Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på vad ljudteknikern har för roll och påverkan i en operaproduktion samt även att undersöka hur ljudteknikern samverkar med övriga funktioner i operahuset. Detta ämne är som forskningsområde fortfarande relativt ogenomlyst, därför kan denna studie bidra ny kunskap i ämnet. Undersökningen kan i viss mån även ge ökad kunskap om hur samspel och samverkan ser ut mellan olika yrkesgrupper i svenska operahus. Som grund för uppsatsens analys fungerade fyra stycken ljudtekniskt verksamma personer från Sveriges tre största operahus som intervjuades. Svaren från respondenterna har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier (symboliskt kapital, fält och habitus) och annan tidigare forskning. Studien visar att ljudteknikerns roll är komplex, mångfasetterad och kräver utöver ljudteknisk kunskap även stor social kompetens för att kunna samverka väl med de konstnärliga ledarna och övriga funktioner. Vidare framgår det att tre av de fyra respondenterna anser att ljudteknikern påverkar det konstnärliga scenuttrycket. Respondenterna var eniga om att ljudteknikerns roll i en operaproduktion har blivit mer betydande på senare år tack vare den tekniska utvecklingen. Svagheten med denna studie är att den endast byggts på kunskap inhämtade genom intervjuer. Som förslag på vidare forskning är att utvidga och säkerställa dessa resultat genom att genomföra undersökningen med andra metoder t.ex. observationsstudier.

Syftet med denna diskursanalys är att bidra med kunskap om hur audiovisualitet har setts på och förändrats från 1936 fram till 2008. Detta undersöks utifrån sex stycken texter som är uppsatsens empiri. Huvudfrågan i denna uppsats begrundar huruvida dessa skillnader finns och hur de kan relateras till varandra. Analysprocessen utgår från socialkonstruktivism som teori för att kunna förstå de skillnader som undersöks. Resultatet av denna undersökning visar att det finns små skillnader i hur vissa relaterade begrepp används, detta tas vidare upp i diskussionsdelen där det även diskuteras hur förutsättningar för tidigare och framtida diskurser om audiovisualitet ser ut. Förslag till fortsatt forskning är en liknande studie med fokus på moderna texter för att se om det finns samtida skillnader och även om resultatet utifrån det skiljer sig från det i denna undersökning.

Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.

Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med? Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den teknikutveckling vi ser framför oss. I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet. De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

I många kulturer så har musikerns roll varit något av vikt, men samtidigt av låg status. Musiker måste ofta hänge sig till olika områden av musicerande för att gå runt och därför är det viktigt att undersöka hur de olika alternativen ser ut. En väg kan vara att para ihop sig med kommersialism och modifiera sitt komponerande efter en beställare som vill betala för musik med avsikt att marknadsföra ett varumärke.Syftet med studien är att få en djupare förståelse av hur tre musikproducenter inom reklamfilmsmusik utför sina uppdrag, förhåller sig till sina beställare och uppfattar reklambranschen. De empiriska resultaten har samlats genom tre semistrukturerade djupintervjuer med producenter från olika arbetssituationer för att få en generaliserad kartläggning av reklambranschen utifrån informanternas perspektiv. Slutsatsen visar ett likartat arbetssätt, där producentens hårdaste arbete ligger i att på ett kommunikativt och diplomatiskt sätt ta reda exakt vad beställarens mål är med produktionen. Vidare är branschuppfattningen optimistisk till hur medvetandet kring musikens funktion har utvecklats positivt, men betänker även att ny teknik och nya aktörer kan komma att begränsa progressionen genom att erbjuda färdigskriven musik till ett lågt pris.

Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå. Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition. Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

Denna undersökning syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur personer som upplevs vara tondöva uppfattar och upplever musik. Webbenkät med tillhörande test och semistrukturerad forskningsintervju har använts som metod. Den inledande webbenkäten innehöll två olika tester utvecklade av radiologen Jake Mandell på Harvard Medical School i Boston. Den ena testen undersöker testpersonens förmåga att uppfatta olikheter i tonskillnader. Den andra kallas för "Tone Deafness test" och spelar upp två melodier som antingen är identiska eller innehåller vissa tonskillnader, därefter ska testpersonen avgöra om det var samma melodi som spelades eller inte. Efter bedömning av insamlat resultat kallades tre personer till intervju. Analysen av resultatet visade att den sociokulturella uppväxten skiljer sig hos respondenterna, vilket har påverkat deras relation till musik. Svaren från intervjuerna visar också att även om respondenterna inte lyssnar helt till musiken så kopplar de till den emotionellt. Ofta relateras musiken till minnen där de för första gången hörde låten eller när någon person de står nära spelat upp den. En av respondenterna svarade att, trots faktumet att hon inte förstår musik, så kan klassisk orkestral musik ge upphov till tårar.

Denna studie behandlar frågorna vad för typ av känslomässig påverkan har studiens utvalda färger på personer som upplever den i möte med andra medier och hur kan färg påverka andra medier? Med syfte att lyfta fram information och ge ökad kunskap kring ämnet. Studien gått ut på att underbygga tidigare forskning för att få en grund i hur en färg känns för att sedan höra under andra människor upplever färg i deras vardag och även testa det på en väldigt liten skala. Studierna har analyserar genom att leta efter mönster som kan sen diskuteras mot den tidigare forskningen. Det som resultatet visar är att färg i vardagen är inget som de personer som intervjuats i studien har tänkt på aktivt tills de blev tillfrågad då de blev mer uppmärksamma och tänkte igenom mer grundligt. Under det testet med färg och musik så visar det att det skulle vara möjligt att fungera men med tanke på hur litet testet var så är det inget slutgiltigt svar om det fungerar.

Synthen är ett instrument vars ljud inte behöver begränsas av dess fysiska form och utseende i samma utsträckning som instrumenten före dess tid. Inte heller är den begränsad till ett signifikant ljud utan har möjligheten att producera en enorm variation av både imitativa som unika ljud. Men med tidens gång har vi etablerat och fastställt vissa etablerade konventioner vid användningen av synthen, underliggande koncepten som tidigare paradigm har skapat inom vår förhållningsätt till den. Syftet med undersökningen är att belysa två etablerade konventioner i synthens användargränssnitt och ljuddesignsfunktion, nämligen klaviatur och förinställda ljud. Detta för att sedan med hjälp av tre djupintervjuer forma en bild av hur några av dagens producenter av elektronisk musik tycker, tänker och använder sig av dessa funktioner. För att ge en referenspunkt till konventionerna som behandlas i intervjuerna har litteratur om synen samt utvecklingen av synthen studerats och satts i kontext med paradigmbegreppet. Resultatet av undersökningen antyder på att konventionerna inte används i dess ursprungliga mening i fallet med de tre informanterna. Dock så letar sig konventionerna in i många av de synthar som informanterna använder sig av. Musikstil påverkar även hur producenterna använder sig av de etablerade konventionerna, Detsamma gäller även i viss mån användandet av synthar i live sammanhang.

Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en sångmikrofon bör låta för att låta bra. Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar. Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken, utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet” eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning. Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.