<p>Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.</p><p> </p><p>Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.</p><p> </p><p>Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.</p><p> </p><p>Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.</p><p> </p><p>Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort.</p> / <p>This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies.</p><p>Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development.</p><p>The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media.</p><p>The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general.</p> / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius. Författare: Marianne Andersson Publikationstyp: Uppsats Nivå: C Poäng: 15 hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Kursnamn: MKV 61-90 hp Programnamn: Informatörsprogrammet Antal sidor: 39 Handledare: Mats Hyvönen Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt. Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt? Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier. Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals. Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status. Kulturens och sportens historiska bakgrunder och nutida plats i den samhälleliga diskursen speglas så i de journalistiska skillnaderna. Resultatet av undersökningen gestaltas i ett ljudverk som syftar till att tydliggöra hur skillnaderna ser ut genom att vända på genrerna. Hur låter det om man rapporterar om kultur som om det vore sport och hur skulle ett reportage om en sporthändelse låta med kulturjournalistikens verktyg? / The purpose of this dissertation is to study and examine the differences between culture and sports journalism to examine what the grounds of the differences are, and what the consequences are for our understanding of culture and sport in society. Why do sports and culture journalism sound so different? And, what does it mean? Through detailed study of two Swedish Radio news programmes, Kulturnytt and Radiosportens nyheter, the differences between the two genres is made evident and concrete. The differences are analysed through concepts as genre, hegemony, dichotomy and the division between high and low social status. The conclusions of this dissertation are that the division between sport and culture is kept stable by journalistic genres, which in turn is created by the expressions differences in social status. Culture and sport's historical background and contemporary place in the discourse is thus reflected in the journalistic differences. The results of the genre examination are interpreted in a radio piece, aiming to clarify how the differences are constructed by reversing the genres. How would it sound to report on culture as if it were sports, and how could a story about a sport event sound using the instruments of culture journalism?