The aim of this study was to study how Swedish teachers in Physical education work with mental health, their own perceived level of knowledge and how they wish to work.   A quantitative survey has been conducted via Facebook. In total 146 respondents participated in the survey. The results were analyzed with the theories KASAM and OCB role perception taken into account, and linked to previous research.   The result shows that teachers plan for mental health in the education quite rarely, but nevertheless talk about mental health relatively often outside of scheduled time. Most teachers consider themselves to have a fairly good knowledge of mental health. However, more than half of them perceive that the subject has been treated to a low degree during their own education. Most teachers want mental health to take a greater part in lessons. Several teachers suggest that mental health should become an own subject. / Studiens syfte var att studera hur lärare i Idrott och hälsa arbetar med psykisk hälsa, deras upplevda kunskapsnivå samt hur de önskar arbeta med psykisk hälsa.   En kvantitativ enkätundersökning har genomförts via Facebook. I denna deltog totalt 146 respondenter. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån teorierna KASAM och OCB rolluppfattning, samt utifrån tidigare forskning inom området.   Resultatet visar att nästan alla respondenter anser att skolan har ansvar för undervisning i psykisk hälsa. Lärare planerar ganska sällan för psykisk hälsa på lektionstid, men berör ändå ämnet relativt ofta utanför schemalagd lektionstid. De flesta lärare anser sig ha en ganska god kunskap om psykisk hälsa, dock upplever mer än hälften att ämnet behandlats i låg omfattning under lärarutbildningen. De flesta lärare vill att psykisk hälsa ska utgöra en större del av undervisningen även om bristande tid och utrymme utgör hinder. Flera lärare föreslår att psykisk hälsa borde bli ett eget skolämne.

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services. Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons. Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge. The result from the collected data showed that the personnel thought the cause of the suicidal behavior is the long wait during the asylum process, the trauma they have experienced and lack of social networks. Suicidal behaviors among the young refugees were often thoughts and suicide attempts with pills, through self-starving, hanging, or cutting themselves. We have noticed an opinion that a connection between being a refugee and suicide is possible and that a shorter asylum process might help reduce the suicidal behavior among young refugees. / Bakgrund och syfte: Antalet flyktingar och ensamkommande barn ökar i Sverige och dessa människor tillhör en av de grupper som löper större risk att utveckla självmordsbeteende. Samtidigt nämns bristen på forskning inom ämnet av olika källor. Syftet med denna studie är därför att undersöka självmordsbeteende bland unga flyktingar i åldern 13 och 18 år i Sverige, från personals upplevelser i sociala verksamheter. Metod: Vi har valt en kvalitativ ansats med sju narrativa intervjuer, ungefär en timme långa vardera och bandinspelade med diktafon. Intervjuguiden var semistrukturerad. Respondenterna i denna studie utgörs av en kurator, personal från två avdelningar inom barnpsykiatrin (BUP) och fyra olika hem för vård eller boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar. Resultat och slutsatser: Intervjupersonerna hade uppfattningen att unga flyktingar har gått igenom mycket, förlorat sina familjer och erfarit svåra trauman och en besvärlig flykt till Sverige. Resultatet från insamlad data visade att personalen trodde att orsaken till självmordsbeteende är den långa väntan under asylprocessen, det trauma som de har upplevt och brist på socialt nätverk. Självmordsbeteende bland unga flyktingar var ofta tankar och självmordsförsök genom tabletter, självsvält, hängning eller genom att skära sig. Vi har uppmärksammat respondenters åsikter om att en koppling mellan självmord och att vara flykting är möjlig och att en kortare asylprocess kan bidra till att minska självmordsbeteende bland unga flyktingar.

