Diss. Göteborg : University, 2003.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Syftet med denna studie är att närma sig 3–5 åriga barns perspektiv på den fria leken i förskolans inomhusmiljö. Genom observation i selektivt återkommande form har vi studerat barnen i den fria leken och därefter med fenomenologi som teoretisk utgångspunkt analyserat hur deras görande kan förstås som uttryck för mening och som uttryck för deras perspektiv på den fria leken. Syftet har brutits ner till de undersökningsbara frågeställningarna: vad visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken? Vilka essenser framträder för barnen av fenomenet fri lek? Resultatet visar att de essenser som framträder för barnen av fenomenet fri lek är gemenskap, leken och känslan vilket utgör de tre kategorier som induktivt reducerades fram ur observationsmaterialet. Dessa essenser svarar också på frågan vad som visar sig meningsfullt för barnen i den fria leken. Analysen visar att barnen i den fria leken ser mening i gemenskap med andra barn, en specifik lek och även i den bubblande, härliga känslan som vi sett ofta uppstår i barns lek. Våra slutsatser av denna studie är att meningen med att leka för barnen när de själva får välja är att skapa gemenskap med andra barn, leka en specifik lek eller att skapa eller upprätthålla en positiv och härlig känsla som uppstår när de leker. Slutsatsen av denna studie är även att det i förskolan behöver skapas tid och rum för barnen att mötas i egeninitierad lek där de kan dela gemenskap, specifika lekar eller känslor med varandra.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning. Sist ges även förslag till vidare forskning. / The introduction highlights the importance of working with meaning-making processes and argues that this work is lacking in clinical work with anxiety and depression. The aim in this study is to render meaning-making processes available to clinical work with anxiety and depressionlike afflictions by answering the research question: How do we search for and create meaningful values? Written descriptions from three participants were gathered and analyzed with a descriptive phenomenological method which made possible the identification of a psychological process structure. Among eight identified partial processes, questioning and abandonment of earlier values and following and defining of new values were found. How to work with meaning-making processes in a clinical setting is suggested. Last, suggestions for future research are presented.

The main thesis of this dissertation is that final causes are beings of reason (‘entia rationis’) in the philosophy of Francisco Suárez (1547-1617). The rejection of final causes is often seen as one of the hallmarks of Early Modern philosophy, marking the transition from an earlier Aristotelian tradition. However, in this dissertation it is shown that final causes had a problematic position already within the Aristotelian tradition. Although other examples of this can be found, this dissertation centers around the thinking of the philosopher and theologian Francisco Suárez and his treatment of final causes in his Disputationes Metaphysicae from 1597. Suárez counts final causes as one of the four kinds of causes, in line with the Aristotelian tradition. However, what these are and how they cause is, at closer inspection, not at all clear, as Suárez shapes his notion of final causation against the background of a definition of causation where efficient causation is the principal kind of causation. Due to this basic view on causes, he is faced with a host of problems when it comes to “salvaging” final causes. Though at first sight seemingly real, in a final analysis final causes are shown to belong to the class of “beings of reason,” ‘entia rationis,’ which are not real beings at all. However, it is also argued that this does not in itself preclude counting final causes as causes; something can really be a cause without being real. Chapter one presents Suárez’ general view on causes and causation. Chapter two presents his view on final causation. Chapter three examines the close link between final causation and moral psychology. Chapter four relates the question of final causation to God’s concurrence with the world. Finally, chapter five argues for the thesis that final causes are beings of reason.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur det är att vara kvinnlig kampsportare. Jag ville komma åt det upplevda fenomenet hos de kvinnliga kampsportarna exakt som deras medvetande upplevde det i kampsportsögonblicket. För att kunna göra det föll valet på en fenomenologisk metodansats och jag intervjuade fem kvinnor från fyra olika kampsporter. Mitt resultat visar att själva kampsportsmötet är direkt avgörande för hur den kvinnliga kampsportaren påverkas både i och utanför kampsportsarenan. I kampsportsögonblicket utspelar sig ett där och då och en urkraft som tycks ge bränsle åt kampsportsmötet.  Men utan kroppen fanns inget kampsportsmöte och kroppen verkar ha en central roll för den kvinnliga kampsportaren och relationen till sin kropp gör den kvinnliga kampsportaren trygg. Men ibland händer något i kampsportsmötet som gör att mötet med den samma blir en annan och tryggheten omvandlas till trygghet - med förbehåll. Men för det mesta resulterar kampsportsmötet i en stark känsla av att våga tro på sig själv och det även om de kvinnliga kampsportarna är avgjorda av kampsportsmötet. Utifrån Iris Marion Youngs teorin om kroppen, hävdar jag även att de kvinnliga kampsportarna inte bara för en individuell kamp, de för även en samhällskamp för kvinnans rätt till friheten att äga den levda kroppen och inte den konstruerade kroppen.

