Bakgrund: Patienter som väntar på en organtransplantation och som transplanteras har en lång och nära kontakt med sjuksköterskor och transplantations-koordinatorer. Svår sjukdom och väntan på ett nytt organ innebär en stor påfrestning och efter transplantationen väntar en livslång uppföljning och medicinering. De flesta studier visar att patienter får en bättre livskvalitet men vad det är som påverkar deras välmående finns inte lika väl undersökt.Syfte: Att undersöka i litteraturen vad som finns beskrivet om transplanterade patienters upplevda välmående och mentala hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts med 12 inkluderade studier. Litteratursökningen har skett i PubMed, Cinahl och Psych Info. Studierna har en kvalitativ ansats och är granskade och analyserade med SBU´s mall.Resultat: De olika underkategorierna från studierna analyserades och resulterade i tio underteman; kroppen/fysiken, medicinering och biverkningar, rädsla för rejektion, psykiskt tillstånd, tankar om donatorn, livsåskådning, familj, sociala relationer, arbete och coping. Fyra nya teman bildades till kroppens hälsa, mental upplevelse, relationer och anpassning. Slutgiltig syntes av de olika studierna blev “Anpassningar för välmående efter transplantation”.Slutsats: Ett av målen i dagens omvårdnad av transplanterade patienter borde vara att förbättra möjligheterna till att varje recipient får tillräckliga kunskaper om sitt hälsotillstånd och stöd i sin anpassning till livet med det nya organet. / Background: Patients waiting for an organ transplantation and already transplanted patients have a long and close contact with nurses and transplant coordinators. To be ill and to wait for an organ can be very strenuous and after transplantation waits a life-long follow-up and medication. Most studies show that the patients get a better quality of life after the transplantation but what affects their well-being is poorly investigated.Aim: The purpose of this literature review is to investigate what is written about transplanted patients´ experiences of well-being and mental health.Method: A systematic literature study has been conducted including 12 studies. The database search was carried out in PubMed, Cinahl and Psych Info. The studies have a qualitative approach and they are reviewed and analysed through the SBU template.Result: The different subcategories from the studies were analysed and became ten new subthemes; body/physic, medication and side effects, fear of rejection, psychological condition, thoughts about the donor, philosophical life of view, family, social relations, work and coping. Four new themes was built: health of thebody, mental experience, relations and ordinary day life. Finally the synthesis of all studies resulted in “Adaption for well-being after transplantation”.Conclusion: One of the goals in today's care of transplanted patients should be to improve the possibilities for the patients´ health literacy and support them in their adaption to life with a new organ.

Covid-19-pandemin har lett till en rad restriktioner vilka påverkar livsstilsval för studenter. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet och dess betydelse för välmående hos fysioterapeutstudenter under den rådande pandemin. Fem intervjuer genomfördes med redan fysiskt aktiva fysioterapeutstudenter i åldrarna 23-31. Intervjuerna transkriberades och relevanta meningsenheter plockades ut. Kodning genomfördes med hjälp av Open Code och kategorier med tillhörande subkategorier formades slutligen vilket mynnade ut i ett tema. Temat Livet känns tomt och träning fyller tomheten beskriver hur fysisk aktivitet hade flera effekter både på fysisk- och psykisk hälsa samt en social aspekt där studenterna fick möjlighet att värdera hur den sociala vardagen kändes innan pandemin bröt ut. Hemisolering ledde till att dagar kändes monotona där träning kunde användas som ett verktyg för att bryta bristen på variation. Det kom dock fram att det fanns ett inre etiskt dilemma bland deltagarna när det gäller träning på gymmet. I ena änden det personliga motivet till hälsofrämjande, i kontrast till det allmänna perspektivet att minska spridningen av viruset. Resultaten indikerar vikten av att vara kreativa med träning under en global pandemi, men också förstå de viktiga effekterna av fysisk aktivitet.

Introduktion Användningen av digitala skärmar ökar drastiskt världen över. Parallellt ökar även förekomsten av psykisk ohälsa, vilket numera är ett globalt växande folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är den tredje främsta orsaken till den totala sjukdomsbördan i Världen. Syfte Syftet med studien var att belysa samband mellan ST och psykisk ohälsa. Metod Studien använde sig av en systematisk litteraturöversikt som studiedesign. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes enligt en systematisk textkondensering. Resultat Resultatet tyder på att det finns ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. Resultatet tyder även på att det verkar föreligga skillnader mellan hur skärmtid påverkar män och kvinnors psykiska hälsa. Fyra teman identifierades: depression, ångest, stress och övriga psykiska besvär. Slutsats Denna studie visar på att det verkar finnas ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. För att i framtiden skapa rekommendationer och riktlinjer kring skärmanvändade, krävs mer forskning kring orsakssamband, samt för att få en djupare förståelse för mekanismerna bakom skärmtidens effekt på människors psykiska hälsa.

