<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: <i>Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet?</i> En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. </p><p>Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.</p>

Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem. I studien studeras vilka vägar tre ledande företag inom verkstadsindustrin tar i sin strävan mot hållbar utveckling. De studerade företagen ITT Flygt, SKF och ABB förväntas arbeta på ett liknande sätt med hållbar utveckling. Studien är en s.k. multipel fallstudie, där företagens erfarenheter sätts samman snarare än att jämföras. Den huvudsakliga metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. Företagens strävan mot hållbar utveckling är också en strävan efter legitimitet. Företagen i denna studie vill få intressenternas stöd för sina handlingar. Vad man tar med i arbetet för hållbar utveckling skiljer sig mellan företagen. Vad som dock är generellt för företagen är att gränserna för det man anser vara företagens ansvarsområde har vidgats. Till sist diskuteras om integrerade ledningssystem kan stödja företag i sitt arbete för hållbar utveckling. Jag drar slutsatsen att det finns element i dagens standardiserade ledningssystem som hindrar snarare än påskyndar arbetet för företag med ett etablerat miljöarbete. Det ter sig fördelaktigt att ligga i framkant och arbeta proaktivt. Detta ger företaget större handlingsfrihet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.

Arbetet med hållbarhet är vår tids största utmaning för att ta vara på den jordglob vi lever på och bevara den för framtida generationer. Arter utrotas, isarna smälter, havsnivån stiger, haven dör och det senaste i kedjan: för första gången finns klimatflyktingar. Studier visar att detta bara är början om mänskligheten inte väljer att förändra sitt levnadssätt och skapa bättre och hållbara samhällen där alla kan leva tillsammans. För 30 år sedan publicerades Our Common Future, Brundtlandrapporten, där problemen mänskligheten fortfarande tampas med idag pekades ut. På 30 år har informationsflödet om hållbarhet och metoder för hållbarhetsarbete – miljömanagement – ökat lavinartat och idag är det få individer som förnekar att mänsklig aktivitet påtagligt har förändrat jordens system eller att tiden för åtgärder är nu.   Det här examensarbetet syftade till att undersöka vilka förutsättningar som en projektledare i sin yrkesroll har att arbeta med hållbarhet och miljömanagement. Syftet har även varit att bygga på kunskapsgrunden om i vilket skede av projektet möjligheten att påverka är som störst och vilka faktorer som har störst effekt på hållbarhetsarbetet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med respondenter från WSP Sveriges affärsområde Management. Litteraturstudien grundas i områdena hållbarhet, miljömanagement och projektledning och intervjuerna hölls med projektledare på WSP Management där frågorna följde samma ämneskategorier.   Litteratur- och intervjustudien visade att definitionen på hållbarhet och miljömanagement är tvetydig och inte gemensam för alla studier. Den mest vedertagna definitionen för hållbarhet är tolkningen av Brundtlandrapportens ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. För miljömanagement är den mest vedertagna definitionen hur en arbetar med hållbarhet och miljöledningssystem och att miljömanagament har gått från att syfta endast på miljö till att vara mer inom hållbarhet. Intervjuerna visade även vilka kunskapsgrunder projektledarna har att arbeta med i sin yrkesroll samt vilken kunskap och verktyg de efterfrågade från WSP. Det visade även var i projekten de upplevde sig ha mest påverkansmöjligheter och vilka faktorer som påverkade hållbarhetsarbetet mest.   Hållbarhet och miljömanagement är mycket viktigt att arbeta med för att skapa framtidens samhällen och att projektledarens största möjlighet till påverkan ligger tidigt i projekten. Desto tidigare hållbarhetsaspekten tas in desto bättre resultat för både beställare och projektledarens företag. / The work towards a sustainable world is our generation’s greatest challenge, to take care of Earth as we have known it and preserve it for future generations. Species are eradicated, the icecaps are melting, sea levels are rising, the oceans die and the latest addition to our growing debt: for the first time in our history - climate refugees. Studies indicate that this is only the beginning, if we do not change our way of living and strive to create better sustainable societies. Thirty years ago, the Brundtland report Our Common Future was published and the problems caused by human activities were presented – these are problems we still struggle with today. In thirty years, the flow of information about sustainability and methods of working with sustainability has grown immensely and today there are only a few deniers.   This thesis aimed to investigate the prerequisites a project manager has to work with, concerning sustainability and environmental management. In addition, the purpose has also been to expand the knowledge of what stage in the project, the ability to influence sustainability is greatest and what factors affect it the most. Consequently, a literature review and a qualitative study with interviews were conducted. The literature review was based on sustainability, environmental management (EM) and project management. Thus, the interviews were held with project managers at WSP Management and followed the same structure as the literature review.   The study showed that the definition of sustainability and EM is ambiguous and not common to all studies. The most common definition of sustainability is according to the Brundtland report with economic, social and ecological factors. For EM, the most accepted definition is how one works with sustainability and EM systems. Moreover, EM has gone from focusing purely on the environment to be more focused on sustainability. The interviews also revealed the amount of knowledge the project managers have as well as the knowledge and tools they request from WSP. Interviews also showed where in the project they experienced the greatest potential of influence and what factors that greatest affected sustainability work.   Sustainability and EM are very important to work with in order to create future societies and that the project leader's greatest potential for impact is early in the projects. The earlier aspects of sustainability are taken into account, the better the results for both the client and the project manager's company.

