation and protective legislation in the latter half of the 20th Century allowed the British pine marten Martes martes population to recover from near extinction. Although still largely confined to northern Scotland, the marten population is expanding its size and range by utlising coniferous plantation forests which have become increasingly available. However, little is known about the marten’s ecology in plantation forestry, and less about how they may adapt to changing silvicultural trends. This study investigated aspects of pine marten ecology within Morangie forest, a managed plantation in NE Scotland, with the ultimate aim of formulating management guidelines for modern plantation forests. During the course of the study 11 pine marten were radiotracked and their home ranges mapped to examine marten-habitat associations at several spatial scales. Compositional analysis of habitat based on dominant vegetation type showed that martens established their home ranges in areas dominated by mature forest, whilst showing relative avoidance for open heath moor and grazed pasture. Within home ranges, foraging martens utilised patches of graminoid vegetation, such as those typically associated with Microtus voles, in areas with little or no tree canopy cover. These findings provide unequivocal evidence that fine-scale patches of non-forested habitat provide crucial foraging resources for marten, and therefore ought to be provisioned for in forest management plans. To assist the implementation of these requirements in forest planning, a model was developed to predict the fine scale distribution of Microtus-rich foraging habitat for marten using GIS-based habitat variables that are routinely available to forest managers: topographic wetness index, stand tree height and stand basal area. Management recommendations of ways to improve wind-firm plantation forests as habitats for pine marten are provided. To augment the investigation of marten spatial ecology, the diet of martens was examined seasonally through the analysis of contents from c. 2450 scats, 86 % of which were genetically identified as being pine marten in origin. Marten diets displayed marked seasonality, but small mammals, berries and small birds were the principal foods consumed based on both frequency of occurrence and estimated weight of biomass ingested. Comparison of the relative composition of small mammal species in the diet with those available in the environment revealed that marten displayed an indisputable preference for Microtus voles. Such habits demonstrate that the niche of Scottish martens has diverged from those in mainland populations which predominantly prey upon Clethrionomys voles. A comparison of the marten’s winter diet with those found in studies at similar latitudes (58°N) demonstrated that the Scottish diet was more similar to diets at more southerly latitudes as they contained more fruit and fewer large mammals than typically boreal diets. Investigation of inter-annual variation of the marten’s spring diet from five successive years revealed that Microtus were consistently the most important prey species in the diet each year. Indirect evidence of the relative abundance of Microtus suggested that Microtus populations were non-cyclic. Findings are discussed with reference to the unique ecological circumstances confronting marten in the Scotland; typical of insular populations the UK has a depauperate native fauna in comparison with mainland Europe, in addition to this, mild climatic conditions, particularly over winter, and a historically fragmented landscape appear to have allowed the niche of the Scottish marten to diverge from that considered typical elsewhere in its range. The Scottish marten is dependent on both forested and open habitats, and is both a Microtus specialist and trophic generalist.
|
16 |
Small Vertebrates of the Bidahochi Formation, White Cone, Northeastern ArizonaBaskin, Jon Alan January 1975 (has links)
Two taxa of amphibians, five taxa of reptiles, and eighteen taxa of mammals were collected by screen-washing sediments from the upper Bidahochi Formation at White Cone peak, northeastern Arizona. Five new species of mammals were recovered. They include Perognathoides bidahochiensis (Heteromyidae), Bensonomys yazhi (Cricetidae), Bensonomys bradyi (Cricetidae), Paronychomys alticuspis (Cricetidae), and Martes (Plionictis) repenningi (Mustelidae). Bensonomys yazhi and Bensonomys bradyi are close to the stem of Central and South Americal hesperomyine radiation. The radiation began in the southwest United States and Mexico during the Hemphillian. The middle member of the Bidahochi Formation is dated at 6.7 m. y. by a basalt from Roberts Mesa. The paleomagnetic data and the White Cone local fauna support this middle Hemphillian date.
