In 1964, the then Swedish government decided that one million new homes would be erected within a decade to tackle the then housing shortage. This decision was characterized as the “million program”. Just over five decades later, many of the million program's buildings needrenovation. After many years of use, structural engineering measures are required to satisfytoday's standards regarding thermal comfort. One or more deficiencies mentioned about the buildings of the million programs can have a direct or indirect impact on the thermal comfort. Poor or excessive ventilation, windows that are leaky or have high heat permeability and poor insulation are factors that can adversely affect thermal comfort. Thermal comfort is a key issue today as it affects us all. According to The Public Health Agency of Sweden, thermal comfort can have several different effects on our health, where too high temperature can result in headaches, nausea, and fatigue, while too cold indoor climate can lead to more dramatic health effects such as lung-related diseases, vascular diseases and affected blood pressure. We Swedes spend about 90 % of our lives indoors.In this case study, a two-story slat was examined on Regnbågsgatan in Gävle with the aim of identifying deficiencies and developing a model in IDA-ICE and then investigating various improvement measures. Data to produce the model was collected through an ocular inspection with IR thermography for identification of thermal bridges, drawings, user data from Sveby and data from the Gavlegårdarna which were then supplemented with a literature study. The model was created with four different programs: Revit, where a basic geometric model was created, Simplebim for validation of model before IDA-ICE, COMSOL Multiphysics for modeling thermal bridges and finally IDA-ICE for energy and climate simulations.Potential improvement measures were discovered through literature study and analysis of deficiencies that could be identified in simulation of current cases for the slat building. The measures were carried out by changing different input data for the different components of the slat housing in the IDA-ICE program. A survey study was conducted to investigate how users experienced the thermal climate; however, the outcome of this study did not lead to anything as there were too few respondents.Deficiencies that could be detected during the first simulation were that rooms located at the gables had poor thermal comfort because the gables were not sufficiently insulated. Rooms with the worst thermal comfort could be identified at the northern end and a trend that floor 2 had poorer thermal comfort compared to floor 1. A combination of additional insulation of the gables, replacement of windows and balcony doors to those with a lower U-value, as well as a temperature-controlled FTX system had the best effect on thermal comfort. After this action, the building meets the requirement for bronze in terms of the thermal climate summer and winter according to Sweden Green Building Council.

Sedan miljonprogrammet byggdes i Sverige under 1960- och 70-talen har många av dessa bostadsområden varit i behov av utvecklingsarbeten för att minska otrygghet. Det har både genomförts sociala insatser och insatser i den fysiska miljön, men trots dessa utvecklingsarbeten kvarstår fortfarande problem med otrygghet i många miljonprogramsområden. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som bidrar till att miljonprogramsområden kan upplevas som otrygga för boende och besökare samt föreslå gestaltande utvecklingsförslag för hur den fysiska miljön i miljonprogramsområden kan utvecklas för att kännas tryggare. Arbetet bygger på en fallstudie som utgår från miljonprogramsområdena Ör och Brandbergen, lokaliserade i Sundbyberg respektive Haninge. De forskningsmetoder som har använts i fallstudien är kvalitativ textanalys och platsanalys. I fallstudien undersöktes vilka faktorer i den fysiska miljön som gav upphov till otrygghet i Ör och Brandbergen samt hur dessa aspekter kunde åtgärdas genom att föreslå gestaltande utvecklingsförslag för olika insatser i områdenas fysiska miljöer. De två miljonprogramsområdena jämfördes även med varandra genom att redovisa likheter och skillnader kring vad som upplevdes som otryggt och vilka åtgärder som kunde genomföras i den fysiska miljön. Aspekter som kunde vara orsaker till den upplevda otryggheten i Ör och Brandbergen var brist på mänsklig aktivitet till följd av exempelvis funktionsuppdelning och bristfälliga utomhusmiljöer. Gestaltningsförslagen för respektive område innehåller därför åtgärder som främjar mänsklig aktivitet och övervakning mellan människor. Detta genom exempelvis en ökad funktionsblandning med fler verksamheter, aktiva bottenvåningar och aktivitetsanläggningar, trafikblandning, tydliga avgränsningar mellan offentliga och privata rum samt förtätning med olika hustyper.

