Syftet med undersökningen är att bidra med en djupare kunskap om vilken betydelse musikindustrins omstrukturering har haft för svenska låtskrivares ekonomiska överlevnad när digital teknologi för produktion och distribution av inspelad musik börjat användas. Tidigare forskning visar att strömmande musikens etablering bidragit till att musikindustrin stabiliserats och intäkterna återhämtat sig efter den nedåtgående trenden som orsakades av flera års illegal fildelning. Genom levnadshistoriska intervjuer tolkas vändpunkter och roller från tre svenska låtskrivares berättelser om hur de upplever musikindustrins omstrukturering. Utmärkande resultat var låtskrivarnas berättelser om en minskad efterfrågan av fullängdsproduktioner som fysiska album som vinyl och CD till förmån för skapandet av singlar som enstaka låtar som strömmas via Spotify. Låtar via Spotify var en ny medialiseringsform som berättades som en vändpunkt i alla låtskrivarnas levnadsberättelser. Resultatet visar även att låtskrivarnas berättelser skiljde sig från varandra då de hade olika upplevelser av vilken betydelse musikindustrins omstrukturering haft på deras ekonomiska överlevnad. Låtskrivarna identifierade sig som förlorare eller hjälte utifrån hur nya medialiseringsformen som vändpunkt varit positiv eller negativ för deras intäkter från royalties. I diskussionsavsnittet redogörs för hur resultatet liknar den tidigare forskning då även låtskrivarna berättade om hur de upplevde att den fysiska CD-skivan övergetts för att istället distribuera musik digitalt på strömmande tjänster.

Denna studie undersöker hur känslor kan förmedlas och förändras vid byte av genre på en låt. Studien har genomförts genom designforskning och en fallstudie med fokusgrupp. Forskningsstudien bygger på en pop-låt som skrivits och producerats för denna studie och som sedan även producerats i genren melodisk dödsmetall. Undersökningen har gått ut på att identifiera om det sker några eventuella förändringar i de känslor som kan uppstå mellan dessa båda genrer. Forskningsresultatet visar att det är möjligt att förmedla samma känsla mellan olika genrer men att känsloyttringarna överlag varierade kraftigt mellan de två versionerna.

Tidigare och aktuell forskning visar på att onomatopoesi förekommer iskönlitteratur men studierna saknar värdefull information inom ämnet. Merutförliga undersökningar går att spåra till ämnet inom språkvetenskap.Syftet med denna studie är att belysa hur onomatopoesi gestaltas iskönlitterära produktioner och om personer delar en gemensam tolkning avljudhärmande ord som kan förekomma i dessa produktioner. Studiengenomfördes med ett kvalitativt forskningsperspektiv samt med enfenomenologisk utgångspunkt. Ett frågeformulär utformades där 36individer deltog. Ett antal ljud presenterades för deltagarna som de sedanskulle texta. De ljud som visade på gemensamma tolkningar presenterades itexter. Dessa ljud var BONK och SPLOOSH. Slutligen skapades engestaltning som knyter samman den tidigare och den aktuella forskningenmed svaren från frågeformuläret. Detta resulterade i en interaktiv bok sommed hjälp av digitala verktyg skapar en originell produkt. / Previous and recent studies shows that onomatopoeia is presented in fictionstories but the studies lack valid information within the subject. Moredetailed research can be found within language studies. The purpose of thisstudy is to enlighten onomatopoeia, how it is presented in fictionproductions and if people share a mutual vision of sounds imitating wordsthat might be used in these productions. The study was conducted with aqualitative method and with a phenomenological perspective. 36 individualsparticipated in a questionnaire that was conducted. A number of sounds waspresented to the participants who then had to type the sound in text. BONKand SPLOOSH showed a mutual vision and the result was presented astables. A product was created to unite the previous and recent studies withthe result from the questionnaire. This resulted in an interactive book thatwith help of digital tool create an ordiginal product.

I dagens samhälle har nästan alla tillgång till en kamera på något sätt. Oftast kan man även ställa in direkt i kameran om man vill ta färgbild eller svartvitt. Men jag har tagit steget längre och har valt att redigera bilderna själv till svartvitt. Har tagit en bild, men gjort två olika redigeringar på den. Av den färgade bilden har jag skapat lite mer dramatiska men samtidigt harmoniska bilder i svartvitt för att sedan göra en undersökning för att se hur tittaren har tolkat de olika bilderna och på så sätt försöka styra lite hur betraktaren ska se på bilden, men även att tittaren ska få tolka fritt. Genom min undersökning “Hur tolkas djurens beteende i bilder beroende på hur de är redigerade?”, har jag kommit fram till att det är möjligt och att även om det är samma bild fast två olika redigeringar så har vissa tolkat det till en berättelse, men att det finns två sidor utav den. Alla har olika bakgrund och förknippar vissa saker med annat som gör att man tolkar som man gör. Jag har valt att göra denna undersökning för att jag tycker den är intressant, att se hur olika manfaktiskt tolkar de bilder man ser.

