• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 152
  • 14
  • Tagged with
  • 166
  • 48
  • 39
  • 30
  • 27
  • 26
  • 23
  • 22
  • 21
  • 21
  • 20
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Själlösa höghus eller handlingskraftig bostadspolitik : Miljonprogrammet i svensk dagspress

Hansson, Leon January 2016 (has links)
During the mid-1960s, the Swedish government decided to build one million dwellings over the ten following years. This was a political project that later on became known as the million program, even though no real program ever existed. The basis for the decision was housing shortages and increasing housing queues. In previous research, mainly individual residential areas built during the million program have been objects of study. These areas and also the million program as a political project, were early critized and have since it’s creation undergone a stigmatization process, concerning both the design of the areas, its buildings and also their inhabitants. Since the 1960s, the development of the society has moved towards a greater faith in market forces, which is a process that has affected both housing policies and planning. The view of the dwelling has altered from a social right to a commodity, while the citi-zen has become a consumer. The aim of the study is to identify how the concept the million program is being described on the editorial pages in Swedish daily press today, and how it is being used as an argument in the debate concerning housing policy due to the housing shortages of today. The central analytical concept in this study is the million program. The study explores, through a content analysis, how the million program is represented and how it is used in the debate concerning housing policies in the editorial pages in Swedish daily press. Study results show that the million program is pictured in mainly negative terms, and that it is used as an example of one of the failures in the de-bate concerning Swedish housing and planning policies.
12

Förslag till åtgärder av miljonprogramsbostäder : Inventering och värdering med beaktande av varsamhet, energieffektivisering, kostnader och miljöbelastning

Möller Frohm, Elin, Rutqvist, Linnea January 2007 (has links)
Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintliga bostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandet tog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sveriges regering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken i bostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes under åren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former. Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det är ett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom de närmsta åren. Ändringar måste göras för att höja kvalitén och få ett mer attraktivt boende. Det är ett realistiskt projekt som binder ihop vår utbildning på alla områden – byggnadsteknik, arkitektur och miljö. Dessutom kommer behovet av åtgärder av miljonprogrammets bostäder att beröra de flesta inom byggbranschen på ett eller annat sätt de kommande åren. Sandvikenhus AB är ett av många bostadsbolag som äger flerfamiljshus som byggdes under miljonprogrammets era. Bostäderna behöver i dagsläget åtgärdas på grund av att många lägenheter i detta bostadsbestånd står tomma och är dessutom svåruthyrda eftersom området anses oattraktivt och nedgånget. Dessa problem resulterade i att Sandvikenhus AB behöver åtgärdsförslag för sin miljonprogramsbebyggelse. Uppgiften till detta examensarbete blev att ta fram och jämföra olika alternativ för åtgärder som beaktar arkitektoniska, ekonomiska, energi- och miljömässiga aspekter och som leder till ett attraktivt boende. Genom en omfattande litteraturstudie och beräkningar har ett antal förslag tagits fram på vad som kan göras i området för att husen skall klara av de krav som lagar, föreskrifter och kanske framförallt hyresgästerna ställer. Åtgärdsförslagen viktades sedan med tanke på miljö, ekonomi och på att behålla den speciella karaktär som området har. Detta resulterade i mindre och större åtgärder som fastighetsägare kan genomföra på byggnader från denna tidsepok. De mest försvarbara alternativen som valdes ut var att tilläggisoleras väggarna med EPSskivor som sedan putsas och att taket får ett ytterligare lager lösull. Även plåten vid taken fräschas upp med ny färg och balkongerna görs trivsammare med inslag av trä och ny front. Entréernas utformning ses över för att skapa ett mer inbjudande intryck. / After the Second World War housing shortage was a big problem in Sweden and the standard of existing buildings was low. New buildings were build but not enough for the rapidly growing population. The Swedish government took the decision that one million houses should be built between the years 1965-75. This episode was called miljonprogrammet. Now, 30 years later, buildings from miljonprogrammet have many technical and social problems. A lot of these buildings are a matter of urgent and most undergo changes in just a few years. This was taken as a starting point in this examination project while it’s a realistic project that includes all the parts in our education - building technique, architecture and environment. Besides this the need of measures of the miljonprogram will matter to the most people in the building trade, in one way our other, in just a few years. Sandvikenhus AB is a company that owns apartment blocks build during this era. They have problems with empty flats that are hard to rent out while they are worn out and unattractive. Sandvikenhus AB needs a measure proposal for its buildings. The purpose of this examination project was to compare different alternative suggestions considering architectural, economical, energy and environmental issues in order to create a more attractive living. By using investigations and calculations a number of measures have been suggested for what can be done to the area. Every measure was given a specific value for environmental loads, costs and rate of presentation. This resulted in suggestions of smaller and bigger measures that can make these houses a better place to live in. Our investigation shows that the best result for this area would be to give the house walls an additional insulation and the roofs a layer of extra insulation. The roof sheet metal should be given new colors and the balcony new segments in wood and new fronts. The entrance design should be looking after to create a more inviting impression.
13

