Syftet med utvecklingsarbetet är att genom aktioner förbättra elevers sociala lärande  samt bidra till att främja en trygg miljö för eleverna på fritidshemmet.  Metodmaterialet kommer testats på två olika skolor för att inspirera pedagogerna i  verksamheten till trygghetsarbete. Projektet syftade till att utföra aktioner under en  period på fem veckor. Aktionerna var samarbetsövning, kompisuppdrag samt rollspel.  Efter genomförande av aktionerna skedde utvärdering tillsammans med eleverna. Den  metod som arbetet utgår ifrån är aktionsforskning och vi har tagit fram en egen modell  med inspiration av The action research spiral. Arbetet har gett förutsättningar för att  stärka elevers sociala lärande samt bidragit till att underhålla och utforma sociala  band.

Mot bakgrund av den svenska läroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering, är syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lärarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter av maktrelationer baserade på exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod används kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik där binära könsidentiteter är norm samt att tjejer och killar är olika. Materialet genomsyras också av en vithetsnorm. Slutsatsen är att det icke-normerande utesluts och därmed osynliggörs samt att materialet inte innehåller ett intersektionellt perspektiv. / In the light of the Swedish curriculum guidelines, that express that no one in school should be exposed for discrimination, the aim of this thesis is to carry out a critical discourse analysis of the teaching manual guide Duckface/Stonface from an intersectional perspective. The intersectional perspective aims to bring forth specific situations of oppression that is created in the intersection of power struggles based on class, gender, ethnicity and sexuality, among other factors. Faircloughs three dimensional analysis model is used as the critical discourse analysis method. The results of the teaching manual guide shows, among other findings, that there is a social practice where binary gender identities is the norm and that girls and boys are different. The manual guide is also permeated by a whiteness norm. The conclusion is that the non-normative is excluded and invisibilized and that it doesn´t have an intersectional perspective.