The subject of green management is today relatively unexplored in existing literature, especially regarding SMEs in logistics. To bridge this gap this study aims to find what factors influence the implementation of green management for SMEs in logistics. Furthermore, this study aims to address the influential weight of these factors to create an even greater understanding within the topic. The chosen research method of this paper is qualitative, and the empirical data is collected through semi-structured interviews with Swedish logistic companies who have acquired the environmental management system ISO 14001. Furthermore, the research approach of this study is deductive. When implementing green management, this paper has found 4 factors that influence a company in various ways. What also has been found is what factors that have more influential weight and are essential to make such implementation effective. The study provides both theoretical and practical implications. Theoretically it fills a gap current literature and further explains SMEs in logistics use of green management. Practically companies can draw from this study to see if they work effectively with green management or better prepare for a transition. The researchers of this study suggest that the factors of influence that are presented in the empirical findings should be tested in a quantitative study with a larger sample size to better measure the effect of each one in a practical context.

The issue of sustainable development is once again moving the production factor land into the focus of economic theory and practise. There are three production factors, capital, labour and land. Land is a synonym to ecosystems. During the major part of the 20th century land in economic theory has been handled as a peripheral issue. The sustainability context implies a challenge to take land in proper consideration. That means to in an adequate way consider system characteristics that result in complex systems, such as thresholds, resilience, irreversibilities, and interdependencies between systems and system levels.  The thesis examines how land can be understood and handled in the context of a sustainable development, the relations between land and society on a conceptual level and in operative terms, the relations between system levels and between the three sustainability dimensions ecological, economic and social, the importance of agriculture and animal production in a sustainable development.  The major findings are that in contexts such as economically profitable and natural resource-efficient milk production; methods to measure sustainability performance of production systems generally; and societal strategies for management of natural resources that support economic and social development within ecological sustainability limits, three “laws” need to be handled appropriate: Liebig’s “Law” of the minimum, Shelford´s “Law” of tolerance, and the “Law” of diminishing return in biological-ecological productions systems. The thesis identifies examples within dairy sciences, systems ecology, and engineering sciences that affect or may affect policies in real world systems from local to global level that can be substantially improved. In order to suggest relevant measures a tool-kit supporting a sustainable development have been generated, integrating contributions from agricultural sciences, systems ecology, economic theory, economic geography, applied environmental sciences and theories of complex systems. The thesis summarises around 30 years of professional experiences mainly within advanced consultancy, during which this tool-kit has been developed and applied. Evaluation of some applications afterwards shows relevance. For some of the examples analysed in the thesis, found weaknesses are such that global food security literally is threatened within one to twenty years.

Landfill mining (LFM) is an alternative strategy to manage landfills that integrates remediation with secondary resource recovery. At present, LFM remains as an emerging concept with a few pilot-scale project implementations, which presents challenges when assessing its economic performance. These challenges include large knowledge deficits about the individual processes along the LFM process chain, lack of know-how in terms of project implementation and economic drivers, and limited applicability of results to specific case studies. Based on how these challenges were addressed, this thesis aims to analyze the usefulness and validity of different economic assessments of LFM towards the provision of better support for decision-making and in-depth learning for the development of cost-efficient projects. Different studies were analyzed including the previous studies through a systematic literature review and the factor-based method that is developed in this thesis. Four categories of economic assessment approaches were derived in terms of the study object that is about either an individual LFM project (case-study specific) or multiple LFM projects in a region (generic); and in terms of the extent of analysis that is about either the identification of the net economic potential (decision-oriented) or extended towards an in-depth learning of what builds up such result (learning-oriented). Across the different approaches, most of the previous studies have questionable usefulness and validity. The unaddressed parametric uncertainties exclude the influence of using inherently uncertain input data due to large knowledge deficits. While the narrowly accounted scenario uncertainties limits the fact that LFM can be done in various ways and settings in terms of site selection, project set-up and regulatory and market conditions. In essence, these uncertainties propagate from case-study specific to generic study object. From decision-oriented to learning-oriented studies, the identification of what builds up the result are unsystematically determined that raises issues on their subsequent recommendations for improvement based on superficially derived economic drivers. The factor-based method, with exploratory scenario development and global sensitivity analysis, is presented as an approach to performing generic and learning-oriented studies. As for general recommendations, applied research is needed to aid large knowledge deficits, methodological rigor is needed to account for uncertainties and systematically identify economic drivers, and learningoriented assessment is needed to facilitate future development of LFM. This thesis highlights the important role of economic assessments, which is not only limited for the assessment of economic potential but also for learning and guiding the development of emerging concepts such as LFM.

