I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå

Cette thèse questionne le devenir du champ de l’Architecture urbaine en France, et, plus particulièrement, les possibilités d’une réactualisation de ses approches et théories projectuelles dans le contexte des mutations et prises de conscience plurielles au regard de la ville européenne contemporaine. Elle met en lumière les évolutions dans les modes de pensée et les notions structurantes du champ depuis sa définition dans les années 1970 et propose une remise en question des fondements du projet urbain, tels qu’ils ont été formulés en France depuis les années1980. L’idée d’une nouvelle approche projectuelle, celle du projet métropolitain, est enquêtée, d’une part, à travers une relecture critique des positionnements théoriques véhiculés en France (depuis la décennie 1980), et d’autre part, à travers un regard critique prospectif, au prisme de trois outils conceptuels et opératoires : récit, scénario, figure. Leur exploration fait apparaître le propre d’une culture narrative-descriptive où nouvelles postures intellectuelles, démarches réflexives et représentations mentales contribuent à développer les nouveaux sens du projet métropolitain, entre continuités et ruptures avec l’héritage du projet urbain. / This thesis questions new developments within the field of urban Architecture in France and, specifically, possibilities for the renewal of the discipline’s project approaches and theories, taken in the context of increased awareness towards the multiple challenges presented by the contemporary European city. It thus highlights fundamental changes in conceptual frameworks (ways of thinking and structuring notions) since Urban Architecture’s first definition in France in the 1970s, and critically analyses the “projet urbain” approaches, as developed in the French context since the1980s. The idea of the “metropolitan project” as a renewed urban planning and design approach is thus investigated both from a retrospective and a prospective critical view point : on one side, by reviewing the “projet urbain”’s theories and methods; on the other, by exploring three conceptual and operating design tools – narrative, figure and scenario. Within this emerging narrative-descriptive design culture, renewed intellectual stances, reflexive processes and mental representations help develop new meanings of the “metropolitan project”, marking both continuities and points of departure with respect to the legacy of the “projet urbain”.