Tidigare forskning har visat att svenska stridspiloter har uppvisat en anmärkningsvärt hög förekomst av depressions- och ångestsymptom, vilket både riskerar att minska effektiviteten hos de svenska luftstridskrafterna och kan innebära en fara för flygsäkerheten. Detta arbete syftar till att underlätta beslutsfattandet kring problemet genom att skapa ett bättre underlag för att förstå de bakomliggande orsakerna. Studien undersöker när under karriären symptomen uppkommer samt jämför mellan olika pilotkategorier för att skapa en bättre förståelse för hur problemen uppstår och därmed vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. En kvantitativ enkätundersökning användes för att undersöka förekomsten av depressions- och ångestsymptom bland svenska strids-, transport- och helikopterpiloter under deras första fem utbildningsår. Enkäten baserades på HADS-skalan och skickades till 158 personer, varav hälften var piloter. Resultatet av studien indikerar att den höga förekomsten av depressions- och ångestsymptom uppkommer senare i stridspilotkarriären. Stridspiloterna uppvisade dessutom en lägre förekomst av depressions- och ångestsymptom än en icke-flygande kontrollgrupp. Dessa resultat pekar i sin tur mot att miljöfaktorerna spelar en större roll än de genetiska faktorerna vid uppkomsten av symptomen. Författarens slutsats är att förekomsten av depressioner och ångestsyndrom bland stridspiloterna är påverkbar, och några lämpliga åtgärder föreslås. / Earlier research has shown that Swedish fighter pilots have displayed a remarkably high prevalence of symptoms of depression and anxiety, which could lead to a reduction in the effectiveness of the Swedish Air Force as well as compromising flight safety. The purpose of this study is to aid in the decision making process revolving this problem by providing more substantial material in order to better understand the underlying causes. The study investigates the emergence of the symptoms and compares different pilot categories with each other to create a better understanding of how these problems arise and by such deduce which measures can be taken to prevent this.   A quantitative questionnaire survey was used to investigate the prevalence of symptoms of depression and anxiety among fighter, transport and helicopter pilots during their first five years of training. The questionnaire was based on the HADS-scale and was sent to 158 persons, half of them pilots. The result of the study indicates that the high prevalence of symptoms of depression and anxiety is something that emerges later on in the fighter pilot’s career. The fighter pilots in this study displayed a lower prevalence of symptoms of depression and anxiety than a non-flying control group. These results in turn indicate that the environmental factors play a larger part than the genetic factors in the emergence of the previously mentioned symptoms. The author of this work comes to the conclusion that there is indeed a possibility of affecting the prevalence of depressions and anxiety syndromes among Swedish fighter pilots and some appropriate counter measures are proposed.

Bakgrund: Tillit till andra individer förklarar variation i mental hälsa. På senare år har intresset ökat för tillit i ett inomorganisatoriskt sammanhang då arbete tillsammans förutsätter att man kan lita på sina kollegor, både för att uppnå organisationens mål men även sina egna. Tillit ses som en viktig komponent för de anställdas välmående då tillit främjar hälsa och motverkar mental ohälsa. Tillit kan definieras som viljan att vara sårbar inför andra individers agerande vilket ger en osäkerhet för andra individers handlande. Risken och osäkerheten som tillit innebär blir större vid mötet av en främling än vid mötet av en nära. Risken och osäkerheten som tillit medför utgör ett hinder för att ha stöd i relationer och därför kan låg tillit leda till ångest och depression. Det finns vissa likheter mellan tillit och socialt stöd och det tycks som om socialt stöd främjar tillit samtidigt som det främjar mental hälsa, därför kan det vara så att det är socialt stöd, och inte tillit, som förklarar variationen i mental hälsa i en organisatoriskt kontext. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att studera om tillit mellan kollegor är associerat med mental hälsa i en organisatorisk kontext. Metod: Kvantitativ metod med en enkätundersökning med 117 deltagare varav 86 deltog, en svarsfrekvens på 73, 5%. Logistisk regressionsanalys genomfördes för att svara på frågan om tillit till kollegor är associerat med mental hälsa bland kontorshandläggare oberoende av socialt stöd. Signifikansnivån sattes till 0.05. Resultat: Resultatet visar stark tillit till kollegor innebär en lägre risk att utveckla ångest. Resultatet visade att tillit bland kontorshandläggare är signifikant associerat med mental hälsa. Slutsats: Tillit tycks dock vara en viktig variabel då tillit påverkar mental hälsa oberoende av socialt stöd. Tillit är signifikant associerat med mental hälsa trots att socialt stöd är med som en oberoende variabel i analysen.