En hållbar samhällsplanering av städer har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande åren kommer befolkningen i Stockholms län att öka och behovet av bostäder likaså. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner så finns risken med att ekosystemtjänsterna påverkas negativt. Människan påverkar ekosystemen i högre grad idag och påverkan ökar i allt snabbare takt. För att inte påverka ekosystemtjänsterna behöver hänsyn tas i beslutsprocesser. Denna studie handlar om arbetet med ekosystemtjänster vid exploatering i Huddinge kommun, Nacka kommun och Nynäshamn kommun samt hur kommunerna klassificerar och värderar ekosystemtjänster. Studien ska ge en uppfattning om hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i dagsläget i Stockholms län samt belysa ekosystemtjänsternas utveckling i samband med exploateringen. Med hjälp av intervjuer och dokumentanalys kring ekosystemtjänster i de olika kommunerna samt litteraturstudier om hur man implementerar ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samhällsplaneringar har ett resultat kunnat uppnås. Resultatet i denna rapport visar att ingen av kommunerna har implementerat ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samband med exploatering. Huddinge kommun har påbörjat projekt om identifiering och värdering av ekosystemtjänster som kan vara användbara i beslutsprocesser och Nacka kommun arbetar med att ta fram en metod för hur man inkluderar ekosystemtjänster i kommunens samhällsplanering och stadsbyggnadsprocessen.

Electronic waste is the fastest growing waste stream today and information and communications technology (ICT) equipment make up a significant portion of all the electronics put on market. Due to the valuable, rare, and toxic material content of ICT equipment, their disposal requires proper treatment to ensure materials are recovered and harm to the surrounding environment and nearby residents is avoided. As a tool used to identify the impacts resulting from a product, life cycle assessment (LCA) requires details around the processes performed during each stage of a product’s life. LCA studies on ICT waste often assume that discarded equipment is fully recycled under formal conditions. This study investigates current ICT waste treatment practices and proposes a more reasonable end-of-life treatment scenario for use in future LCA work. The volume of ICT waste generated in each country is estimated according to reported mobile phone subscription counts, and treatment flows are investigated for the countries identified as generating the most waste in each region. National results are then aggregated to estimate regional and global end-of-life treatment scenarios. The research indicates that developed countries properly recycle the majority of the ICT waste that is collected and treated domestically; the United States is an exception as a majority of ICT waste generated there is discarded to landfills. Developing countries tend to recycle a majority of electronic waste in informal sectors where a lack of technology and limited enforcement of regulations result in harmful waste processing activities. Waste is also exported from developed countries for treatment in developing countries. The proposed global end-of-life treatment scenario is 19% of ICT waste is recycled under formal conditions, 64% is recycled using informal methods, and the remaining 17% is discarded in landfills. Due to a lack of uncertainty, there is a clear need for more research regarding the treatment of ICT waste, especially in regards to B2B waste and export flows. A sensitivity analysis to determine the overall impact these results may have when applied to an LCA study is recommended.

The desire for value addition to the organic waste management chain at Högbytorp using the Black Soldier Fly (BSF) process, as well as the problem of the escalating demand for protein in livestock feed motivated this study. Good quality crop land is devoted to growing feed for animals at the expense of human food, and ironically with a full understanding of the associated environmental footprints. Black Soldier Fly Larvae (BSFL) feed on organic waste voraciously while building their body composition of 40% protein and 30% fat. Their protein can be used in animal feedstock and pet food, replacing the more expensive but nutritionally comparable fishmeal, while their fat can be used for biodiesel production. They can also reduce a waste pile significantly, minimizing possible pollution. In this study, the process was tried on various waste streams (fruits, manure and ‘slurry reject’) at Högbytorp. Biomass conversion, larval fat and protein content, compost by-product characteristics and residence time requirements for each stream were assessed. The study involved literature review, chemical analyses and experimental design (rearing BSFL on waste through their lifecycle). The study yielded waste reduction up to 83% and fat and protein contents up to 42% and 41% respectively, depending on the waste stream. The residence time depended on the age at which the larvae started feeding, but ranged between 8-11 days. If applied in organic waste management chain, the process could contribute to greener energy provision (biodiesel) as well as sustainable protein provision to the animal, fish and pet industries. It could further reduce waste amounts significantly and generate income while contributing to the saving of Earth’s limited resources.