This paper addresses strong artificial intelligence (AI) and, if it is possible,if consciousness could be replicated. Focus lies on Searle's article Minds,brains and programs and David J. Chalmers's theory that consciousness can be replicated because it is as an organizational invariant. The purpose is to evaluate Searle's argument against strong AI in light of Chalmers theory that simulation is replication in terms of consciousness. My thesis is that Chalmers can show that simulation can be replication but not that it is enough to prove strong AI possible. My conclusion is that Searle's arguments against strong AI in the said article does not hold but Chalmers also cannot prove that consciousness can be replicated. However, Chalmers can prove that simulation and replication in some cases can be the same. If it would be possible for some type of semantic content to emerge from syntax, the path for strong AI is open. / Denna uppsats behandlar stark artificiell intelligens (AI) och, om det är möjligt, huruvida medvetande skulle kunna replikeras. Som utgångspunkt används Searles artikel Minds, brains and programs samt David J. Chalmersteori om att medvetande kan replikeras då det är en organisatorisk invariant. Syftet är att utvärdera Searles argument mot stark AI i ljus av Chalmers teori om att simulering är replikering när det gäller medvetande. Min tes är att Chalmers kan visa att simulering kan vara replikering men att det inte räcker till för att bevisa att stark AI är möjlig. Vad jag kommit fram till är att Searles argument mot stark AI i den nämnda artikeln inte håller men Chalmers kan inte heller bevisa att medvetande kan replikeras. Däremot kan Chalmers bevisa att simulering och replikering i vissa fall kan vara samma sak. Om det visar sig möjligt att någon typ av semantiskt innehåll kan uppkomma ur syntax är vägen för stark AI öppen.

Studiens syfte är att få en större förståelse för barnfria kvinnors subjektiva upplevelser av att vara barnfria med fokus på att belysa de möjligheter och begränsningar som framkommer med det. Vi har använt en hermeneutisk metodansats och samlat in material från tio stycken semistrukturerade intervjuer med barnfria kvinnor. Studien har med hjälp av den existentiella teorin med två centrala begrepp, intentionalitet och man-omdömen, bidragit till att uppmärksamma kvinnornas förhållning till samhällets normer samtidigt som de följer sin egna barnfria riktning i livet. Utöver det har vi även använt oss av Anthony Giddens begrepp om det reflexiva projektet som har uppmärksammat hur barnfria kvinnor genom sina val skapar en sammanhängande identitet i senmoderniteten. Studiens resultat visar att de barnfria kvinnorna har uttryckt sig reflekterat hårt över vilken riktning som de själva vill ta i sitt liv och hur samhällets normer ser på deras barnfrihet. Gällande möjligheter har kvinnorna en stor tillfredsställelse av att vara barnfria, där de uttrycker glada känslor av frihet och spontanitet i sin livsstil utan barn. Medan när det kommer till begränsningar uttrycker kvinnorna att andra har fördomar om dem som en barnfri individ, med upplevelser av att barnfriheten ses som något “onaturligt”, "barnsligt" och “själviskt”.

Avsikten med studien är att ge en fördjupad förståelse av hur terapeuter upplever att relationen till patienten påverkas av att genomföra psykoterapeutisk behandling online. Designen var en kvalitativ studie med strategiskt urval genom semi-strukturerade intervjuer. I studien har 11 terapeuter med erfarenhet av individuell psykoterapeutisk videobehandling medverkat. Alla deltagare har arbetat med psykologi inom olika sjukvårdsregioner och innehar som minst grundläggande utbildning i psykoterapi. Analysmodellen som användes var tematisk textanalys Malterud (2014). Huvudteman som framkom var. 1. Teraputens inställning till mediet och dess förutsättningar kan påverka relationen, 2. Pt-online är inte som sedvanlig terapi- digitala förutsättningar påverkar mötet och 3. Relationellt samspel blir annorlunda (även om vissa aspekter kan vara lika). Resultaten visar deltagarnas olika upplevelser av hur det relationella samspelet förändras under psykoterapeutisk behandling online. Det kan vara värdefullt för terapeuter att veta vad de kan göra för att överbrygga och kompensera för bortfall av sinnesintryck under psykoterapeutiska videosamtal.

No description available.