Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikmaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer. Pedagoger  som  intervjuats  har  arbetat  med  barn  i  tre  till  fyra  års  ålder. Resultatet  visade  att  samtliga  förskolor  har  matematikmaterial  som  de arbetar  med.  En  del  material  fanns  det  en  specifik  tanke  bakom,  andra material   som   vanligtvis   inte   användes   till   matematik   kunde   bli   ett matematikmaterial  och  pedagogerna  hade  då  ingen  specifik  tanke  bakom detta  material.  Utifrån  resultatet  anser  vi  att  matematikmaterial  är  ett  bra redskap  att  använda  sig  av  för  att  barn  ska  få  en  förståelse  för  vad matematik  innebär.  Vi  anser  också  att  annat  material  som  exempelvis stövlar, bestick med mera kan bli matematikmaterial, det behöver inte finnas en matematisk tanke bakom det från början.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar. För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget. För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde. Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd. Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken. Genom chefernas kommunikation skapas kunskap och engagemang hos medarbetarna som leder till en rik variation på efterlevnad av miljöpolicyn, i alltifrån tandpetare i matsalen till elkraftverk i Indien.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudnivåer och jämföra huruvida ljudnivåerna förändras om apparatur flyttas vid en patientplats på intensivvårdsavdelning. Detta undersöktes genom att simulera en flytt av övervakningsutrustningen på en verklig, belagd intensivvårdssal och sedan mäta ekvivalent ljudnivå, maximal ljudtrycksnivå och antal ljudtoppar vid två mätpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie där larm från apparatur identifierades och räknades. Ljudtoppar räknades och dess källor identifierades genom observationsstudien. Resultatet visade att det fanns en skillnad i medelvärde i ekvivalent ljudnivå och maximal ljudtrycksnivå mellan de två mätpunkterna, men ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg. Däremot visade mätningar av antal ljudtoppar en statistisk signifikant skillnad mellan mätpunkterna. Resultatet indikerar att patienterna skulle kunna få en bättre miljö med avseende på ljudnivåer om ljudkällan flyttades till fotändan av sängen istället för att sitta vid huvudändan.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Vår empiri grundar sig på observartioner och pedagogintervjuer från två olika avdelningar på två förskolor. Den ena avdelningen har en genusmedveten profil och den andra avdelningen har ingen tydlig pedagogisk profil. Dock har den sistnämnda avdelningen en utbildad genuspedagog i verksamheten. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i det postmoderna perspektivet, samt det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studien bygger på tidigare forskning inom inomhusmiljö och genus, samt en kortare historisk genomgång över dessa för att skapa en större överblick och en fördjupad förståelse för ämnets relevans inom den svenska förskoleverksamheten. I våra slutsatser kom vi fram till att inomhusmiljön i sig inte är marginaliserande ur ett genusperspektiv. Dock skapas istället begränsningar för både flickor och pojkar, i form av bland annat otillgängligt material. Vi hoppas att denna studie kommer öka läsarens medvetenhet genom att belysa kopplingen mellan inomhusmiljön, genus, pedagogernas förhållningssätt, barnens inflytande, samt de normer som produceras inom verksamheten. Anledningen varför vi valt att skriva om miljön och genus i förskolan är för att vi anser att miljön och genus är viktiga och intressanta då vi menar att dessa skapar möjligheter och begränsningar för barnen beroende på vilket förhållningssätt pedagogerna väljer att anamma i verksamheten.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna.