Sedan den digitala kameran kom, har det blivit allt vanligare att fotografer har en stor mängd bilder att gå igenom efter varje fotograferingstillfälle. Även om det finns program som kan hjälpa till att få en överblick och hålla reda på bilder, är det fortfarande en uppgift som tar tid och kan kännas tråkigt. Den här uppsatsen undersöker hur fotografens arbetsflöde ser ut kring bildsortering och urval av bilder, detta för att tillämpa en prototyp som förbättrar processen. Prototypen har utvecklats med hjälp av statistisk bildbehandling, i form av histogram för bildjämförelse och implementerat sortering av bilder efter histogramlikhet, en teknik som kan utveckla en fotografs arbetsflöde och ge dem en helt ny insikt i urvalet av sina bilder.

Det finns enorma mängder information att finna på nätet i dagsläget, allt ifrån nyheter till historia, och allt i en rad olika format på en hissnande mängd olika typer av sajter. Att ses som en tillförlitlig informationskälla är därför inte lätt i dagens medialandskap. Mycket vikt läggs på ett unikt innehåll och professionell design, och just professionell design eller attraktiv design har i tidigare studier visat sig vara något som har tydliga samband med hemsidor som uppfattas som trovärdiga av användare. Med denna press på det rent estetiska finns det behov att utreda vilka typer av designmetoder som kan tänkas tillhandagå webbdesigners i skapandet av hemsidor som upplevs som trovärdiga. I detta kandidatarbete har jag därför valt att utreda hur en och samma hemisda skapad via två olika typer av webbdesignmetoder gynnas vid ett första intryck. Den ena versionen av hemsidan skapad via en traditionell webbdesignmetod och den andra via en deltagande webbdesignmetod. Vad jag har funnit är att det finns vissa samband mellan en hemsidas upplevda trovärdighet och en hemsida skapad via deltagande webbdesignarbete. Vidare studier behövs dock för att säkert fastställa sambanden.

A major disadvantage of shooting on green screen with CGI is that the director cannot see or interact with the virtual elements in the scene and thus get a realistic view of how the end result will look like, and also not being able to make changes as necessary by moving objects and actors around during the shooting session. This disadvantage can be mitigated by the use of previsualization where the director is given a rough take of what the final cut will look like by combining the filmed material with the virtual environment in real-time. This master’s thesis work aims to come up with solutions for improving the film studio Stiller Studios’s previsualization system. This involves a review and integration of game engines for previsualization in a motion control green screen studio, a camera calibration process with blur detection and automatic selection of images as well as research into camera tracking and depth compositing.

Rendering of skin and translucent materials as a real-time solution for a game engine.

This thesis describes methods for advanced visualization of 3D data. Order-independent transparent data between multiple datasets of varying types can be combined using an A-buffer. In this thesis, an implementation of such a buffer is presented. An optimisation of the A-buffer, based on the discarding of unnecessary fragments will be presented. A line integral convolution method for 3D volumes will also be presented, where noise input, and resolution of the input- compared to output volumes will be discussed. The resulting method is able to visualize multiple types of data with order-independent transparency. The rendering speed is generally fast enough for an interactive user-experience.

The naked body is an entity that has always been present in both the “real” world and the media. The anatomy of our bodies isn’t something we can avoid; today it reflects the reality that has developed partly from media. According to Instagram’s guidelines users are not allowed to publish naked or semi-naked pictures but that does not stop certain users that are critical to how the body norms and censorship are portrait today. In our study, we take part of research regarding gender in multimedia settings and how they have affected our daily lives. As well as studies, which research the usage of hashtags and how to circumvent censorship. The focus for this study is to research what role Instagram and hashtags have in generating a public discussion as well to draw attention to various issues and causes that are based on norm critique. We have conducted two different observations, held interviews with activists and created an online-survey for users to answer what they think about the Instagram community guidelines. The results show that there is an underlying discrimination acceptance within Instagram and their community guidelines. We can also see that women and users who uses hashtags can spread their causes more effectively, although they are simultaneously at risk for being censored depending on the hashtag they use. According to our respondents from our research there is an agreement regarding the need of updating Instagram’s community guidelines, which could help with eliminate the current discrimination against women and their breasts. At the end of this study we are giving a proposal to how Instagram can work with their censoring in a more critical way. This may contribute to an agenda to make social media platforms safer and less discriminating.