Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie. I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen. För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen. I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ”knäcka” dessa patogena mikroorganismer.

Diss. Umeå : Univ., 2005.

Bakgrund: Användning av mobiltelefoner har blivit vanligt inom sjukvården. Studier är utförda för att undersöka mobiltelefonernas för- och nackdelar. Ett område är hygien relaterat till användning av mobiltelefoner inom sjukvården. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning, och med vilka mikroorganismer, mobiltelefoner som användes av sjukvårdspersonal var kontaminerade. Samt att redogöra för forskarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie, med sjutton kvantitativa artiklar. Sökningar gjordes i Pubmed och Cinahl. Sökorden var; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. Resultaten samanställdes, och presenterades i kategorier som relaterade till syftet. Resultat: Resultatet visade att flertalet undersökta mobiltelefoner var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Koagulasnegativa stafylokocker var vanligast, och övriga bakterier förekom i olika grad. Åtta studier redovisade förekomst av resistenta bakterier. Två studier visade förekomst av virus, och en studie redovisade Candida kontaminering av mobiltelefoner. Metodgranskningen visade att provtagningarna hade gått till på olika vis i de inkluderade studierna, olika provtagningsmaterial hade använts, och att forskarna beskrev metoderna olika. Slutsatser: En stor andel av mobiltelefonerna var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Mobiltelefoner skulle kunna vara en potentiell risk vid smittspridning inom sjukvården. Desinfektion av mobiltelefoner, och noggrann handhygien i samband med telefonanvändning, borde kunna ses som lämpliga åtgärder. Ytterligare forskning skulle behövas inom området. Nyckelord: mobiltelefoner, sjukvårdspersonal, kontaminering, mikroorganismer, bakterier. / Background: The use of mobile phones has become widespread in the health care system. Studies have been conducted to examine mobile phones pros and cons within the health care system. One of the examined areas is hygiene related to the use of mobile phones. Objective: To describe the extent to which cell phones used by healthcare professionals have been shown to be contaminated, and to describe the types of micro-organisms. To give a description of the scientists ' data collection method. Method: Descriptive literature review, with 17 quantitative articles. Searches were made in Pubmed and Cinahl. The search words were; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. The result was presented in categories that are related to the purpose. Results: The results showed that the majority of included mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Coagulase-negative staphylococci was most common, and other bacteria existed in varying degrees. Eight studies reported the presence of resistant bacteria. Two studies showed the presence of the virus, and one study reported Candida contamination of cell phones. The methodology review showed that the samples had gone to in various ways in the included studies, various sampling materials had been used, and that the researchers described the methods different. Conclusions: A large percentage of mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Mobile phones could be a potential risk of infection in healthcare settings. Disinfection of mobile phones, and thorough hand hygiene associated with phone use, should be seen as the appropriate action. Further research would be needed in the area. Keywords: mobile phones, healthcare professionals, contamination, micro-organisms, bacteria.

No description available.

Nordströms museum is the heritage of Torsten Nordström. During his lifetime Torsten acquired a large variety of collectables that can be found in his museum. Due to a construction project in the neighborhood the foundation of Nordströms museum got disturbed. This led to the chimney of the building sinking, which gave rise to new problems for the construction. Today water is leaking through the plate roof and the building technology is outdated which has contributed to moisture damage in the attic. If nothing is to be done the collection is at risk to be destroyed.   Prior to this written report relevant literature has been studied and two inspections has been carried out. Because of insufficient documentation regarding the construction of the building assumptions had to be made.   With a curved roof full of cavities, rainwater is leaking through to underlying and sensitive parts of the building. The attic is without heating and its walls are missing vapor barriers and isolation. In combination all the above can cause major damage to the building.   This study has resulted in a list of suggested actions against the moisture problem of the roof and is meant to be used as a basis for future decision regarding an eventual renovation of Nordströms museum.

Den idag mest använda biologiska metoden för rening av avloppsvatten är processen som kallas för aktivt slam. Denna är normalt uppbyggd av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Kärnan i processen består av mikroorganismer vars sammansättning varierar. Detta beror på en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar så kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassängbottnen i sedimentationssteget. På detta sätt separerar man vattnet ifrån slammet. Det man vill uppnå är så snabb och kompakt sedimentation som möjligt. Polymerer används i samband med avloppsvattenrening för att förbättra flockbildningen och då speciellt när förutsättningarna för naturlig flockning är nedsatt. Syftet med den här studien var att laborativt utvärdera ett antal konventionella polymerprodukter och ett miljövänligare alternativ baserad på potatisstärkelse ur effektiv flockning- och sedimenteringssynvinkel. Där resultat för slamvolym, turbiditet och färgtal har vägts mot varandra, samt koncentrationen av polymer och den tid för sedimentering som krävts. Resultaten har visat att Magnafloc® 919 var den polymer med effektivast och mest optimala egenskaper. Fler polymerer så som t.ex. Magnafloc® 455 hade snarlika resultat, men krävde en högre koncentration av flockningsmedlet, vilket gör Magnafloc® 919 till det bättre alternativet. Resultaten kommer att ligga till grund för rekommendation av polymerprodukt att testa i fullskala.

