Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa.   Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning.   Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder.  Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag.   Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig.   Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

M.A. / The research describes the different methods followed by traditional healers and western professionals in dealing with mental illness. The study is intended to provide an in-depth analysis of the process involved when the mentally ill patient consult a traditional healer in the community and a western professional at the local clinic in Emzinoni. The study also intends to examine whether or not the two approaches can complement each other. In this research, it was found that the mentally ill patient would consult either a traditional healer or a western professional worker. In some cases, when the patient has consulted the traditional healer and his/her condition does not improve, he/she resorts to western medicine. The same applies to the patients, who have consulted a western professional. If his/her condition does not improve, he/she consults the traditional healer. The study showed that patients who are mentally ill do not use medicines from both traditional healers and western professional at the same time. The patient chooses the treatment that makes him/her become better. It was recommended in the study that traditional healers and western professionals should develop a referral system.

The efforts addressed in this thesis refer to applying nonlinear risk predictive techniques based on logistic regression to medical diagnostic test data. This study is motivated and pursued to address the following: 1. To extend logistic regression model of biostatistics to medical informatics 2. Computational preemptive and predictive testing to determine the probability of occurrence (p) of an event by fitting a data set to a (logit function) logistic curve: Finding upper and lower bounds on p based on stochastical considerations 3. Using the model developed on available (clinical) data to illustrate the bounds-limited performance of the prediction. Relevant analytical methods, computational efforts and simulated results are presented. Using the results compiled, the risk evaluation in medical diagnostics is discussed with real-world examples. Conclusions are enumerated and inferences are made with directions for future studies. / by Alice Horn Dupont. / Thesis (M.S.C.S.)--Florida Atlantic University, 2011. / Includes bibliography. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2011. Mode of access: World Wide Web.

Conclusions. The sensitivity and positive predictive value are generally more concerned than the specificity and negative predictive value in assessing and adjusting publication bias in meta-analyses. In this sense, Egger's regression can be recommended for its high sensitivity, while any positive result from Tang's method would suggest a probability of bias that should be taken seriously. Given the different patterns of the accuracy with the OR and the P1-P2 combination, a combination of Egger's regression and Tang's regression would be advisable. Further studies are needed to study the accuracy of methods used in combination. / Due to sampling error and true heterogeneity, a single study cannot provide a comprehensive picture and a precise estimate of, say the effectiveness of a treatment. Systematic reviews that identify and integrate relevant studies have become the most important scientific, quantitative method to summarize scientific research. Meta-analysis is the statistical method used in systematic reviews to combine results from individual studies. / However, due to selective submission and publication, not all relevant studies conducted, especially those unpublished studies with an insignificant negative result, are easily accessible to those who conduct reviews. As a result, the truth, say, the effect of a treatment, would be overestimated. This phenomenon is known as publication bias. A few methods for detecting the bias have been developed and used in meta-analyses. Although their accuracy has been studied, some important issues remain to be answered, such as when would a method be good enough for practical use and is it similarly good for different definitions of the odds ratio? / Methods. We conducted a simulation study to examine the accuracy of four commonly used bias-detection methods with various ORs and P1-P2 combinations. In a simulation study, the true bias status can be predetermined and thus be compared with the results of the bias-detection methods. The four methods are Egger's regression, funnel plot regression, rank correlation regression, and Tang's regression. Realistic sample size was used for simulating individual studies and the numbers of studies in a meta-analysis was also varied. Both the sensitivity and specificity are examined against the magnitude of the OR and the P1-P 2 combination to identify the ORs and P1-P 2 combinations for which a method is sufficiently accurate. Predictive values are also examined for the same reason and in the same manner. / Results. The sensitivity and positive predictive value are generally low and in particular when the OR is close to one for which publication bias is of a particular concern. Egger's regression has the highest sensitivity among the four, in particular when the OR is neither close to one nor exceptionally large or small. Due to the relatively lower specificity, the positive predictive value of Egger's regression is not as high as that for Tang's regression and funnel plot regression. Tang's regression and funnel plot regression are very similar in sensitivity, specificity and predictive values, with the former being slightly better. Rank correlation seems the least accurate method overall. Tang's regression has in general the highest positive predictive value among the four methods in particular when the OR is below one. / Chung Chi-keung. / "June 2006." / Adviser: Tang Jin Ling. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 68-03, Section: B, page: 1588. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2006. / Includes bibliographical references (p. 116-124). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Electronic reproduction. [Ann Arbor, MI] : ProQuest Information and Learning, [200-] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstracts in English and Chinese. / School code: 1307.

