Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2010. / Title from title screen (viewed 7/7/2010). Includes bibliographical references (leaves 119-125).

No description available.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området. För att kunna nå syftet med examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har totalt intervjuat tolv svensklärare på tre gymnasieskolor. Majoriteten av de intervjuade gymnasielärarna tycker att det är viktigt att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Vissa lärare upplever dock brister när det gäller kompetensen inom detta område. En del lärare saknar också samarbete med kollegor. Vissa lärare ser en problematik i att bild och medieämnen inte finns i så stor utsträckning på den skola de själva jobbar på. De lärare som känner till skolverkets tankar om ett vidgat textbegrepp menar att det finns svårigheter att jobba med detta på grund av alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.

No description available.

No description available.

Extremism är ett aktuellt ämne och rapporteras kring regelbundet i media. En grupp som växer upp i denna miljö kring media och extremism är unga vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur medias rapportering om extremism påverkar den upplevda psykiska hälsan hos unga vuxna. Studien har grundat sig i teorierna media literacy och empowerment. En deskriptiv design har valts med en socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Empirin samlades in via fokusgruppsintervjuer tillsammans med 24 unga vuxna uppdelat i fem grupper. Målgruppens beskrivning av extremism varierade beroende på vilken extremistgrupp som diskuterades. Extremismen förknippades mest med högerextremism, som till exempel nazism. Det kritiska tänkandet varierade beroende på miljöer. I skolan upplevdes det vara viktigt med kritiskt tänkande medan det var mindre viktigt privat, samt att förtroendet för myndigheter var starkt. Extremismen påverkade deras psykiska hälsa som mest när de hade en anknytning till det, de unga vuxna kan relatera till händelsen eller om det var inom en geografisk närhet. Målgruppens psykologiska hälsa påverkas som mest när extremismen var nära deras verklighet. Det pågår konstanta förändringar i medielandskapet vilket innebär att det behövs fler verktyg för att analysera, utvärdera och kommunicera inom media. Media literacy och empowerment kan till viss del främja målgruppens psykiska hälsa och en ökad känsla av kontroll samt tillföra mer kritiskt tänkande till media i vardagen. En konsekvens av högre media literacy samt empowerment kan naturligt leda till högre kunskap om extremism. / Extremism is a current topic and is regularly reported in the media. A group that grows up in this environment of media and extremism are young adults. The purpose of the study was to investigate how media’s reporting on extremism affects the perceived mental health of young adults. The study has been based on theories of media literacy and empowerment. A descriptive design has been chosen on the basis of a social-constructivist theoretical starting point. The data was collected via focus group interviews consistent of 24 young adults divided into five groups. The target group's description of extremism varied depending on the extremist group discussed. Extremism was most often associated with right-wing extremism, such as Nazism. Critical thinking varied depending on environments. In school, critical thinking was considered important while it was less important in private, and the confidence in authorities was strong. Extremism affected their mental health the most when they had a connection to it, if the young adults could relate to the event or if it was within a geographical proximity. The psychological health of the target group is most affected when extremism is close to their reality. There are constant changes in the media landscape which means that more tools are needed to analyze, evaluate and communicate within media. Media literacy and empowerment can, to a certain extent, promote the target group's mental health and increased sense of control as well as bring more critical thinking regarding media in everyday life. A consequence of higher media literacy, as well as empowerment, can naturally lead to higher knowledge of extremism.

Online disinformation is a complicated and controversial phenomenon that is proving to be a large challenge for governments, private sector bodies, and civil society groups in a variety of different contexts around the globe. Foreign influence operations conducted through online disinformation campaigns have been implemented in various contexts with the intention to create political instability within these targeted nations. This thesis examines the question: What education policy initiatives are being implemented and/or already exist in the United States and Finland in an effort to make themselves more resilient to transnational online disinformation campaigns? Various policy documents that concern education legislation are analyzed through Bacchi’s (2009) ‘What’s the Problem Represented to be?’ approach. Concepts associated with the Securitization theory and Buzan’s (1998) security analysis framework were applied to the content of these documents in order assess whether the reasoning or discourse associated with the introduction of critical media literacy programs was related to counteracting the threat of one foreign disinformation. Results indicated that there were many differences in how and why the United States and Finland implemented media literacy programs. There are indications that the perceived threat of foreign disinformation campaigns is one of the main justifications for the United States and Finland to introduce or improve national media literacy policies. This work allows other researchers to see these differences in approaches and how they relate to the international communities’ efforts toward utilizing media literacy as a security measure against disinformation.

The advancement and incorporation of media in daily life continue to grow exponentially as the median age of humanity continues to rise. While there are media literacy education programs targeted toward children and adolescents, older adults are often left out of these initiatives. Based on ethnographic research conducted at two senior centers in Denton, TX, this thesis explores the way older adults analyze and interact with media. Data collection methods include participant observation and semi-structured interviews with senior center members over the age of 65. The research findings highlight how older adults navigate an expanding information society and how they lean on their community for support. These findings laid the foundation for the creation of a media literacy educational seminar given at both senior centers.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen.</p> / <p>Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen. / Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.