Baggrund: Antibiotikaresistente mikroorganismer er et globalt folkesundhedsproblem. Trods forebyggende indsatser ses en fortsat en markant stigningi resistensudviklingen,som er en alvorlig trussel for både nuværende og fremtidens patienter. Formål: Studiet skulle belyse hvordan læger og sygeplejersker fra de danske infektions-hygiejniske enheder oplevede og håndterede risikoen for udvikling af antibiotikaresistente mikroorganismer, og om der var behov for initiativer til at sikre bedre overensstemmelse mellem den officielle og de enkelte beslutningstageres forståelse og håndteringaf problemet. Metode: Kvalitativt design,hvor det empiriske materiale blevindsamlet ved semi-strukturerede interviewsaflæger og sygeplejersker fra infektionshygiejniske enheder. Data blev analyseret med kvalitativ indholdsanalyse. Den teoretiske ramme for studiet var ledelse, intersektorielt og tværsektorielt samarbejde, samt kvalitetsforbedring og evaluering. Resultat: Studietviser at den hidtidige indsats i Danmark ikke har været tilstrækkelig for at hindre smittespredning og udvikling af nye resistente mikroorganismer. Som årsag anføres, at man ikke i tilstrækkeligt omfang efterlever anbefalingerne til, hvad der bør indgå i et infektionskontrolprogram, såsom videreuddannelse, retningslinjer, information og undervisning, overvågning og en national antibiotikapolitik. Udmeldingen var, at der var tilstrækkeligt mange og overensstemmende nationale og internationale guidelines; der var ikke behov for flere, men derimod behov for en langt bedre implementering og information til alle involverede personalegrupper Konklusion: Der bør etableres et intersektorielt og tværsektorielt nationalt samarbejde, bl.a. med fokus på at minimere antibiotikaforbruget. Til dette kræves deltagelse af praktiserende læger, fagprofessionelle fra sundhedsvæsenet, landbruget, Fødevarestyrelsen og -ikke mindst -involvering af ledere samt relevante organisationer og ministerier / Background: Antimicrobial resistance is a serious threat to present and future patients. Despite several interventions, the increase in multidrug-resistant microorganisms is a global challenge in public health. Aim: This study describes and analyzesthe viewpoint of infection control specialists (physicians and infection control nurses) regarding the threat of antimicrobial resistance. It was also evaluated whether specialists perceive a need to improve the match between individual specialist and decision makers. Methods: Qualitative content theory was used to analyze empirical data based upon semi-structured interviews with infection control specialists. Management, inter-and cross-sector cooperation, and quality improvement and evaluationformed the theoretical framework for this thesis. Results: Interviewees reported thatDenmark’s efforts to prevent the spread of infection and the development of new resistant micro-organisms have been insufficient. The interviewees viewed current national and international guidelines as sufficient but the interviewees expressed that there is in adequate compliance withvarious elements of the infection control program, including vocational training, guidelines, information and education, monitoring, and a national antibiotic strategy. However, there is a need for more focus and emphasis on implementation and information to all involved personnel. Conclusion: Antimicrobial resistance requires greaterinter-and cross-sector cooperationin Denmark, regarding the overuse of antibiotics. This effort will require the participation of general practitioners, healthcare professionals, veterinarian specialists, as well as the involvement of leaders and relevant organizations and ministries / <p>ISBN 978-91-86739-91-1</p>

