While the Swedish media concentration increases, it becomes important to investigate whether mass media plays an inhibitory role in a democratic perspective in the development of public libraries' holdings. The study aims to fill a knowledge gap by creating a model that can measure whether there is any correlation between the media concentration and public libraries purchases of books. Our research questions are:- What requirements must comply with such a model?- How does the model operate in a trial? The theoretical framework is based on Bourdieu's theory regarding the literary field. To get answers to our questions, we used the method of quantitative content analysis. Our results show that the big publishers dominate our empirical data and that a minor part of what is published is presented in the media. In order to generalize our result a major study on the subject ought to be conducted. We believe that our model can provide a basis for further thesis.

Bonnier is one of the largest media companies in the Nordic. Because of their strong position in the market, they have an opportunity to influence the media landscape in Sweden. Due to the affects of media concentration, we wanted to find out if Bonniers concentrated ownership changes the outcome of news in the swedish newspaper Dagens Nyheter. Through an quantitive content analysis, we examined how Dagens Nyheter writes news about the two swedish TV-channels TV4 and SVT. Since Bonnier is the owner of both Dagens Nyheter and TV4, it was interesting to see if the news about the two channels somehow differ. Our results indicate that there where no major differences in how the two channels were represented in Dagens Nyheter. Although, the newspaper seems to put more focus on the TV4-profiles, as well as they use more pictures for the articles about TV4. According to the results of this study, our conclusion is that media concentration is not yet a threat to the media landscape in Sweden, at least not when it comes to the cross-ownership of TV-channels and newspaper.

<p>Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med per-soner från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.</p>

<p><strong>Purpose: </strong>The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.</p><p> </p><p><strong>Conclusion: </strong>After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?</p>

<p>For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.</p>

Purpose: The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.   Method: The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.   Conclusion: After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?

Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med personer från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011). Uppsatsen ”Mediekonglomeratets vagga” studerar familjen Hjörnes syn på sin publicistroll och sitt företagsarv. Deras tidningsföretag står snart inför två intressanta skiften. Dels det digitala skiftet, där dagstidningens livslängd spås kortare för varje dag. Men också familjeföretagets tredje generationsskifte, där den fjärde generationen Hjörne snart kommer att avlösa Peter Hjörne. ”Mediekonglomeratets vagga” studerar verksamheten ur ett ekonomiskt familjeföretagsperspektiv och ur ett publicistiskt ägarperspektiv. Frågorna uppsatsen önskar besvara är:Hur ser familjen Hjörne på rollen som tidningsägare? Vad känner familjen för publicistiskt ansvar? Hur ser familjen på sitt företagsarv? Uppsatsen kombinerar John L. Wards teorier om familjeföretagande med Bourdieus teorier om ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Eftersom kapital är något som precis som arv överförs blir det centralt i ett familjeföretag och kan användas för att analysera familjens syn på sitt företagsarv. Familjens relation till företaget analyseras socialkonstruktionistiskt utifrån relationen mellan familjen och företaget. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur tre generationer av familjen Hjörne. Intervjuerna kretsar kring två teman, familjen och företaget. Resultatet från intervjuerna kombinerat med relevant litteratur och tidningsartiklar om familjen Hjörne ligger som grund för analysen. Familjen Hjörne har ett stort ekonomiskt kapital men talar hellre om sina symboliska och kulturella kapital. Familjen reproducerar det sociala kapitalet genom att ”vagga” in nästa generation i företaget och återskapar då samtidigt det ekonomiska och kulturella kapitalet. Familjen har en stark familjeföretagsidentitet som länge förknippats med makt i Göteborg och publicistisk verksamhet, men som idag i och med expansionen är i förändring. Idag är familjen Hjörne en företagsfamilj med nationell makt. Slutsatsen är att familjen Hjörne mer och mer går från ett totalt publicistiskt inflytande till ett absolut ekonomiskt inflytande över sin verksamhet. Fjärde generationen Hjörne har inga planer på att skriva i tidningen men är inställd på att fortsätta vara ägare. Familjen är mån om att förvalta sitt tidningsföretag - numera tidningskoncern - och arbetar aktivt för att professionalisera sitt ägande. Idag finns ett mer ekonomiskt än publicistiskt intresse hos familjen som snarare fokuserar på koncernens utvidgning än tidningens utveckling. Idag är arvet ett stort företag med många små tidningar, inte ett litet företag med en stor tidning.

For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.