In received biomedical research wisdom, randomized controlled trials (RCTs) revolutionized post-World War II health research. By blending statistical analysis with the testing of new procedures and interventions, RCTs have enabled investigators to circumvent the influence of a variety of biases on research outcomes so that the effectiveness of interventions can be ascertained with high levels of confidence. While extant literature addresses the epistemological history of RCTs from the scientific community's perspective, the history of public health would be significantly enhanced by a broader, more detailed consideration of social dimensions of RCTs. Similarly, while a plethora of bioethical literature has been written on RCTs and human subject research, we currently lack a historical analysis that considers ethical shifts over time as they relate to RCTs. This dissertation describes the key political, economic, intellectual, and cultural events in the history of RCTs from their origins to 1980 and analyzes how these events influenced RCT norms. I describe the barriers to the implementation of RCTs throughout the late nineteenth and early twentieth centuries--namely the dominance of individualistic ideologies in clinical research and an absence of governmental regulatory or funding structures to require or support RCTs. I then describe how large, multi-site RCTs grew out of a Cold War political environment that supported public investment in scientific structures; how post-WWII research regulations influenced the proliferation of RCTS in the US; how politics and regulations influenced shifts in the demographics of RCT research subjects; and how ethical norms changed over time through interaction with broader ethical shifts and governmental regulations.

High faculty morale and job satisfaction are vital for optimum performance and important to the quality and vitality of the academic enterprise. However, research on faculty morale and job satisfaction has historically been limited to faculty at traditional comprehensive institutions and specific professional programs. Faculty who conduct biomedical research at academic health centers experience substantial differences in employment expectations and how they are funded than other faculty. The purpose of this study was to explore how personal and professional factors contribute toward positive morale and job satisfaction for faculty in biomedical research programs at one academic health center. This qualitative study used individual semi-structured interviews to explore work-life aspects associated with self-reported levels of morale and job satisfaction. Results from this study indicated that biomedical research faculty enjoy their work and highly value collaborating with their colleagues. The persistent need to fund at least half of their salaries through soft money, the loss of valued colleagues due to turnover, and a lack of identity with their institution decreases job satisfaction. It was also found that job satisfaction is expressed differently by gender and length of employment at one's current institution. Female faculty expressed feelings of limited support for those raising families while faculty employed longer expressed lower satisfaction than those recently hired. Better understanding of what influences job satisfaction and morale for this population will help academic health centers further support their research faculty as well as increase positive faculty identification with the institution.

<p>Många personer drabbas årligen av hjärtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförändringar i rehabiliteringsfasen. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att motivera och stödja patienten i deras strävan mot en förbättrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlättar respektive försvårar patientens livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier. Dessa var socialt stöd, professionellt stöd, rehabiliteringsprogram, självcentrerat perspektiv, existentiellt perspektiv samt miljö. I omvårdnaden är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda individen vid livsstilsförändringar, det krävs då både medvetenhet och kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal. De sex kategorier som framkom ger kunskap som underlättar arbetet med patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Beträffande framtida forskning vore det intressant att se vad som påverkar den eventuella varaktigheten av livsstilsförändringar, då följsamheten är viktig för att undvika att patienten drabbas av ytterligare hjärtinfarkter.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Resultat</strong><strong> </strong></p><p>Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade.</p><p>Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).</p><p> </p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav.</p><p>Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser.</p><ul><li>Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge?</li><li>Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats?</li><li>Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet? </li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong></p><p>En kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Aktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal. Ett engagerat och medvetet ledarskap som bjuder in till delaktighet, integrerar och synliggör hälsofrågor och ger dem en strategisk roll kan skapa en välmående och attraktiv arbetsplats med motiverade medarbetare. Detta i sin tur bidrar till att höja "företagets varumärke" på arbetsmarkanden och öka produktiviteten samt den ekonomiska lönsamheten.</p> / <p><strong>Summary</strong></p><p><strong>Aims and objectives</strong></p><p>The aim of this paper is to illustrate how the workplace can affect employee attendance, through evaluation, follow-up and health promoting inputs.</p><ul><li>To what effect can evaluation of attendance, the results of evaluation and intervention give?</li><li>What possible factors can affect attendance?</li><li>How does one understand the connection between attendance and economic viability?</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Methodology</strong></p><p>A qualitative approach was chosen taking because of the papers investigative contents and characteristics. The paper is a study based on a review of relevant literature within the subject plus an industry analysis.</p><p><strong>Results</strong></p><p>Current literature and research show a positive connection between deliberate evaluation, analysis and follow-up, increased attendance, advancement of the prevention of ill health, economic viability and a rise in productivity. The business which was analysed is pro-active in these areas and has an improved absence management which has resulted in large economic benefits and a healthier and more motivated personnel. Leadership, integration of health issues within all sections of the business, human outlook and culture have all attributed to an attractive and healthy workplace- a company of the times.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The results of this study indicate that evaluation, follow-up and input can make a positive change for a businesses employee attendance. A committed and attentive leadership which encourages participation, integrates and addresses health issues by giving them a strategic role can create a prosperous, attractive workplace with motivated employees. This in turn contributes to increased productivity and higher economic benefits.</p>

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?     Metod Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.     Resultat Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade. Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).     Slutsats Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav. Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.