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

For a better understanding of how to search for an extraterrestrial life, scientists study hidden biospheres on Earth. The subseafloor crust is recognized as a vast microbial habitat and it is hypothesized that extremophilic microorganisms, occurring there, can be the first living organisms on Earth. Those extremophiles does not require oxygen due their ability to derive bioavailable energy from fluid-rock interactions, resembling conditions on Mars. Hence, in this study, geological samples from such environments are analysed. Overall, this report examines a concept of biogenicity and evaluates a set of methods used for the determination of biologic origin. Fossilized microbial remains were discovered in unconsolidated sediments from the volcaniclastic apron of Gran Canaria and in aragonite veins in ultramafic rocks from the North Pond at the Mid-Atlantic Ridge. Mentioned sediments and rocks were collected during Ocean Drilling Program (ODP) Leg 157 and 209. The fossil record from Gran Canaria is consistent with Foraminifera. The microbial remains from North Pond are consistent with Frutexites microstromatolites. Both fossilized communities have characteristic compositions associated with carbonaceous matter (CM) and different configurations of trace elements such as Si, Al, Mg, Mn, Ni, Fe, and Co. This study confirms the biologic origin of the fossilized remains and shows that the applied methods are suitable for astrobiological application. / För en bättre förståelse på hur man söker efter utomjordiskt liv, studerar forskare dem dolda biosfärer på jorden. Djuphavsbotten är uppskattad att vara ett stort mikrobiellt habitat och det antas att extremofila mikroorganismer, som förekommer där, kan vara de första levande organismerna på jorden. Dessa extremofiler kräver inte syre på grund av deras förmåga att härleda biologiskt tillgänglig energi från vätske-bergartsinteraktioner, vilket liknar förhållandena på Mars. I denna studie analyseras därför geologiska prover från sådana miljöer. Övergripande, granskar denna rapport begreppet biogenecitet och utvärderar en uppsättning av metoder, som används för bestämning av biologiskt ursprung. Fossiliserade mikrobiella lämningar återfanns i okonsoliderat sediment från Gran Canarias vulkaniklastiska förkläde och i aragonitåror i ultramafiska bergarter från North Pond vid Mittatlantiska ryggen. Nämnda sediment och bergarter samlades in under Ocean Drilling Program (ODP) Leg 157 och 209. Det fossila arkivet från Gran Canaria överensstämmer med Foraminifera. Dem mikrobiella resterna från North Pond är förenliga med Frutexites mikrostromatoliter. Båda dem fossiliserade samhällena har karakteristiska kompositioner associerade med kolhaltiga ämnen (CM) och olika konfigurationer av spårämnen, såsom Si, Al, Mg, Mn, Ni, Fe och Co. Denna studie bekräftar biologiska ursprungen hos dem fossila lämningarna och visar att applicerade metoder är lämpliga för astrobiologisk tillämpning.

Bakgrund: Pneumoni är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier,virus, svamp eller av andra mikrober. Pneumoni är en vanlig och kostsamsjukdom som orsakar en betydande sjuklighet och dödlighet bland den äldrebefolkningen. Munhålan har länge misstänkts vara en källa för mikroorganismersom orsakar pneumoni. Syftet: Syftet med studien var att genom en granskning avvetenskaplig litteratur redogöra för sambandet mellan bristfällig munvård ochpneumoni hos äldre vårdtagare samt att undersöka om munvård kan minska riskenför uppkomsten av pneumoni. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 10kvantitativa forskningsstudier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL, Medline och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre centrala ochväsentliga huvudkategorier: Orala mikroorganismer som orsakar pneumoni,riskfaktorer för pneumoni vid bristfällig munvård och professionell munvårdminskar risken för pneumoni. Slutsats: Forskningsstudier påvisade att oralamikroorganismer i munhålan relaterad till bristfällig munvård är en trolig källa föruppkomsten av pneumoni. Liksom tandplack, tungplack, funktionsnedsättning ochhög ålder är de uppenbarliga riskfaktorer som orsakar pneumoni. Det ävenpåvisades att professionell munvård minskar risken för pneumoni hos äldrevårdtagare som är i behov av hjälp med sin ADL. / Background: Pneumonia is an infection of the lung tissue caused by bacteria, viruses, fungi or other microbes. Pneumonia is a common and costly disease that causes significant morbidity and mortality among the elderly population. The oral cavity long been suspected to be a source of microorganisms that cause pneumonia. Aim: The purpose of the study was that through an examination of the scientific literature to account for the link between poor oral hygiene and pneumonia in older care recipients and to investigate whether oral care can reduce the risk for the onset of pneumonia. Method: A literature review was based on 10 quantitative research studies. Literature searches were made in the databases CINAHL, Medline and PubMed. Results: The results revealed three central and essential main categories: Oral microorganisms that cause pneumonia, risk factors for pneumonia in cases of poor oral hygiene and professional oral care reduces the risk of pneumonia. Conclusion: Research studies demonstrated that oral microorganisms in the oral cavity related to poor oral hygiene is a likely source for the onset of pneumonia. Such as dental plaque, heavy plaque, disability and old age are the apparent risk factors that cause pneumonia. It also revealed that professional oral hygiene reduces the risk of pneumonia in elderly residents in need of assistance with their ADL.