Women and environment; two subjects that are connected.The environment is destroyed constantly and women often take initiatives to environmental work. To be able to take initiatives women must known about the phenomenon, especially about the household waste. This study was carried out in Kocasinan municipality in Kayseri in Turkey in order to examine the women's attitudes to householde-source separation and in order to find out the women's knowledge about the impact the waste had on the environment. The result showed that a majority of women had a positive attitude towards recycling of the household waste. The women did not think that they had got any information from the municipality or from the authorities about how and why they should sort the household waste and what happened with the waste after that they thrown out it. The result shows that an introduction of a source separation system would not function unless women first are aware of the problem. Environment improvements can only be achieved if women become enlightened about how the household waste influences environment, their own health and their children's health. / Kvinnor och miljö; två subjekt som går hand i hand. Miljön förstörs ständigt och kvinnor tar ofta initiativ till miljöarbete. För att kvinnor skall ta initiativ så måste de ha kunskaper om fenomenet, framförallt om hushållsavfallet. Denna studie utfördes i Kocasinan kommun i Kayseri i Turkiet för att undersöka kvinnornas attityder till hushållsavfallet-källsortering och för att ta reda på kvinnornas kunskaper om hushållsavfallets påverkan på miljön. Resultatet visade att majoriteten hade en positiv inställning till källsortering av hushållsavfallet. Kvinnorna tyckte inte att de fick information från kommunen eller från myndigheterna om hur och varför de skulle sortera hushållsavfallet och vad som händer med avfallet efter att de kastat ut det. Resultatet visar att ett införande av källsorteringssystem inte skulle fungera om inte kvinnorna först uppmärksammas om avfallsproblemet. Miljöförbättringar kan bara uppnås om kvinnor blir upplysta om hur hushållsavfallet påverkar miljön, deras egen hälsa och deras barns hälsa.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning. Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket kan sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter varje individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet.  Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap. Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000. I början var det framförallt nöjesresor som bilen användes till men efter några år utvecklades fenomenet bilpendling. Människor kunde nu söka arbete längre ifrån sina bostäder utan att behöva flytta, de kunde bilpendla istället. Bilen blev allt mer integrerad i samhället och samhällsbyggandet anpassades nu till de rörelsemönster som privatbilismen möjliggjorde. Bilen bidrog till att bostadsbebyggelse spreds och att städernas mer centrala bostadsområden glesades ut samtidigt som service och andra verksamheter spreds ut i periferin. Samhällsutvecklingen bidrog till att bilen blev en nödvändighet för många människor vilket medförde att passagerarunderlaget för kollektivtrafiken urholkades. Idag finns det över en miljard trafikdugliga bilar i världen vilket inte faller inom ramen för en hållbar utveckling. Till år 2050 har EU som mål att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn med 60 procent (Rye & Schultz, 2013). Det innebär krav på en kraftig omställning till fossilfria transporter och en kraftig överflyttning från biltrafik till kollektivtrafik (eller gång- och cykeltrafik). En stad som jobbat intensifierat med att reducera utsläppen inom transportsektorn är Växjö som 2013 den 2 september genomförde stadens största satsning någonsin på busstrafiken. Syfte med handlingen var att stärka busstrafikens marknadsandel i Växjös transp Kommunens kraftiga och lokalt omtalade satsning föranledde mig att använda staden Växjö och busstrafiken som fallstudie för uppsatsen. Syftet med uppsatsen var att analysera busstrafikens attraktionskraft i Växjö genom att jämföra de faktorer som styr invånarnas val av färdsätt med Växjös nya busstransportsystem. För att utreda uppsatsens frågeställningar genomfördes en enkätundersökning vid Grand Samarkand och en vid Växjö resecentrum med sammantaget 50 respondenter. Syftet med enkätundersökningen var att utreda vilka faktorer som styrde Växjöbornas val av färdsätt. Vidare genomfördes en observationsundersökning vars syfte var att utreda i vilken utsträckning Växjös nya busstransportsystem förhöll sig till dessa faktorer. Undersökningen visade att Växjös busstrafiksystem till viss del stod i relation till invånarnas behov men att det fortfarande fanns mycket arbete kvar för att det skulle kunna bli det kraftfulla verktyg som krävs för de långsiktiga miljömålen. Undersökningen visade framförallt att prisfaktorn och möjligheterna till att transportera varor och utrustning var faktorer som måste utvecklas för att busstrafiken skall kunna öka sin attraktionskraft ytterligare i staden.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ekonomisk lönsamhet genom textil hållbar utveckling. Kraven på ansvarsfullt företagande inom textilbranschen växer i takt med att konsumenterna ställer högre krav på företagen. Fler företag inser relevansen av att ha en affärsutveckling som tar hänsyn till miljön och etiska aspekter. För att företag ska anamma hållbar utveckling i sina arbetssätt krävs att hållbarheten genererar lönsamhet. I studien jämförs svenska textila företags sätt att jobba med hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur hållbarhetsarbetet, såsom det uttrycks i teori och praktik, kan tillföra mervärde för företagen i ett kommersiellt och ekonomiskt sammanhang. Efter slutförd studie är slutsatsen att långsiktiga och tydliga mål är ett krav för att ett hållbart arbete, som faktiskt gör skillnad, ska generera ekonomisk lönsamhet.

No description available.