Renoveringen av miljonprogrammet : Bidrar jordabalken till den rådande bostadsbristen?

Lundevall, David January 2015 (has links)
Bostadsbristen i Sveriges storstäder är hög och efterfrågan på framförallthyresrätter växer. Enligt Boverket har bostadsbyggandet under de senaste årenåter ökat men inte alls i takt med behovet av bostäder.1 Dock utgör hyresbostäderendast en liten del av det totala antalet nybyggda bostäder vilket leder till enfortsatt ökad snedfördelning av bostadsbeståndet med en växande andelbostadsrätter och en minskad andel hyresrätter.2 En tydlig urbanisering, växandebefolkning och ökad invandring gör att de hyreslägenheter som finns istorstäderna är mycket eftertraktade och alltför få. Detta leder till att många unga,äldre och nyanlända svenskar idag står utanför hyresmarknaden då dessa grupperi regel är låginkomsttagare och därför inte har råd att betala höga hyror förnyproducerade lägenheter eller andrahandsupplåtelser. De har dessutom liteneller ingen möjlighet att köpa en bostadsrätt eller ett småhus och tvingas därförsöka sig hyresbostäder som ligger längre ifrån storstäderna. Detta leder blandannat till ökad segregation, större andel pendlande arbetstagare och en växandemarknad för svart andrahandsuthyrning. För att komma till rätta med detta problem måste fler och bättre anpassadehyreslägenheter byggas samtidigt som de redan befintliga hyreshusen renoverasoch bevaras för att på så sätt komma till rätta med den bostadsbrist som idaghåller på att utvecklats till ett akut samhällsproblem. För att kunna renovera deredan existerande hyreshusen på ett bra sätt krävs att de regler som påverkarrenoveringen är väl anpassade till dagens situation. Detta examensarbete i juridikmed inriktning på fastighetsrätt kommer därför att försöka belysa de problemsom uppstår kring den hyresrättsliga regleringen när de befintliga hyreshusen skarenoveras. Tyngdpunkten kommer att ligga på de hus som byggdes under vadsom i folkmun kallas för miljonprogrammet, då dessa hus är byggda under enbegränsad tidsperiod och därför har ett gemensamt renoveringsbehov. Detta renoveringsbehov är på grund av husens ålder omfattande, framförallt med tankepå att husens vatten- och avloppssystem börjar bli uttjänta. Många områden meden hög andel miljonprogramhus är dessutom segregerade och förknippade medsociala problem såsom låg sysselsättning och hög kriminalitet. Detta leder till ettökat slitage på dessa hyreshus vilket i sig innebär att hyresvärden får bära storakostnader. Jag kommer därför även att undersöka om dagens regler som röranvändning och slitage av lägenheter i förlängningen bidrar till en ökadbostadsbrist. Vad som gör eventuella problem med hyresregleringen särskiltintressanta i fråga om miljonprogramhusen är att dessa hus är så väldigt mångavilket gör att detta får långtgående konsekvenser för hela samhället.
14

Framtidssäker Utveckling i Miljonprogrammet : Smarta val för fortsatta energiförbättringar / Futureproof development in the million programme : -Intelligent choices for future improvements