This thesis looks at how involved implementers of the Teaching Recovery Techniques-project in Uppsala, Sweden have experienced the project. Teaching Recovery Techniques is originally a group-based intervention created for use in disaster areas. This intervention has the aim to give self-help to unaccompanied refugee minors with post-traumatic stress symptoms in Uppsala and two neighbouring municipalities, by using non-psychiatric personnel to teach stress-mitigation. This is a pilot project as Teaching Recovery techniques have never been used in this type of setting before. To investigate the opinions of the involved personnel, qualitative interviews with roughly half of the group leader have been made. These have been analysed using manifest content analysis.     The thesis found that while many are happy with the project, it has required unexpectedly high workload as well as suffered from unclear responsibility delegations and lacking communication, primarily in the start of the project. However, due to strong motivation from involved implementers and adaptability from employers, these issues have been overcome to a great degree. Lesson for further TrT-projects targeting unaccompanied minors should put extra effort in planning and defining the roles of involved actors as well as include arenas for horizontal communication between group leaders. / Denna uppsats undersöker hur personal involverad i Teaching Recovery Techniques-projektet i Uppsala, Sverige har upplevt att arbete inom projektet.  Teaching Recovery Techniques är ursprungligen en grupp-baserad intervention ämnad att användas i katastrofzoner.  Syftet med Teaching Recovery Techniques är att ge hjälp till själv-hjälp till ensamkommande flyktingbarn med posttraumatisk stress symptom i Uppsala kommun samt två grannkommuner. Projektets mål är att använda icke-psykiatrisk personal för att lära ut stresshantering. Detta är ett pilotprojekt då metoden inte använts i denna kontext tidigare. För att undersöka personalens åsikter så har kvalitativa intervjuer utförts med hälften av gruppledarna. Dessa har sedan analyserats utifrån manifest innehållsanalys.      Denna uppsats visar att även om många är nöjda med projektet, så har det krävts mycket mer arbetstid än väntat samt att det har varit oklar ansvarsfördelning och kommunikation, framförallt i början av projektet.  Dock har stark motivation från personal och hög flexibilitet från arbetsgivare, motverkat dessa problem i de flesta fall. Lärdomar till framtida likande projekt för ensamkommande flyktingbarn är att ha ett ökat fokus på planeringsstadiet, samt att definiera roller och ansvar bättre från start. Det rekommenderas även att skapa forum för horisontell kommunikation mellan gruppledare.

Syftet med studien var att undersöka mentalt hälsofrämjande aspekter av sociala medier i relation till skapande. En kvalitativ metod som bestod av tre fokusgruppsintervjuer med 3-5 deltagare i varje fokusgrupp användes för att samla in data. Insamlad data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys, där tre underkategorier; omge sig med inspiration och likasinnade, olika dimensioner av att visa upp sina verk och omfamna speglandet av verkligheten bildade ett huvudtema; att dela och ta del av: hälsofrämjande aspekter av skapande och sociala medier. Resultatet visar på att sociala medier i relation till skapande bidrog positivt till den mentala hälsan genom bland annat genuinitet, ärlighet, samhörighet och inspiration bland likasinnade på sociala medier. Bekräftelse kunde vara både positivt och negativt beroende på hur deltagarna förhöll sig till det. Hanterandet av sårbarheter framkom i form av olika strategier, däribland att ta kontroll och olika sätt att finna mod. Slutsatsen visar att det går att få hälsofrämjande effekter på den mentala hälsan genom att använda sig av sociala medier i relation till sitt skapande. / The aim of this study was to explore mentally health promoting aspects of social media in relation to crafting. A qualitative method which consisted of three focus group interviews with 3-5 participants in each focus group was used to collect data. The data were analyzed with a manifest content analysis, where three subcategories; surround yourself with inspiration and like-minded people, various dimensions of displaying your work and embrace the reflection of reality formed a main theme; to share and take part: health promotive aspects of creative crafting and social media. The result shows that crafting in relation to social media contributed positively to mental health by factors like genuineness, honesty, affinity and inspiration amongst like-minded people on social media. Confirmation and affirmation could be both positive and negative depending on how the participants related to it. Dealing with vulnerability emerged as different strategies, for example taking control and different ways to find courage. The conclusion shows that it’s possible to get health promotive effects on mental health by using social media in relation to one's crafting.

Anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva Abstrakt Bakgrund: I december 2019 kom nyheten från Kina om Covid-19 viruset. Ett smittsamt virus som spred sigt över världen och skapade en ny pandemi. Covid-19 kan ge mycket allvarliga luftvägssymtom som kräver avancerad intensivsjukvård. Anestesisjuksköterskor har fördjupad kunskap av att hantering av luftväg samt övervaka sövda patienter i respirator. De placerades därför på Covid-19 iva för att förstärka bemanningen. Studier visar att den mentala hälsan påverkas i större utsträckning hos sjukvårdspersonal som jobbar med svårt sjuka patienter med Covid-19. Motiv: Att få insikt hur det som anestesisjuksköterska är att jobba med Covid-19 smittade patienter och hur de hanterar det. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Informanterna upplevde arbetet på Covid-19 iva som lärorikt, givande och positivt men även till viss del stressigt och tungt. Vissa kände en stress och osäkerhet till en början som sedan minskade ju mer de arbetade där. Ingen av informanternaupplevde att detta har påverkat dem psykiskt på något sätt men några uppgav att de fortfarande kan få ångest när de tänker tillbaka. Kontakten med patienternas anhörigavia telefon kändes speciell och berörde då de inte fick komma på besök på grund av smittorisken. Ingen uppgav att de själva var rädda att bli smittade men det fanns en stor rädsla för att eventuellt smitta andra och ingen av de intervjuade vill arbeta på Covid-19 iva igen. Konklusion: Det inte bara är skrämmande, stressande och nervöst när något nytt inträffar och man som anestesisjuksköterska utmanas i sin arbetsroll, utan även givande, lärorikt och intressant. Studien tyder att ett behov av återhämtning och paus är viktigt för anestesisjuksköterskors psykiska hälsa. / Nurse anesthetists experiences from working at Covid-19 icu Abstract Background: In December 2019 news came from China about the Covid-19 virus. A contagious virus that quickly spread across the world and created a new pandemic. Covid-19 can cause very serious airway symptoms that require advanced intensive care. Nurseanesthetists have in-depth knowledge regarding managing airway and monitoring sedated patients in respirator thus they were placed at Covid-19 icu to reinforce. Studies show that mental health is affected to a greater extent by healthcare staff who work with seriously ill patients with Covid-19. Motive: To gain insight into what it is like as a nurse anesthetist to work with Covid-19 infected patients and how they handle that. Aim: Describe nurse anesthetist experiences from working at Covid-19 icu. Methods: Qualitative content analysis with inductive approach. An interview study with semi-structured interviews. Result: Participants experienced the work at covid-19 icu as instructive, rewarding and positive but also to some extent stressful and dense. Some felt a stress and insecurity early on that later decreased the more they worked there. None of the participants experiencedthat this has affected them psychologically any way but some reported that they can still get anxiety when they think back. The contact with the patients relatives by telephone felt special and affected as they were not allowed to visit due to the risk of infection. No one stated that they were afraid of becoming infected themselves, but there was a great fear of possibly infecting others. No participant wanted to work at Covid-19 icu again. Conclusion: It’s not only scary, stressful, and nervous when something new shows up and as a nurse anesthetist you are challenged in your professional role, but also rewarding, instructive and interesting. This study suggests that a need for recovery and pause is important for the mental health of anesthesia nurses.

