Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa.   Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt? Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt?   Metod Studien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup. Studien baseras utifrån ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Analysen har skett utifrån en meningskoncentrerad och reflexiv form med ett fenomenologiskt perspektiv på slutresultatet.   Resultat Metodtrianguleringen bekräftar båda metoderna och visar samma resultat. Majoriteten har svarat att skolan påverkar elevernas mentala hälsa negativt då den bl.a. framkallar stresskänslor och ångest. Vänner lyfts fram som det mest positiva för eleverna och anges också vara det främsta sociala stödet. Idrott och träning förknippas som övervägande något positivt men som också uttalas som en stressfaktor då det är tidskrävande och ibland framkallar prestationsångest. Familjen utgör både ett positivt och negativt stöd och skapar för någon trygghet och för en annan rädsla. Andra svar att beakta är ”Pappa är värre än vanligt”, ”Att jag inte alltid är så snäll mot mig själv” och ”Döden”. Avslappning, mer idrott och samtal om livet är svar som framkommer på frågan vad skolan kan göra för att främja elevernas hälsa.    Slutsats Att uppleva hälsa innebär att må bra både psykiskt, fysiskt och socialt.  I denna studie har ord som social närmiljö i form av vänner, familj och skola varit central. För att må bra mentalt behövs vänner. Med en närmare inblick av temat vänner angav samtliga respondenter tillit och förtroende som viktiga egenskaper. Ur ett fenomenologiskt perspektiv ses tillit, förtroende och empatisk förmåga som nycklar in till en människas upplevelsevärld. För att skolan ska kunna arbeta med mental hälsa behövs lärare med empatisk förmåga, flexibilitet och mod. Alla lärare har inte dessa egenskaper varför utbildning, om mental hälsa dess betydelse och konsekvenser för våra elever, bör utgöra en betydligt större del i lärarutbildningen än vad den gör idag. / Summary Aim The purpose of the study is to analyze how ninth grade students perceive themselves regarding mental health and illness based on a specific lesson time in mental health as a starting point. The study can therefore provide a picture of what factors affect students’ mental health in positive and negative direction. Thus in the long run, the study will contribute to give prospective and graduated teachers alike the knowledge of what students today experiencing affect their mental health. What factors affect students’ mental health positively? What factors affect students’ mental health negatively? Method The study is based partly on a qualitative research method consisting of four in depth interviews with semi-structured format and one quantitative analytic method consisting of 36 students’ answers to what makes them feel good and what makes them feel bad. The method is thus triangulated to create the content of both width and depth. The study was based on a specific lesson time in mental health. The analysis was based on the concentration of highlighting the point and a reflexive form both with a phenomenological perspective on the end result. Results The triangulated method confirms both methods and shows the same results. The majority responded that the school affects students’ mental health negatively, mainly because it induces feelings of stress and anxiety. Friends are emphasized as the most positive for the students and are also stated as the primary social support. Sports and training are associated predominantly as something positive but are also stated as a reason for stress because it’s time consuming and sometimes induces performance anxiety. Family represent both a positive and negative support that for someone creates security but for another fear. Other answers to consider are “Daddy is worse than usual”, “That I’m not always kind to myself” and “Death”. Relaxation, more sports and conversation about life are answers that emerge the question of what can school do to promote student health. Conclusion To experience health entails feeling good mentally, physically and socially. In this study, words as social close environment in the form of friends, family and school have been central. Friends are needed to feel well mentally. Taking a closer look of the theme friends, all respondents named trust as important characteristics. From a phenomenological perspective trust and the capacity for empathy are seen as the keys into a person’s world of experience.  For the school to be able to work with mental health, teachers with empathic abilities, flexibility and courage are required. All teachers does not possess these characteristics therefore education, about mental health and its importance and consequences for our students, should form a significantly larger part of teacher education than it does today. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

<p>Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.</p>

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.

Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil. / <p>Lärarexamen</p>

Bakgrund: Mental ohälsa är ett växande hälsoproblem i dagens samhälle och framförallt ökar förekomsten av depression och ångest, vilket grundar sig i en stress att ständigt prestera efter samhällets krav. Begreppet hälsa definierades utifrån olika teorier och perspektiv med utgångspunkt i Nordenfelt, Antonovsky och Gadamers skilda teorier om begreppet hälsa, där det förklaras hur fenomenet kan uppnås på individnivå. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar mental hälsa. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes som resulterade i tre kvalitativa och tio kvantitativa artiklar som belyste fysisk aktivitet i samband med mental hälsa och som därefter kvalitetsgranskades och analyserades. Analysen utmynnade i fem kategorier; Stress, Depressiva symtom och ångest, Välbefinnande, Fysisk aktivitetsgrad och Meningsfullhet. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet i olika grader påverkade den mentala hälsan positivt och all aktivitet var till fördel för välbefinnandet. Då den mentala ohälsan ökar är det av betydelsefull vikt att få kunskap om faktorer som kan hindra denna utveckling. Genom att sjuksköterskan frambringar kunskap och delger information omkring betydelsen av fysisk aktivitet kan den mentala hälsan främjas oberoende på sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet kan användas som ett hälsofrämjande hjälpmedel och i förebyggande av mental ohälsa.

