<p>Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt.</p> / <p>The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.</p>

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt. / The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.

Denna studie syftar till att undersöka vilket stöd maskrosbarn (barn till föräldrar med beroendesjukdom) fick från samhället under barndomen och vilka strategier vuxna kan identifiera sig med idag när de pratar om sina erfarenheter som maskrosbarn. I denna studie har vi använt oss av Thomas Scheffs, Erving Goffmans, John Bowlbys, Peter L. Berger och Thomas Luckmann teorier som är sociala band, skammens sociala funktioner, fasad, anknytningsteorin och socialisation. Dessa teorier har varit tillämpliga för att får en fördjupad förståelse för maskrosbarnens livssituation. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ textanalys där vi studerat tio olika blogginlägg följt av fem vetenskapliga artiklar kring ämnet. En gemensam nämnare bland maskrosbarnens erfarenheter är det stora ansvarstagandet som barnen fick bära på till följd av föräldrarnas beroendesjukdom. Resultatet av denna studie visade att ett ändrat tankesätt är ett gott verktyg till en förändrad livssituation och att stöd från omgivningen kan vara till stor hjälp. Frågorna som grundas i vår studie är: 1. Vilka olika strategier kan vuxna identifiera sig med idag när de pratar om deras erfarenheter som maskrosbarn? 2. På vilket sätt känner maskrosbarn idag att de fick hjälp av samhället i sin barndom. / This study aims to investigate what support invulnerables (kids to parents with an addiction) received from society during their childhood and what strategies adults can identify with today when they talk about their experiences as invulnerables. In this study, we have used the theories of Thomas Scheff, Erving Goffman and John Bowlby, Peter L. Berger and Thomas Luckmann which are social ties, the social functions of shame, the facade, the theory of attachment and socialization. These theories have been applied to gain an in-depth understanding of the life situation of invulnerables. This study is based on a qualitative research method in the form of qualitative text analysis where we studied ten different blog posts followed by five scientific articles on the subject. A common denominator among the invulnerables experiences is the great responsibility that the children had to bear as a result of the parents' addiction. The results of this study showed that a changed way of thinking is a good tool for a changed life situation and that support from the environment can be very helpful. The questions based on our study are: 1. What different strategies can adults identify with today when talking about their experiences as invulnerables? 2. In what way do invulnerables today feel that they received help from society in their childhood.