The present study is embedded in the research field of Personal Information Management (PIM) and its goal is to contribute to this research area by showing information management aspects in untraditional contexts, as in the social networking site Twitter. The aim and purpose of this two year's master thesis was to investigate the beha-viour of librarians within the context of Twitter. The objectives of this thesis focus on the query of the informa-tion management aspect of Twitter, and on the investigation into whether Twitter offers the possibility to reach a state of flow while using it, as well as inquiring into the relationship between Mihaly Csikszentmihalyis flow theory and PIM. The theoretical framework of this thesis is centred upon the flow theory and the conditions that are necessary to reach a state of flow. To fulfill the purpose of this thesis a directed content analysis is applied as an investigative method, where its in-depth research aspects will be applied upon the empirical material, which contains 429 tweets. These were collected over a period of one month from 20 people, and divided among 10 women and 10 men who identified themselves as librarians on Twitter. The resulting analysis of the material shows that there is an aspect of information management to Twitter, even though a small facet and appears most-ly with tweets that are related to work issues. The analysis also demonstrates that Twitter fulfills the conditions of flow and thereby it can be concluded that Twitter holds the possibility of a state of flow while it is in use. This illustrates that there is a relationship between PIM and Csikszentmihalyis flow theory. The conclusion is that with the structured information management the possibility for a state of flow to occur rises, while the state of flow itself supports information management by enabling people to successfully retrieve information by remembering that which otherwise may have been forgotten.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Fysikalism ifråga om vårt upplevande – fenomenella – medvetande; att det är helt och enbartfysiskt, står i kontrast till olika former av dualism, som säger att medvetandet inte helt låter sigreduceras till det fysiska.Frank Jackson har presenterat det så kallade kunskapsargumentet mot fysikalism. Eftersom vilär oss något nytt då vi får en ny upplevelse, och eftersom detta inte kan läras på något annatsätt än att själv erfara upplevelsen, så drar kunskapsargumentet slutsatsen att det finns ickefysiskafakta om världen, och att fysikalismen därför är falsk.Förmågehypotesen (eng. the Ability Hypothesis) är ett svar på detta argument som lagts framav David Lewis och Laurence Nemirow. De menar att det vi lär oss då vi får en ny upplevelseinte är något annat än vissa förmågor, och därför är kunskapsargumentets slutsats att det finnsicke-fysiska fakta om världen falsk.Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om Förmågehypotesen utgör ett hållbartförsvar för fysikalismen mot kunskapsargumentet. För att genomföra detta utvärderar jag feminvändningar mot Förmågehypotesen och de svar på dessa som Nemirow anför. Jag kommeratt argumentera för att två av dessa invändningar pekar på problem med Förmågehypotesensom inte låter sig lösas, och därför drar jag slutsatsen att Förmågehypotesen inte lyckas försvarafysikalismen mot Jacksons kunskapsargument. / Physicalism concerning the phenomenal consciousness; the view that it is entirely physical,stands in contrast with various versions of dualism, which claims that consciousness isirreducibly non-physical.Frank Jackson has presented the so-called knowledge argument against physicalism. Becausewe do learn something new upon having a new experience, and because this something cannotbe learned any other way than to have the experience, the knowledge argument concludes thatthere are non-physical facts about the world. Hence, physicalism is false.The Ability Hypothesis is a response to the knowledge argument presented by David Lewis andLaurence Nemirow. They argue that what we learn upon having a new experience is nothingbut a set of abilities. Hence, the conclusion of the knowledge argument that there are nonphysicalfacts about the world, is false.The aim of this paper is to investigate whether the Ability Hypothesis constitutes a viabledefense for physicalism against the knowledge argument. To accomplish this, I evaluate fiveobjections that have been raised against the Ability Hypothesis and the answers to thesepresented by Nemirow. I will argue that two of these objections point to problems with theAbility Hypothesis which cannot be solved, and I therefore conclude that the Ability Hypothesisis unable to defend physicalism against Jacksons knowledge argument

Den 7 april 2017 kapades en lastbil och kördes i hög hastighet längs Drottninggatan som sedan kraschade in i Åhléns. Fem personer omkom och dussintals skadades till följd av händelsen, som förklarades vara ett terrordåd. Studien syftar till att undersöka de svenska reaktionerna på terrordådet, med fokus på känslor och värderingar mot bakgrund av Durkheims teori om det kollektiva medvetandet. Detta görs genom tematisk analys med socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Den tematiska analysen utgörs av 2 huvudteman, känslor och värderingar med fem, respektive fyra underteman. 84 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet analyseras och innehållet kodas enligt framework-modellen. Resultatet visar att känslor och värderingar uttrycks på olika sätt, övergripande ses manifestationen dagen efter dådet som en stark symbol för uttrycket av det kollektiva medvetandet, där motstånd, engagemang, känslor och värderingar uttrycks. Stadsrepresentanter, såsom Kungen och Statsministern, blir ytterligare symboler för det kollektiva medvetandet och dess reaktioner, både gällande uttrycken för känslor och värderingar. Det kollektiva medvetandet kom till uttryck i, samt förstärkts och återuppbyggs efter den attack som skett. Studien visar att känslor agerar som ett lim för att hålla samhället intakt. Medan värderingarna, som ligger till grund för känslorna lyfter samhället och bidrar till moralförhöjande handlingar efter dådet.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to examine how the severed hand in the animated film I Lost My Body (2019) is presented as its own character, based on Jens Eder character analysis: the clock of character. This study aims to answer the question: How is the severed hand in a specific scene in the animated film I Lost My Body (2019) presented as both an artifact and fictional character according to the clock of character ? Through the application of Jens Eder character analysis model, a specific scene in the film was captured through screen shots, described, and analysed. The theoretical framework of this study includes characterization theories on anthropomorphism, body form, body language, and emotions in fictional characters as well as a cognitive theory examining the connection between hand and mind. The study’s result suggest that the severed hand is conveyed as a character due to its behaviour, characteristics, and body movement, which place it on the border between animal, human and a fictional creature. The human intelligence of the hand, along with its animal-like reactions and luck in navigating its environment, lends credibility to it as an independent, conscious character. Furthermore, this study discusses ways that this research could be expanded on and how it can be used by filmmakers and animators. This paper also includes a design documentation after page 43 called “Familjens Förmedlare”, which is part of the degree project that this paper was part of at the Visual Communication program at Malmö University.“Familjens Förmedlare” is a short film that highlights problems that arise when children are given the responsibility to interpret for their parents.