Stuttgart, Univ., Diss., 2008.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman. Två sätt att bygga innehåll utkristalliseras i undersökningen, texttyp 1, där skribenterna inte lyckas skriva en sammanhållen text och texttyp 2 där skribenterna lyckas skriva en mer eller mindre väl sammanhållen text. Vilken av texttyperna skribenternas texter hamnar i beror på hur innehållet är strukturerat utifrån makro- och mikroteman.     Resultatet visar en viss skillnad både gällande genre och programtillhörighet.  De argumenterande texterna återfinns i samtliga kategorier det gör dock inte recensionerna. Gällande skribenternas programtillhörighet så är skribenterna från de studieförberedande programmen med liten marginal över i majoritet i texttyp 2 och skribenterna från yrkesförberedande program med liten marginal i majoritet i texttyp 1.

Diplomová práce se zabývá otázkou mikrofinancí v rozvojovém světě. Cílem práce je zjistit, jakou hrají mikrofinance roli v dnešním světě, jakým vývojem prošly a zda jsou mikro finanční instituce z dlouhodobého hlediska udržitelné. Dále je otázka mikrofinancí aplikovaná na bangladéšskou Grameen banku, která je považována za průkopníka mikrokreditu ve světě. Budou zkoumány principy jejího fungování, kritéria pro poskytnutí půjček a hlavní důraz bude kladen na analýzu inovativního systému Grameen II. Poslední část práce pojednává o chudobě v Bangladéši a také zkoumá, jaký tam mají mikrofinance vliv na chudé lidi.

Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa. Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin. För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.

<p>Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa.</p><p>Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin.</p><p>För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.</p>

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda. För att se hur facket arbetar för att förbättra anställningsvillkor och arbetssituationen för personer med tidsbegränsade anställningar inom vården genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex stycken förtroendevalda på olika sektioner i Stockholmsområdet hos fackförbundet Kommunal. Själva studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Respondenterna fick svara på olika frågor som ledde till beskrivningar av deras dagliga arbete och hur det fokuseras kring personer med tidsbegränsade anställningar inom vården. Till hjälp att analysera och tolka det funna resultatet har författarna utgått från teorier och tidigare studier angående fackets roll för de anställda, relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, samt ytterligare en teori som applicerats i syfte att bättre förstå processerna som utgör Kommunals arbete och försök att ändra strukturer på arbetsförhållanden för att påverka arbetsmarknaden i större skala. Resultatet visade att de arbetar med att representera medlemmar vid exempelvis överläggningar och möten mellan arbetstagare och arbetsgivare där problem eller konflikter har uppstått rörande arbetsförhållanden och anställningsformer, samt att informera om sin verksamhet till både medlemmar och icke-medlemmar. Det har dock upplevts som att informationsflödet på vissa punkter är bristande samt att Kommunal riskerar att inte verka för de som har tidsbegränsade anställningar inom vården på grund av det värvningsförhavande de har.

Techn. Universiẗat, Diss., 2000--Berlin.

I föreliggande undersökning studeras och jämförs elevtexter skrivna i samband med storskaliga prov i de två EU-länderna Sverige och Frankrike. Detta övergripande syfte koncentreras till en jämförelse med avseende på det innehållsliga djupet i texterna. Materialet består av tre svenska och tre franska elevtexter vilkas innehåll studeras med hjälp av en metod för mikro- och makroanalys av texter. För att åskådliggöra de innehållsliga nivåerna i respektive text används en grafisk representation i form av tankekartor. Ytterligare en frågeställning som utreds i denna uppsats är huruvida själva metoden att studera innehållsliga nivåer i texter via studium av mikro- och makrotema kan anses fruktbar. Resultatet visar att såväl de svenska som de franska elevtexterna har ett jämförbart innehållsligt djup men det är tydligt att eleverna i de två länderna går tillväga på olika sätt när det formulerar sitt innehåll. De franska elevernas texter är nära kopplade till källtexterna och följer en mer likartad mall vad gäller uppbyggnad. De svenska elevernas texter är även de kopplade till källorna men är friare i sitt förhållande till dessa. De svenska eleverna uttrycker även i viss mån personliga åsikter på övergripande nivå vilket inte sker i de franska elevernas texter. Frågan om huruvida metoden att undersöka innehållsligt djup med hjälp av mikro- och makroanalys besvaras med att metoden fungerar då den förtydligar de innehållsliga delarna i texter. Vid en bedömning av textens innehåll måste metoden dock kompletteras av en sammanfattande värdering av innehållet som helhet.

Tidigare studiers resultat visar att många vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni. Vuxna kan därför lösa konflikter åt barnen för att slippa eller undvika problemen. Detta blir problematiskt då barnen inte lär sig att lösa konflikterna på egen hand och går därmed miste om andra kunskaper som konflikthantering bidrar till. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vår frågeställning är; Vilka deltagandemönster i konflikthantering kommer till uttryck i interaktionen mellan barnen och pedagogerna? Vår teoretiska utgångspunkt är ur det sociokulturella perspektivet där verbal och icke verbal interaktion är fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning där vi observerade och filmade barn i tre till fem års åldern under två dagar. Materialet från vår observation har vi transkriberat och analyserat med förankring i en interaktionsanalys. Studiens resultat visar tre olika deltagandemönster, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att integrera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att lyfta åsikter i konflikthanteringen. Studiens slutsats visar att stöd från pedagogernabidrar till att barnen kan utmanas och uttrycka sig i konfliktsituationer vilket i sig är gynnsamt för barnens framtida konflikter.  Vår förhoppning är att studiens resultat skall bidra med kunskap inom konflikthantering som i sin tur kan få pedagoger och vuxna att våga befinna sig i en konflikt för att utveckla och lära barnet.

Using Additive manufacturing it is possible to manufacture complicated components, that cannot be manufactured using conventional methods. The typical example is the lattice structure. Fabrication of these structures is complicated, and it is different from the fabrication of bulk parts. Using numerical simulation which can reflect process parameters it is possible to analyze the thermal behaviour of vertical and inclined struts fabrication. Results show that the diameter of struts influences weld track width. This influence is caused by preheating the powder material by previous scanning paths. The final geometry of inclined struts is made in more scanning layers. In this work influence of the start and endpoint of trajectory is described.