Mondlane, Victor, Delvert, David January 2016 (has links)
Energianvändningen i byggnader från det Svenska miljonprogrammet från mitten av 60-talet ärrelativt hög jämfört med moderna motsvarigheter och eventuella renoveringsprojekt kompliceras avatt flera olika energi- och byggtekniska lösningar spelar in och interagerar med varandra på sätt sominte alltid är uppenbara. Idag görs få åtgärder med specifik avsikt att minska en byggnadsenergianvändning och detta beror mycket på att akuta åtgärder prioriteras på grund avbyggnadernas skick och att byggföretagen, som är experter inom de byggtekniska områdena, intesjälva ger förslag på fler meningsfulla energirenoveringar i samband med de som brukar utföras.Många moderna tekniker så som solceller på tak, värmeåtervinning av ventilationsluft, stambyte ochoptimering av belysning, kan inte i denna process ses som en enskild del utan påverkan på de andradelarna. Nästan allt påverkar det slutgiltiga resultatet och det krävs kunskap och en vilja att se längreän till bara akuta och nödvändigaste som behöver åtgärdas, för att kunna projektera en renoveringdär inget står i vägen för det önskade resultatet. Genom att måla upp en tydlig bild av sina byggnaderi ett tidigt skede och etablera hur de önskas se ut i framtiden kan hela beslutskedjan lättare förståvissa val och varför specifika förbättringar bör göras.Övergripande står värmeförluster för majoriteten av energiförlusterna i miljonprogrammetsbyggnader och det är i den kategorin som de första omfattande åtgärderna bör tas, med tätning ochöversikt av klimatskalet som ett bra första steg. I samband med detta kan flertalet andra åtgärder tassom också berörs av renoveringarnas ingrepp på fasaden. Dessa synergier tillsammans med ett ökatframtidstänk och ansvarstagande är det övergripande temat i denna publikation. / Energy usage in buildings from the Swedish million programme from the middle of the 1960s, arerelatively high compared to modern equivalents, and renovations are complicated by multiple typesof energy solutions interacting with each other in a way that is not always obvious. Few measures aretaken today with the explicit purpose of reducing a buildings energy usage. The reason for this is thatthe most acute problems are prioritized due to the condition of the building, but also that the largeconstruction companies, that are supposed to be experts in the field, only do what they are used todo, and don’t come with their own input about what could be done. Many modern energytechnologies as for example solar cells on the roof, heat recovery ventilation, replacement ofplumbing and optimizing of lighting, can’t be viewed as an isolated part of this process. Almosteverything that’s done affects the outcome, and it takes knowledge and a will to see beyond whathas to be done, to make plans where nothing stands in the way for the desired outcome. Byestablishing a clear picture of the buildings as early as possible, and where you wish them to be inthe future; the whole chain of command can understand the decisions and why certain actions aretaken before others.It’s mainly heat losses that represent a majority of the energy losses in buildings from the millionprogramme, and it’s in this category that the first actions should be taken, with thermal insulationand care of the façade as a good first step. In conjunction with this, multiple other measures can betaken that also is affected by the renovations on the façade. These synergies, together with a lagerpriority on thoughts about future and responsibilities, are the main themes of this publication.
15

Andersberg – ett miljonprogramsområde i Halmstad

Frykner, Andreas January 2007 (has links)
<p>Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p><p>Nyckelord</p><p>Bostadsbrist</p><p>Miljonprogrammet</p><p>Andersberg</p><p>Sociala Problem</p>
16

Andersberg - ett miljonprogramsområde i Halmstad

Frykner, Andreas January 2009 (has links)
<p>Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p>
17

Bostadsgården som mötesplats

Hedberg, Anna January 2009 (has links)
<p>Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.</p><p>I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar. Detta leder fram till ett formgivningsförslag som stödjer sociala aktiviteter.</p>
18

Andersberg – ett miljonprogramsområde i Halmstad

Frykner, Andreas January 2007 (has links)
Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området. Nyckelord Bostadsbrist Miljonprogrammet Andersberg Sociala Problem
19

Andersberg - ett miljonprogramsområde i Halmstad

Frykner, Andreas January 2009 (has links)
Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.
20

Bostadsgården som mötesplats

Hedberg, Anna January 2009 (has links)
Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle. I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar. Detta leder fram till ett formgivningsförslag som stödjer sociala aktiviteter.

Page generated in 0.0745 seconds