Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige. De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.

<p>The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;</p><p>How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?</p><p>How do teachers incorporate media literacy with literature studies?</p><p>What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?</p><p>The study took place in two<strong> </strong><em>cities in Sweden.</em> It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources.<em> </em>Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var:</p><p>Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen?</p><p>Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp?</p><p>Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet?</p><p>Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist.<em> </em>Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.</p>

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were; How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education? How do teachers incorporate media literacy with literature studies? What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies? The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources. Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var: Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen? Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp? Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet? Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist. Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.

Media and terrorism is said to have a symbiotic relationship: terrorists want publicity whilst media wants to publish. There is a consensus that threat such as terrorism increases authoritarian attitudes in societies – but studies on how the media reports on terrorism is still a relatively unexplored area of research, at least outside of the US. The events of 9/11 has contributed heavily to the research on media and terrorism, suggesting that terrorism-related reporting is dominated by an authoritarian discourse, namely George Bush’s War on Terror. However, questions on whether this trend is transferable to other countries or if there are alternative discourses remain unclear. Using critical discourse analysis on French editorials after the three major terrorist attacks 2015-2016 (Charlie Hebdo, Paris and Nice), this paper aims to bring new light to the research on media discourses about terrorism. Out of 27 editorials, six discourses were identified: three authoritarian discourses and three counter-discourses. My findings suggest that both authoritarian discourses and counter-discourses occur more or less to an equal extent and propose a framework to analyse them.