När sjöbefälsstudenter under flertalet perioder befinner sig på fartygsförlagd utbildning innebär det en stor omställning jämfört med livet i land. En tydlig skillnad är möjligheten till kommunikation med nära och kära och då framförallt tillgången till internet. Enligt Internetstiftelsen har 98% av svenskarna tillgång till internet på daglig basis. Den siffran är betydligt lägre när det gäller internettillgång ute på fartyg. Syftet med denna undersökning var att ta reda på och beskriva hur viktig internettillgång ombord är för sjöbefälsstudenter och hur de har upplevt internettillgången under sin tid på praktik. Undersökningens syfte var också att ta reda på vilken hänsyn sjöbefälsstudenter tar till internettillgång vid val av arbetsgivare samt om internettillgång kan bli en avgörande faktor till att sjöbefälsstudenter väljer att avsluta karriären till sjöss. Metoden bestod av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och frågor med graderad inställning på skala ett till sex. Urvalet bestod av 97 respondenter från både sjökapten- och sjöingenjörsprogrammet på en sjöbefälsskola. Efter avslutad enkät sammanställdes rådatan i frekvenstabeller och fördelningen av variabeln redovisades slutligen genom stolpdiagram. Resultatet visade att majoriteten av sjöbefälsstudenterna upplevde internettillgången som bristfällig. Detta gällde både kvaliteten på internettillgången samt dess hastighet. Undersökningen visade också att sjöbefälsstudenterna ansåg att internet ombord var mycket viktigt och att det hade en positiv inverkan på den sociala kontakten med hemmet. Internettillgången påverkade också deras mentala hälsa ombord. Resultatet visade dock att majoriteten av sjöbefälsstudenterna inte tar hänsyn till internettillgång vid val av arbetsgivare och att de heller inte ansåg att internet kunde vara en avgörande faktor för att avsluta sin karriär till sjöss. / When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes do their time as Cadets on their ship-based internship, this means a great readjustment from life ashore. One apparent difference is the opportunity to communicate with family and loved ones and especially through the use of the internet. According to the Swedish Internet Foundation 98% of the Swedish population have access to the internet on a daily basis. This number is significantly lower when it comes to seamen on ships. The purpose of this survey was to find out and to describe how the students of both the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes experienced the use of the internet during their ship-based internships and also how important the internet is to the students during ship-based internships. The survey’s purpose was also to describe how much the students take the internet in consideration when choosing a future employer. Furthermore the survey aimed to describe if the students considered the internet connection onboard ships as a decisive cause of ending their career at sea. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and questions with a graded approach on a scale of one to six. The sample consisted of 97 respondents from the Nautical Science Program and the Marine Engineering Program at a Naval institute. Upon finishing the survey the primary data was compiled in frequency tables and the distribution of the variable was displayed in bar charts. The result showed that the vast majority of the students experienced the internet onboard to be inadequate. This applied to both the connection as well as the speed of the internet. The survey also showed that the students considered the internet to be of great importance onboard and that it had a clear positive impact on their social contact with family ashore. The internet connection also impacted the students’ mental health. However, the result showed that the students did not take the internet onboard into consideration when choosing a future employer. Neither did the students consider the internet to be a decisive cause for ending their career at sea.

Bakgrund: Genom tiderna har mänskligheten drabbats av flera pandemier. Den 11 mars 2020 förklarades Covid-19 som pandemi orsakad av viruset SARS-Cov-2. Pandemier påverkar både individer såväl som samhällen och kräver vanligtvis extraordinära insatser för att hindra smittspridning. Under pandemin har den svenska sjukvården har varit under hög belastning. Arbetsbelastningen och riskerna för att sjuksköterskor utsätts för hög stress ökar vid pandemier. Stressen kan komma att påverka sjuksköterskors hälsa negativt. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i frontlinjen under pågående Covid-19-pandemi och hur de upplever att detta påverkar deras hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Totalt 13 artiklar har analyserats och användes som grund till litteraturstudiens resultat. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; sjuksköterskans stärkta yrkesidentitet samt sjuksköterskans arbete i förändrad miljö. Ur dessa kategorier identifierades tre underkategorier vardera. Slutsats: Arbetet i frontlinjen innebär en påfrestande miljö för sjuksköterskor att arbeta i. Sjuksköterskorna påverkas både professionellt och privat under pandemin. Pandemin har tvingat hälso- och sjukvården till stora förändringar som har påverkat sjuksköterskor både positivt och negativt. Rädsla, stress och ångest förekommer men även en känsla av att tillhörighet och uppskattning under en påfrestande period. / Background Throughout the ages, humanity has been hit by pandemics. On March 11, 2020, Covid-19 was declared a pandemic caused by the SARS-Cov-2 virus. Pandemics affect both individuals and communities and usually require extraordinary efforts to prevent the spread of infection. The Swedish healthcare system has been under heavy pressure during the pandemic. The workload and the risks of nurses being exposed to high stress increase during pandemics. Stress can have a negative effect on nurses’ health. Aim: was to describe nurses’ experiences of working in the front line during the ongoing Covid-19 pandemic and the effect of nurses’ perceived health. Method: A systematic literature study was conducted to answer the purpose. A total of 13 articles have been analyzed and used as a basis for the results of the literature study. Result: The result emerged in two categories; nurses’ strengthened professional identity and nurses’ work in a changed environment. From these categories, three subcategories were identified each. Conclusion: The work in the front line means a stressful environment for nurses to work in. The nurses are affected both professionally and privately during the pandemic. The pandemic has forced the health service to make major changes that have affected nurses both positively and negatively. Fear, stress and anxiety occur but also a feeling of belonging and appreciation during a stressful period.

No description available.