Abstract In November 2011 the Swedish Government announced that they were conducting an investigation to examine what impact the conversion of existing rental stock to condominiums could have on the development of the Million programme areas. The proposal of converting rental stocks to condominiums aims to help people living in these neighbourhoods to private ownership, while still allowing people who want to continue to rent their homes to do that. This thesis intends to investigate the effects of the proposed reform from a management perspective.   The maintenance of the areas built during the Million Programme gets more neglected every year that passes. The majority of the housing stock is rental properties and extensive renovation of the surface layer, tribes and public spaces are essential in all Million programme areas studied. By transforming a portion of the housing stock into condominiums and by improve the living environment through renovations, these areas would be able to gets more attractive. The majority of property owners, municipalities and experts interviewed in this study indicate that they are curious about the possibility to transform a portion of the existing stock into condominiums.   The survey also indicates that a prerequisite for the proposed reform to have the desired effect is that the management rules must be reviewed. Established property owners have both the experience and knowledge of property management and in interviews they all express the desire to act as an organizer for the management of joint facilities, although the condominium owners own some of the homes. The legislation must also meet the condominium holders' rights and they must be able to influence the decisions of an economic nature. The author's recommendations after the study is that the materiality requirement of § 5 AL should be developed and be able to apply when management decisions of the common facilities are made. The provision should be permissive, and should only apply where the shareholders of the joint facilities can’t agree. The key is that the long-term financial management decisions are made in a fair manner that serves both individual and collective interests. / Sammanfattning   I november 2011 meddelade Regeringen att de genomför en utredning för att undersöka vilken effekt möjligheten att ombilda befintligt hyresbestånd till ägarlägenheter har för utvecklingen av miljonprogramsområden. Syftet med förslaget är att underlätta för människor som lever i dessa bostadsområden att äga enskilt, men att samtidigt låta människor som vill fortsätta att hyra sin bostad göra det. Detta examensarbete avser att utreda effekten av den förslagna reformen ur ett förvaltningsperspektiv.   Underhållet av områden som uppfördes under miljonprogrammet blir mer eftersatt för varje år som går. Majoriteten av bostadsbeståndet är hyresrättsfastigheter och omfattande renovering av ytskikt, stammar och utemiljöerna är nödvändig i samtliga studerade miljonprogramsområdena. Genom att ombilda en del av bostadsbeståndet till ägarlägenheter och förbättra boendemiljön genom renoveringar skulle dessa områdens attraktivitet kunna öka. Majoriteten av fastighetsägare, kommuner och sakkunniga som intervjuats i denna studie uppger att de är nyfikna på möjligheten att ombilda en del av det befintliga beståndet.   Undersökningen visar även att en förutsättning för att den föreslagna reformen ska få önskad effekt måste förvaltningslagstiftningen ses över. Etablerade fastighetsägare har både erfarenhet och kunskap om fastighetsförvaltning och i intervjuer uttrycker samtliga en önskan om att fungera som en organisatör över förvaltningen av gemensamma anläggningar, även om en del av bostäderna ägs av ägarlägenhetsinnehavare. Lagstiftningen måste dock även tillgodose ägarlägenhetsinnehavarnas rättigheter och de måste ha möjlighet att påverka besluten av ekonomisk karaktär. Författarens rekommendationer efter genomförd studie är att väsentlighetsvillkoret i AL 5 § bör utvecklas och vara möjligt att tillämpa när förvaltningsbesluten av gemensamma anläggningar fattas. Bestämmelsen bör dock vara dispositiv och ska endast tillämpas när delägarna i gemensamhetsanläggningen inte kan komma överens. Det centrala är att långsiktiga och ekonomiska förvaltningsbeslut fattas på ett rättvist vis som tillgodoser både enskilda och gemensamma intressen.

