Syfte - Studien avser att undersöka om prestation gällande maximalstyrka och explosivitet varierar under menstruationscykeln. Dessutom undersöks om den psykologiska motivationen eller känslan korrelerar med prestationen. Studiens syfte är att skapa en utgångspunkt för att se om periodisering av styrketräning i relation till menstruationscykeln faser är aktuell för kvinnor inom prestationsidrotter. Metod - Testerna genomfördes under en menstruationscykel, fyra veckor. Ett test genomfördes varje vecka för att täcka in fyra faser under menstruationscykeln och för att erhålla ett konsekvent veckomönster. Menstruationscykelns faser räknades ut i efterhand för att inte i förhand påverka testdeltagarnas motivation och prestation i förhållande till menstruationscykeln. Fas 1 menstruationsfas, fas 2 intermenstruation, fas 3 intermenstruation/ägglossning och fas 4 premenstruation. I testgruppen ingick fyra kvinnor, 32 år (± 10), längd 162,8 cm (± 7,32), vikt 57,4 kg (± 5,79). I kontrollgruppen ingick en man och två kvinnor utan menstruation, 26,67 år (± 9,02), längd 168,3 cm (± 8,96), vikt 71,7 kg (± 11,02). Fysiska tester, längdhopp och knäböj. En standardiserad uppvärmning genomfördes inför varje test, följdes av tre stycken jämfota längdhopp utan ansats med två minuter vila mellan hoppen. Bästa hoppet av tre dokumenterades. Längdhopp (CV 1,8 %) (Hopkins, Schabort & Hawley, 2001), knäböj, en repetition max [1RM] (CV 1,57 %) (Urquhart, Moir, Graham & Connaboy, 2015). En specifik uppvärmning genomfördes även inför 1RM knäböj därefter försök på en repetition på 1RM. Frågeformulär gällande hälsotillstånd och motivation “Snabbkollen” (Cross & Lyle, 1999) besvarades inför varje testtillfälle. Vid sista testtillfället fick alla testdeltagare fylla i ett frågeformulär om upplevda symptom och tillstånd under den gångna menstruationscykeln. Resultat och slutsats - Det är ur denna studie svårt att tyda om menstruationscykelns olika faser skulle ha någon relevant effekt värd att ta hänsyn till när det gäller prestationen hos idrottande kvinnor. Dock visar resultaten att menstruationscykeln påverkar motivationen. / Purpose - This study aimed to examine how maximum strength and explosivity varies during the menstrual cycle and how this relates to psychological motivation or feelings over the same time period. The study's purpose was to create a starting point to see if there are changes in strength in relation to the menstrual cycle phases with relevance for women in sports performance. Method - The tests were carried out over one menstrual cycle, four weeks. One test was conducted every week to cover the four phases of the cycle and to obtain a consistent weekly pattern. Menstrual cycle phases were calculated retrospectively so as to not preempt the test participants motivation and performance in relation to the menstrual cycle. (Phase 1 menstruation phase, phase 2 inter-menstrual, phase 3 inter-menstrual/ovulation and phase 4 premenstruation). The test group included four women, aged 32 (± 10), length 162.8 cm (± 7.32), weight 57.4 kg (± 5.79). The control group included one man and two women without menstruation, 26.67 years (± 9.02), length 168.3 cm (± 8.96), weight 71.7 kg (± 11.02). Strength and explosivity were assessed by long jump and squat. A standardized preparation was carried out before each test, followed by three long jumps performed with both feet together without effort, with two minutes rest between jumps. The best jump of three was documented. An individualized warm-up was then performed to attain 1RM squat performance. A questionnaire focusing on health status and motivation of "Snabb Kollen" (Cross & Lyle, 1999) was answered before each test date. At the end of the last test session all test participants completed a questionnaire on perceived symptoms, motivation and conditions specific to the duration of the test period, which for the females, corresponded to their last menstrual cycle. Results and Conclusion - Results from this study show that it is difficult to interpret if the menstrual cycle phase would have any relevant effect worth taking into account when it comes to the strength and explosivity performance of sportswomen. However, the results show that menstrual cycle does affect motivation.

<p>Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansikten</p><p>Sammanfattning</p><p>Detta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna. Resultaten indikerar att fynden för menstruella preferensskiften inte är robusta över olika populationer och att det eventuellt är flera evolutionära mekanismer som opererar samtidigt. Alternativt kan kulturella faktorer spela en större roll än vad som tidigare förutsatts.</p> / <p>Women’s Preferences for Male Facial Masculinity Across the Menstrual Cycle</p><p>Abstract</p><p>This is a systematic replication of the Penton-Voak and Perret study (1999) where a preference for masculinized faces was found at high conception risk in the menstrual cycle. These traits are believed to be honest signals of good genes and immunocompetence. It is uncertain if these findings are robust across different populations. 36 Swedish college students were asked to pick out the most “physically attractive” male faces from masculinized and feminized stimuli at high and low risk of conception. No significant differences were found between the phases. The results indicate that the findings for a menstrual preference shift are not consistent with the original study . Perhaps several evolutionary mechanisms are operating at the same time, and cultural factors might have a greater influence than previously supposed.</p>

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansikten Sammanfattning Detta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna. Resultaten indikerar att fynden för menstruella preferensskiften inte är robusta över olika populationer och att det eventuellt är flera evolutionära mekanismer som opererar samtidigt. Alternativt kan kulturella faktorer spela en större roll än vad som tidigare förutsatts. / Women’s Preferences for Male Facial Masculinity Across the Menstrual Cycle Abstract This is a systematic replication of the Penton-Voak and Perret study (1999) where a preference for masculinized faces was found at high conception risk in the menstrual cycle. These traits are believed to be honest signals of good genes and immunocompetence. It is uncertain if these findings are robust across different populations. 36 Swedish college students were asked to pick out the most “physically attractive” male faces from masculinized and feminized stimuli at high and low risk of conception. No significant differences were found between the phases. The results indicate that the findings for a menstrual preference shift are not consistent with the original study . Perhaps several evolutionary mechanisms are operating at the same time, and cultural factors might have a greater influence than previously supposed.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Most of the research in this field that has been done is on healthy young men, this means that the results from the majority of the studies cannot be applied to women and their bodies, especially in sport, health and exercise. In this study we are investigating the phenome of a woman's menstrual cycle relative to the male coaches knowledge. This study aims to examine male soccer coaches and their knowledge about the menstrual cycle, their relationship with the players and how it affects the conversation climate. To investigate this, semi-structured interviews were conducted with six male soccer coaches who coaches girls in the ages of 11-15. The collected data were analyzed with phenomenology analysis. The result: Male soccer coaches' knowledge about women's menstrual cycle is low and needs to be improved. The results also showed that a relaxed relationship with an open communication enables coaches and players to feel comfortable to talk about external and personal topics. Conclusion: The knowledge of the menstrual cycle needs to improve. Satisfaction of the concept, safety, knowledge, awareness and openness seems to be important to coaches and makes it easier for them to talk about more personal and private topics with the players.