No description available.

This study investigates the experience of exchange studies from a phenomenological perspective. Phenomenology studies the sentence structure of the phenomenon and places the lifeworld as a central concept. Husserl (2002/1954) described the lifeworld as a coherent universe of objects where we, all of us living with another in this world, may be conscious of the world as a universal horizon. In this study the lifeworld of exchange students is investigated with emphasis on their experience of the exchange. The aim of the study is to highlight the sentence structure in the experience of living as an exchange student which involves a meeting with a different culture. Seven interviews were conducted with exchange students that participated in at least one semester of higher education abroad and the resulting data was analyzed using the EPP method. This method describes the general meaning structure of the phenomenon and identifies several distinguishing features. For this study ten features were identified; an expectation and openness relative an uncertain future, a deliberate break, a part of something bigger, a deliberate approach to cultural codes, an encounter with different values, new interactions and relations, language difficulties, a new environment, a creation of identity and a personal development and responsibilities. The results indicate that the experience of exchange studies may not always be unproblematic since it’s often difficult to gain access to the culture and society of the host country. However, the experience also seems to be rewarding and is characterized by a personal development and a change in the perception of both oneself and people from other cultures. The results also show that the exchange student may gain a feeling of living in a global society where all possibilities are present. / Denna studie utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Fenomenologins uppgift är att beskriva ett fenomens meningsstruktur där ett centralt begrepp är livsvärlden. Enligt Husserl (2002/1954) belyser livsvärlden den verklighet som man ständigt befinner sig i tillsammans med andra människor. Grundvalen för denna studie är att studera utbytesstudenters livsvärld där upplevelsen av utbytesstudier är i fokus. Syftet med studien är att beskriva meningsstrukturer i upplevelsen av att leva som utbytesstudent och som inbegriper ett möte med en annan kultur. Sju intervjuer har genomförts med utbytesstudenter som alla studerat minst en termin inom högre utbildning vid ett värduniversitet i ett annat land. De aktuella data som behandlats har analyserats med hjälp av studiens valda metod, Empirical phenomenological psychologial (EPP-metoden). Resultatet beskriver det aktuella fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar vilka de generella kännetecknen är. De generella kännetecknen som framkommit i studien är; en förväntan och en öppenhet inför en obestämd framtid, ett medvetet uppbrott, en del i att uppnå något större, ett medvetet förhållningssätt till kulturella koder, ett möte med andra värderingar, nya interaktioner och relationer, svårigheter med språket, ändrade livsvillkor, ett identitetsskapande, en personlig utveckling och ett ansvarstagande. Resultatet indikerar att upplevelsen av utbytesstudier och att möta en annan kultur inte är helt oproblematisk då det ibland är svårt att få tillträde till värdlandets kultur och samhälle. Dock verkar upplevelsen även vara en värdefull tid som präglas av en utveckling och ett ifrågasättande av tidigare föreställningar om en själv och människor från andra kulturer. Resultatet påvisar också att utbytesstudenten kan ha en känsla av att leva i en global värld där alla möjligheter finns.

No description available.

Using dirt and cleaning as a point of departure, I have examined how categorization and intentionality affects our perception of value. The work is partly performative in its nature where this performativity sets the limelight on the transition between categories: From dirt to craft, from irrational behaviour to art. In the artistic process, I have used coffee rings on table cloths, shoeprints on wallpapers and  the act of mopping as a means of questioning. Through this, I also reveal and question hierarchies in society. The essay discusses and theoretically relates to the artistic work. / Med utgångspunkt i smuts har jag underökt hur kategorisering och intentionalitet påverkar vår uppfattning av värde. Arbetet är delvis performativt till sin natur, där denna performativitet sätter fokus på övergången från en kategori till en annan: Från smuts till konsthantverk, från irrationellt beteende till konst. I den konstnärliga processen har jag använt mig av kafferingar på dukar, skoavtryck på tapeter och moppande av golv som medel för ifrågasättande. PÅ detta vis blottlägger och ifrågasätter jag hierarkier i samhället. I uppsatsen diskuterar jag och relaterar teoretiskt till det konstnärliga arbetet.

I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.