I Sverige finns det nu ungefär 5,1 miljoner bostäder, lite mer än hälften avdetta bostadsbestånd står flerbostadshusen för. Under miljonprogrammet1965 - 1974, byggdes cirka 600 000 flerbostadshus vilket är runt enfjärdedel av alla flerbostadshus i Sverige. Dessa är i stort behov avrenovering för att öka sin energieffektivitet. Speciellt när miljömålen ilandet är i så stort fokus, regeringens mål är att sänka energianvändningenmed 50 % i bostadssektorn till 2050. Flerbostadshusen byggda i dennaperiod har ungefär 30 % högre genomsnittlig energianvändning änflerbostadshus byggda 2011 - 2019.I detta arbete har en fallstudie utförts på ett flerbostadshus i Vallås,Halmstad. Olika renoveringsåtgärder har presenterats som kan vara lämpligaför referensobjektet. Energiberäkningar har sedan utförts för att se hurmycket varje åtgärd minskar energianvändningen för byggnaden. Målet medarbetet är att utreda potentiella renoveringsåtgärder för att minska det totalaprimärenergitalet med 50 % per uppvärmd area-enhet. Syftet med arbetet äratt uppnå en så energieffektiv renoveringslösning som möjligt med hjälp avolika renoveringsåtgärder samt solceller som ett komplement. Resultatetvisade att bergvärmepumpen sänkte den specifika energianvändningen mestmedan FTX-systemet minskade primärenergitalet till högst grad. Med allaåtgärder utförda på byggnaden uppnåddes målet att halvera det totalaprimärenergitalet per uppvärmd area-enhet.

Discussions regarding apartment buildings built 1965-1975 during the ”Million Home Programme” are often focused on uniformity, unfortunate building technology and general poor condition. There is a common perception that the lessons learnt from the programme is that this type of building technology carries problems. The houses as such are thus inappropriate designs. This report has focused to investigate Järva area’s constitution of houses built during this period. The question this report has researched is whether the buildings aside from aesthetics also have uniform building technology within the respective building types. By implementing a control group and investigating drawings from initial construction, interviewing property owners in the area and researching historic building technology, a different conclusion can be drawn. Appendix A, attached at the end of this report, constitutes the investigation of building technology used in the control group. The investigation shows that, regardless though a lot of the building technology is shared, many of the buildings within the same category differ on detail solution level. The solutions that are often viewed as unfortunate are rather assessed as being so due to a lack of knowledge in required maintenance. Ongoing maintenance and renovation of the Järva area’s properties is also under way, but is limited by factors concerning financing. These renovations are however reportedly not made in order to fix previous unfortunate solutions, but rather to address the end of technical service life of the buildings various technical systems. / Diskussioner kring bostadshus byggda 1965-1975 under det s.k. ”Miljonprogrammet kretsar ofta kring uniformitet, olycklig byggteknik och dåligt skick. Det finns en allmän uppfattning om att lärdomarna man ska bära med sig är att byggnadstekniken medför problem, och att husen som sådana har olämpliga konstruktioner. I detta arbete har Järvaområdets bestånd av hus byggda under miljonprogrammet undersökts. Frågan som har ställts är om husen bortsett från det estetiska i realiteten har uniformell byggteknik eller om byggtekniken varierar inom olika hustyper. Genom att implementera en kontrollgrupp av fastigheter och undersöka byggnadstekniska ritningar från nybyggnation och ombyggnation, intervjua fastighetsägare i området samt granska litteratur kring historisk byggnadsteknik ges en annan bild än den vedertagna. Bilaga A som bifogas i slutet på denna rapport utgör den byggnadstekniska utvärdering som gjorts på denna kontrollgrupp. Undersökningen visar att även om mycket byggteknik delas, så skiljer sig ofta detaljer, även inom samma byggnadstyp. De lösningar som ibland anses olyckliga bedöms snarare vara ansedda så med anledning av en bristande kunskap till det underhåll som lösningen kräver.  Underhåll och renovering är även pågående inom Järvaområdet, men begränsas av faktorer som beror budgetering. Dessa är enligt uppgift inte främst för att åtgärda tidigare olyckliga lösningar, utan snarare utgången teknisk livslängd på byggnadernas tekniska system.

