<p>Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:</p><p>· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?</p><p>· Hur kan denna utformning och debatt förstås?</p><p>För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna. I resultatet framgick även att ideolo-giska ställningstaganden grundade i idén om det narkotikafria samhället har spelat och fortfa-rande spelar en viktig roll i inställningen till metadonbehandling inom ramen för svensk nar-kotikapolitik.</p>

<p>Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling. Möjligtvis finns förklaringen i att Sverige idag bedriver en restriktiv politik där det liberala synsättet, harm reduction och metadonbehandling inte riktigt passar in. Resultatet i undersökningen har visat att attityderna till metadonbehandling har ändrats något över tid och att socialsekreterarna var mer positiv till behandlingsformen i dagsläget, dock ansåg de att programmet behöver bättre struktur då det fanns en hel del brister.</p>

Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling. Möjligtvis finns förklaringen i att Sverige idag bedriver en restriktiv politik där det liberala synsättet, harm reduction och metadonbehandling inte riktigt passar in. Resultatet i undersökningen har visat att attityderna till metadonbehandling har ändrats något över tid och att socialsekreterarna var mer positiv till behandlingsformen i dagsläget, dock ansåg de att programmet behöver bättre struktur då det fanns en hel del brister.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var: · Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet? · Hur kan denna utformning och debatt förstås? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna. I resultatet framgick även att ideolo-giska ställningstaganden grundade i idén om det narkotikafria samhället har spelat och fortfa-rande spelar en viktig roll i inställningen till metadonbehandling inom ramen för svensk nar-kotikapolitik.

<p>Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma. De människor som använder droger blir i dagspress bärare av stereotypa begrepp och skapas som avvikelser i diskursen. De som har makten att uttrycka sig i dagspressen är främst välutbildade män och de som får minst möjlighet till att uttrycka sig är de människor som är i behov utav metadonbehandling.</p>

Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma. De människor som använder droger blir i dagspress bärare av stereotypa begrepp och skapas som avvikelser i diskursen. De som har makten att uttrycka sig i dagspressen är främst välutbildade män och de som får minst möjlighet till att uttrycka sig är de människor som är i behov utav metadonbehandling.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems. Results: All the discharged patients experienced a hard time after the discharge. One went back to abuse heroin and the other two began to buy methadone or burprenorphine on the black market. All of them also experienced it difficult to cope with the stigma and considered that there were many obstacles in their life caused by the treatment rules. Conclusion: The discharge led to harsh consequences for all the patients. Heroin addicts need to deal with a lot of stigma related both to their drug abuse and the medical assisted treatment and find it difficult to manage that.

Aim and Problem statement The study aimed to investigate views on physical health amongst patients in methadone maintenance program, which is a subject little explored. Previous studies suggest that methadone patients are at risk developing illnesses related to the metabolic syndrome and an unhealthy lifestyle. Methadone also has side effects such as weight gain and irregular levels of glucose. Method This qualitive study included seven interviews with patients in the methadone maintenance program in Uppsala. Qualitive content analyses were performed Findings Content anlyses gave the theme: The view on physical health is a stuggle after normality were ambivalence of lifestyle changes and alienation causes instability in helath. Five categories were found: Health, to be normal struggle after normality, the importance of methadone, views on physical, mental and socioeconomic health. Lack of control causes deteriorating health about consequences from drug abuse and ambivalence to lifestyle changes. Motivation to live contains factors for increased/decreased motivation. Daily life habits and routines investigate attitudes and knowledge. Support and help from the healthcare more individually adjusted care and expanded support was desired. Conclusions Greater emphasis on physical health may provide patients receiving methadone treatment with increased well-being. Methods focusing on patients own resources to reach their goals should be used.

No description available.