Global ETD Search

1	Har barn inflytande över sin inomhusmiljö på förskolan? Johansson, Angelica, Trulsson, Karin January 2013 (has links) Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål. En föränderlig miljö var något som alla förskolorna använde sig av. Förändringen sker många gånger under ett år. Undersökningen visar även att barnen både har indirekt och direkt inflytande när inomhusmiljön skapas. Pedagogernas tankar är att barns intresse omväxlas och därefter förändras behoven. I den föränderliga miljön så fanns inte föräldrarnas deltagande i stor utsträckning. delaktighet medskapare barns perspektiv barnperspektiv föränderlig miljö inomhus
2	Ett hållbart lärande : Elevers kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärande kring hållbar utveckling Wermelin, Lisa January 2018 (has links) Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande. Hållbar utveckling lärande för hållbar utveckling elevperspektiv elevers intresse elevers uppfattningar nyckelord medskapare. Didactics Didaktik
3	Ickemänniskor som igångsättare, deltagare och medskapare av det sociala samspelet i förskolan / Nonhumans as active agents, mediators and coproducers of the social interaction in the preschool Günther-Hanssen, Anna January 2014 (has links) Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori. I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation. Med hjälp av det posthumanistiska perspektivet går det även utifrån analysen att se många exempel på hur barnen samspelar med ickemänniskorna i sig. Studiens resultat och slutsatser visar på hur förskolans material, saker och miljöer både kan underlätta, stödja och försvåra för barns samspel och relationer och belyser den etiska aspekten av pedagogers uppmärksammande av förskolans ickemänniskor och deras betydelse för det sociala samspelet. Samspel förskola posthumanism ickemänniskor performativa agenter nätverk Actor Network Theory sammanflätningar medskapare översättningar Didactics Didaktik
4	Dramapedagogens roll i en medskapande process med barn : En reflekterande studie om pedagogens roll i barns delaktighet i ett skapande teaterprojekt / The role of the drama pedagogue in a co-creative process with childre : –A reflective study of the pedagogue’s role in children’s participation in a creative theatre projec Lundin, Lova January 2021 (has links) This study is based on a theatre project which was carried through in spring 2020. The purpose of the study is to examine the role of the pedagogue in making the children co-creators in the production of the performance. The study is made in a drama pedagogical context, based on the art pedagogical perspective. The background answers to the inquiry about what a drama teacher is and does. Previous research describes various role functions that pedagogues, teachers and adults can take on in an artistic process together with children. The theoretical framework is based on Hart's theory of participation. The researcher in this study was also the pedagogue in the project being investigated and therefore conducts the study as a reflective practitioner. The analysis is performed according to the method of grounded theory. The result presents three parallel creative processes; Create for the group + Creative with the help of techniques/tools and Receptive listening + Creative through experience and Create with consideration + Indirect creating. It appears that the pedagogue works to create conditions for the children to become co-creators. She reflects on being transparent and on her own role. The children become particularly co-creative through the play that they themselves initiate in gaps that arise when the pedagogue backs away. Through play, they were able to develop their characters and stories. It was also through play that the children made a selection of the material that then became the basis for the show. In the last part of the project, the pedagogue stages the play with two professional actors without the children that in the end receives the performance as an actualization of their own work. The pedagogue and the actors create with consideration and the children become involved through an indirect creation. The study discusses pedagogy as an offer as well as new ways of working further with and highlighting the drama teacher's competence in creative processes. co-creators children educational drama the role of the pedagogue creating through play Dramapedagogik medskapande medskapare pedagogens roll skapa genom lek Didactics Didaktik
5	Interaktiv musikkomposition / Interactive Music Composition Andersson, Anders-Petter January 2012 (has links) This dissertation, titled Interactive Music Composition, is a practice based Ph.D. thesis in the field of Musicology. The purpose is to explore if and how one can compose computer based interactive music, that is musically satisfying for an interacting audience, consisting of both laymen and skilled musicians. The text describes the design and reflection in two interactive music installations: Do-Be-DJ, open-air installation in a public park, and, Mufi, with modular and moveable interface. Based on methods and perspectives in Musicology and Interaction Design, a composition model for interactive music is developed. The model investigates the experience dimensions listen, explore, compose and collaborate. It also investigates the design dimensions of interaction, narrative structure, composition rule and sound node. The conceptual approach is to apply improvisation and composition methods from jazz, pop and groove based music on interactive music. It also uses the concepts of openess in musical structures and interpretation, musical mediation of actions and meaning and everyday use of music, when composing interactive music. The dissertation contributes to an understanding of how to create composition techniques for interactive music, such as: Direct, varied and shifting response. It reflects on the change in meaning of the musicological terms composition, improvisation, musical work, listener, musician and audience. And on the interaction design terms interaction, gameplay, system and user. The term co-creator is used to describe an actively, interacting and collaborating person, to complement traditional terms like audience, performer and user. / <p>Ljudfiler till avhandlingens bilaga 1, http://musicalfieldsforever.com/dobedj_more.html; Videodokumentation av Do-Be-DJ, Interaktiv installation, http://musicalfieldsforever.com/dobedj_more.html; Videodokumentation av Mufi I och II, Interaktiv installation, http://musicalfieldsforever.com/mufi_more.html; Doktorandtjänsten finansierades av Interactive Institute; Musikinspelning finansierades av Framtidens Kultur genom Skiften på Malmö högskola</p> / Interaktiv musikkomposition / Interactive Music Composition / Interaktiv ljuddesign / Interactive Sound Design / Musik och Hälsa / Music and Health Interactive Music Music Composition Improvisation Sound Design Interaction Design Musicology Narrative Gameplay Co-creator Collaboration Open Computer Music Practice based Artistic Research Research by Design Music analysis Musicking Musical Mediation Shifting response Genre Funk Jazz Techno SuperCollider Max/MSP Interaktiv musik Musikkomposition Improvisation Ljuddesign Interaktionsdesign Musikvetenskap Narrativ Spelbarhet Medskapare Samarbeta Öppen Datormusik Praktikbaserad Konstnärlig forskning Konstnärlig-kreativ Designforskning Musikanalys att musika Musikalisk mediering Skiftande response Genre Funk Jazz Techno SuperCollider Max/MSP

1

Page generated in 0.0488 seconds