No description available.

The purpose with this study was to investigate how individuals who had to end their elite sports career due to injury or other factors were affected by the significant change in their life. The eventual aim with this thesis is to show the difficulties these former elite sports practitioners have experienced. Therefore, we want to encourage sports organizations and associations to take actions towards improving the help for these individuals who might need support when ending their career in sports. This research was done by interviewing individuals who have experienced this drastic change in their life, injuries that forced them to end their elite sports career. The results showed that our informants received various degrees of help from their sports clubs. Furthermore, they were helped in different ways, ranging from meeting physiotherapists to being asked to become a coach to remain in the sport. However, the vast majority experienced a lack of help from their clubs and felt that they had to manage the challenges that came after a career ending injury alone. Moreover, the fact that most of our informants had not thought about a civilian career made it more difficult to deal with not being able to practice sports anymore. This meant that most of our informants suffered from psychological, as well as physical difficulties after their involuntary end to sports. In conclusion, sports organizations and clubs do not yet have the proper plans on how to help these individuals. As the sports movement is a large arena where young people are taught values, characteristics and responsibility over themselves and our society, it’s fair to say that they also have a responsibility for all practitioners, injured or not. In order to help society, sports organizations ought to help injured players onto the next stage in their lives.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att analysera asylsökandes upplevelser om ifall asylprocessen varit brottsgenererande eller ökat den psykiska ohälsan. De kriminologiska teorier som använts för att kunna förklara relationen är stämplingsteorin, strain, och sociala band. För att samla in relevant data har en kvalitativ metod använts, då semi-strukturerade intervjuer hölls med sju individer som i dagsläget är eller tidigare har varit asylsökande. En semi-strukturerad intervju har även utförts med en tidigare handläggare på Migrationsverket. Det inhämtade materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av intervjuerna med de asylsökande har visat att de aspekter inom asylprocessen som skulle kunna vara brottsgenererande eller leda till psykisk ohälsa är ett kriminaliserande mottagande, rädsla för utvisning eller avslag, ökad psykisk press, eller effekten av kulturella skiljaktigheter.

Översikten av den kunskap vi har balanserat vårt arbete kring har varit idrott och hälsas förmåga att påverka den mentala hälsan hos elever samt vilka faktorer som gör det. Enligt vårt syfte som gav i uppgift att undersöka för- och nackdelarna med IDH och fysisk aktivitets inverkan på barn och ungas psykiska mående. Vi formulerade och anpassade vår frågeställning enligt följande: Vilka faktorer påverkar elevernas mentala hälsa under lektionerna i idrott och hälsa i skolan? För att kunna hitta svar på denna komplexa och breda fråga som innehar flera svar har vi använt oss av flertalet databaser såsom: Eric via proquest, Eric via EBSCO samt Education Research Complete (ERC). Dessa internationella sökbaser har alla bidragit med material till att vetenskapliga artiklar som givit resultat, diskussion och slutsats. Den metod vi har använt oss av för att hitta en ansenlig bredd av artiklar har varit en systematisk litteratursökning. Sökorden har varit baserade utefter just skolidrotten och mental hälsa men vi har även fått ta omvägar via sökningar som “exercise”, “academic” och “education in sports” med flera, vilket har varit i syfte att hitta ett bredare perspektiv av kunskap. Resultatet på vår frågeställning visade genom ett i stort sett enhetligt svar att IDH och fysisk aktivitet har en positiv effekt på den mentala hälsan bland barn och unga. De faktorer med IDH som lyfts fram i artiklarna var undervisningsmetoden, lärarens pedagogiska kompetens, läroplanens struktur samt den fysiska aktiviteten. Inom pedagogiken var lärarens förmåga att lära ut en avgörande del för att kunna nå ut till eleven och förebygga den mentala hälsan på samma sätt som den fysiska. Läroplanens struktur och innehåll diskuterades i slutsatsen, och där konstaterades stora brister vad gäller planen kring hur man arbetar med den mentala hälsan bland eleverna. Vissa mätningar som genomfördes på olika universitet, skolor och träningslokaler visade i en minoritet av fallen inte helt enhetliga svar då mätmetoder och urval skildes åt. I andra fall påpekades istället relevansen om att tala om mental hälsa och bryta barriärer kring ämnet.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

No description available.