|
17 |
Högtempererat borrhålslager för fjärrvärme / High Temperature Borehole Thermal Energy Storage for District HeatingHallqvist, Karl January 2014 (has links)
The district heating load is seasonally dependent, with a low load during periods of high ambient temperature. Thermal energy storage (TES) has the potential to shift heating loads from winter to summer, thus reducing cost and environmental impact of District Heat production. In this study, a concept of high temperature borehole thermal energy storage (HT-BTES) together with a pellet heating plant for temperature boost, is presented and evaluated by its technical limitations, its ability to supply heat, its function within the district heating system, as well as its environmental impact and economic viability in Gothenburg, Sweden, a city with access to high quantities of waste heat. The concept has proven potentially environmentally friendly and potentially profitable if its design is balanced to achieve a good enough supply temperature from the HT-BTES. The size of the heat storage, the distance between boreholes and low borehole thermal resistance are key parameters to achieve high temperature. Profitability increases if a location with lower temperature demand, as well as risk of future shortage of supply, can be met. Feasibility also increases if existing pellet heating plant and district heating connection can be used and if lower rate of return on investment can be accepted. Access to HT-BTES in the district heating network enables greater flexibility and availability of production of District Heating, thereby facilitating readjustments to different strategies and policies. However, concerns for the durability of feasible borehole heat exchangers (BHE) exist in high temperature application. / Värmebehovet är starkt säsongsberoende, med låg last under perioder av högre omgivningstemperatur och hög last under perioder av lägre omgivningstemperaturer. I Göteborg finns en stor mängd spillvärme tillgängligt för fjärrvärmeproduktion sommartid när behovet av värme är lågt. Tillgång till säsongsvärmelager möjliggör att fjärrvärmeproduktion flyttas från vinterhalvår till sommarhalvår, vilket kan ge såväl lönsamhet som miljönytta. Borrhålsvärmelager är ett förhållandevis billigt sätt att lagra värme, och innebär att berggrunden värms upp under sommaren genom att varmt vatten flödar i borrhål, för att under vinterhalvåret användas genom att låta kallt vatten flöda i borrhålen och värmas upp. I traditionella borrhålsvärmelager används ofta värmepump för att höja värmelagrets urladdade temperatur, men på grund av höga temperaturkrav för fjärrvärme kan kostnaden för värmepump bli hög. I denna rapport föreslås ett system för att klara av att nå höga temperaturer till en lägre kostnad. Systemet består av ett borrhålsvärmelager anpassat för högre temperaturer (HT-BTES) samt pelletspannor för att spetsa lagrets utgående fluid för att nå hög temperatur. Syftet med rapporten är att undersöka potentialen för detta HT-BTES-system med avseende på dess tekniska begränsningar, förmåga till fjärrvärmeleverans, konsekvenser för fjärrvärmesystemet, samt lönsamhet och miljöpåverkan. För att garantera att inlagringen av värme inte är så stor att priset för inlagrad värme ökar väsentligt, utgår inlagringen från hur mycket värme som kyls bort i fjärrvärmenätet sommartid. I verkligheten finns betydligt mer värme tillgänglig till låg kostnad. När HT-BTES-systemet producerar fjärrvärme, ersätts fjärrvärmeproduktion från andra produktionsenheter, förutsatt att HT-BTES-systemets rörliga kostnader är lägre. I Göteborg ersätts främst naturgas från kraftvärme, men också en del flis. Kostnadsbesparingen beror på differensen för total fjärrvärmeproduktionskostnad med och utan HT-BTES-systemet. Undersökningen visar att besparingen är större om HT-BTES-systemet placeras i ett område där det är möjligt att mata ut fjärrvärme med lägre temperatur. Om urladdning från HT-BTES kan ske med hög temperatur ökar också besparingen. Detta sker om lagrets volym ökar, om avståndet mellan borrhål minskar eller om värmeöverföringen mellan det flödande vattnet i borrhålen och berggrunden ökar. Dessa egenskaper för lagret leder också till minskade koldioxidutsläpp. Storleken på besparingen beror dock i hög grad på hur bränslepriser utvecklas i framtiden. Strategiska fördelar med HT-BTES-systemet inkluderar; minskad miljöpåverkan, robust system med lång teknisk livslängd (för delar av HT-BTES-systemet), samt att inlagring av värme kan ske från många olika produktionsenheter. Dessutom kan positiva bieffekter identifieras. Undersökningen visar att HT-BTES-systemet har god potential att ge lönsamhet och minskad miljöpåverkan, och att anläggning och drift av lagret kan ske utan omfattande lokal miljöpåverkan. Det har också visats att de geologiska förutsättningarna för HT-BTES är goda på många platser i Göteborg, även om lokala förhållanden kan skilja sig åt. För att nå lönsamhet för HT-BTES-systemet krävs en avvägning på utformning av lagret för att nå hög urladdad temperatur utan att investeringskostnaden blir för stor. Undersökningen visar att om anslutning av HT-BTES-systemet kan ske mot befintlig anslutningspunkt eller till befintlig värmepanna kan investeringskostnaden minska och därmed lönsamheten öka. Placering av HT-BTES-systemet i områden med risk för överföringsbegränsningar kan också minska behovet av att förstärka fjärrvärmenätet, och således bidra till att minska de kostnader som förstärkning av nätet innebär. Betydelsefulla parametrar för att nå lönsamhet för HT-BTES-system inkluderar dessutom kostnaden för inlagrad värme liksom vilket vinstkrav som kan accepteras. Tillgång till HT-BTES möjliggör ökad nyttjandegrad och flexibilitet för fjärrvärmeproduktionsenheter, och därmed ökad anpassningsmöjlighet till förändrade förutsättningar på värmemarknaden. Dock återstår att visa att komponenter som klarar de höga temperaturkraven kan tillverkas till acceptabel kostnad.
|
Page generated in 0.032 seconds