Bakgrund: Intensivvården utvecklas och förbättras ständigt. Mortaliteten inom sjukvårdenminskar och fler patienter blir aktuella för intensivvård. Intensivvård kan vara en traumatiskupplevelse och leder i vissa fall till mental ohälsa. För att identifiera riskpatienter användsfrågeformulär vid uppföljning efter intensivvård men det behövs mer forskning kringuppföljningsmetoder. Frågeformuläret KASAM-13 mäter copingförmåga vilket har visats hastor betydelse när det kommer till mental hälsa. Formuläret är ej tidigare använt förintensivvårdspatienter. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan känsla av sammanhang och patienterssjälvskattade mentala hälsa efter intensivvård. Metod: Sekundäranalys av en prospektiv studie av vuxna patienter (n = 236) efterintensivvård. Korrelationsanalys av två frågeformulär, KASAM-13 och HAD. Resultat: Antalet deltagare var 146 (62 %). Respondenterna var äldre än icke-respondenterna(p = 0,03). Stark känsla av sammanhang korrelerade i denna kohort till låg självskattad ångestoch depression (p &lt;0,001 respektive p &lt;0,001). Slutsats: Studien visar att mental hälsa efter intensivvård korrelerar till känsla avsammanhang i den studerade kohorten. Ju starkare känsla av sammanhang desto bättre mentalhälsa. Studien genererar svag evidens beroende på dess studiedesign. / Background: Intensive care is constantly progressing and improving. This leads to lower mortality rates and increasing number of patients recieving intensive care. Intensive care can be a traumatic experience which in some cases lead to psycological problems. For identification of patients at risk, questionnaires are used at follow-up visits. More research is needed on the different methods. The questionnaire SOC-13 measures coping ability which has been shown to be of great importance regarding mental health. This form is not previously used for intensive care patients. Purpose: To investigate whether there is a relationship between sense of coherence and patients' self-rated mental health after intensive care. Method: Secondary analysis of a prospective study of adult patients (n = 236) after intensive care. Correlation analysis of two questionnaires, SOC-13 and HAD. Result: The number of participants was 146 (62 %). The respondents were older than the nonrespondents (p = 0,03). Strong sence of coherence correlated in this cohort with low self-rated anxiety and depression (p &lt;0.001 versus p &lt;0.001). Conclusion: The study shows that mental health after intensive correlates to the sense of coherence in the studied cohort. The stronger sense of connection, the better mental health. The study generates weak evidence depending on the study design.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma (<em>obesitas</em>) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.</p><p><strong>Metod:</strong> En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies.</p><p><strong>Methods: </strong>A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier. Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. Resultat: Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras. / Introduction: Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies. Methods: A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland. Results: The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket?  Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF? Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa? Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket?  Metod Datainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna. Svaren från enkäten behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansen sattes till (p&lt;0.05). Resultat och slutsats Analysen av enkätsvaren visade att brandmännen har en god mental hälsa. Att må bra samvarierade med att brandmännen sällan kände sig trötta och hängiga, ensamma eller nedstämda. Att må bra samvarierade även med att brandmännen samtidigt kände glädje och/eller, välbefinnande och meningsfullhet. De flesta skattade ledningen som den lägsta faktorn som fick dem att må bra mentalt på jobbet medan arbetskamraterna och arbetsuppgifterna var viktigast. Anställda på stationer med få larm/år skattade att de mådde bättre än anställda på stationer med många larm/år.

Sweden is located high up in the northern part of the hemisphere, which means that the number of hours of sunshine differs drastically between the winter and summer months. With this contrast comes a problem where more than one in three Swedes feel that the winter darkness affects their work performance. To counteract this societal problem, this paper examined whether apps can promote the mental health of those with mild forms of seasonal affective disorder and mild depression. This was investigated through a visual research of apps available to promote mental health as well as through a survey. The results show that there is a wide range of apps that promote mental health but that there is no range of these apps with a link to seasonal depression. This survey, like so many others, also shows that there are many who suffer from Winter Blues and that there is a curiosity among the respondents to test whether an app that wants to promote their mental and takes seasons and weather into consideration will help. / Sverige ligger högt upp på det norra halvklotet, vilket innebär att antalet soltimmar skiljer sig drastiskt mellan vinter- och sommarmånaderna. Med denna kontrast följer ett problem där mer än var tredje svensk känner att vintermörkret påverkar deras arbetsprestationer. För att motverka detta samhällsproblem undersöktes det i denna uppsats om appar kan främja den mentala hälsan för personer med milda former av säsongsdepression och mild depression. Detta undersöktes genom en visuell undersökning av appar tillgänglighet för att främja mental hälsa samt genom en undersökning. Resultaten visar att det finns ett brett utbud av appar som främjar mental hälsa men att det inte finns något utbud av dessa appar med en koppling till säsongsdepression. Den här undersökningen, som så många andra, visar också att det är många som lider av Winter Blues och att det finns en nyfikenhet bland respondenterna att testa om en app som vill främja deras mentala och tar hänsyn till årstider och väder hjälper.