Många flerbostadshus från miljonprogrammets era börjar nu närma sig slutet på sin tekniska livslängd och är därmed i behov av omfattande renoveringar. I samband med detta rekommenderas även energieffektiviserande åtgärder såsom byte av fönster, ventilationssystem och uppgradering av isolering. Åtgärder som dessa kommer vara nödvändiga på grund av nya krav som ställs från europaparlamentet gällande byggnaders energieffektivitet. Denna studie undersöker Smartfront-metoden vilken kan användas för att bemöta dessa krav på energieffektivitet. Fokus ligger på en teoretisk beräkning av hur mycket mer energieffektiv en fastighet kan bli i samband med renovering enligt Smartfront-metoden. Studien utgörs i form av en fallstudie i samarbete med Smartfront på ett av deras genomförda renoveringsprojekt. Resultatet visar att det med denna metod går att uppnå de nya krav som europaparlamentet ställer på flerbostadshus och att kraven även överträffas. Studien drar även paralleller till existerande forskning inom området energieffektivisering samt föreslår fördjupande studier vilka kan genomföras i framtiden. / Many multi-dwelling buildings from the Million Programme era are now approaching the end of their technical lifespan, resulting in the need of extensive renovations. In conjuntion with this there are recommendations of energy-efficient measures such as window replacemaent, upgrades in the ventilation system and enhancing the buildings insulation. These measures are deemed necessary due to new requirements imposed by the European Parliament concerning building energy efficiency. This study investigates the Smartfront-method which can be employed to address these energy efficiency requirements. The focus of the study lies on theoretically calculating the potential energy efficiency improvement of a property following renovation using the Smartfront-method. The study is conducted in the form of a case-study in collaboration with Smartfront, focusing on one of their already completed projects. The results of the study indicates that this method of renovation can be used to comply with the new requirements for multi-dwelling buildings originated from the European Parliament. The study also shows that the requirements with this method can be exceeded. Furthermore, the study draws parallels to existing research within the area of energy efficiency and suggests in-depth studies wich can be conducted in the future.

<p>Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintliga</p><p>bostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandet</p><p>tog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sveriges</p><p>regering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken i</p><p>bostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes under</p><p>åren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.</p><p>Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det är</p><p>ett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom de</p><p>närmsta åren. Ändringar måste göras för att höja kvalitén och få ett mer attraktivt boende.</p><p>Det är ett realistiskt projekt som binder ihop vår utbildning på alla områden –</p><p>byggnadsteknik, arkitektur och miljö. Dessutom kommer behovet av åtgärder av</p><p>miljonprogrammets bostäder att beröra de flesta inom byggbranschen på ett eller annat sätt</p><p>de kommande åren.</p><p>Sandvikenhus AB är ett av många bostadsbolag som äger flerfamiljshus som byggdes under</p><p>miljonprogrammets era. Bostäderna behöver i dagsläget åtgärdas på grund av att många</p><p>lägenheter i detta bostadsbestånd står tomma och är dessutom svåruthyrda eftersom området</p><p>anses oattraktivt och nedgånget. Dessa problem resulterade i att Sandvikenhus AB behöver</p><p>åtgärdsförslag för sin miljonprogramsbebyggelse. Uppgiften till detta examensarbete blev att</p><p>ta fram och jämföra olika alternativ för åtgärder som beaktar arkitektoniska, ekonomiska,</p><p>energi- och miljömässiga aspekter och som leder till ett attraktivt boende. Genom en</p><p>omfattande litteraturstudie och beräkningar har ett antal förslag tagits fram på vad som kan</p><p>göras i området för att husen skall klara av de krav som lagar, föreskrifter och kanske</p><p>framförallt hyresgästerna ställer. Åtgärdsförslagen viktades sedan med tanke på miljö,</p><p>ekonomi och på att behålla den speciella karaktär som området har. Detta resulterade i</p><p>mindre och större åtgärder som fastighetsägare kan genomföra på byggnader från denna</p><p>tidsepok.</p><p>De mest försvarbara alternativen som valdes ut var att tilläggisoleras väggarna med EPSskivor</p><p>som sedan putsas och att taket får ett ytterligare lager lösull. Även plåten vid taken</p><p>fräschas upp med ny färg och balkongerna görs trivsammare med inslag av trä och ny front.</p><p>Entréernas utformning ses över för att skapa ett mer inbjudande intryck.</p> / <p>After the Second World War housing shortage was a big problem in Sweden and the</p><p>standard of existing buildings was low. New buildings were build but not enough for the</p><p>rapidly growing population. The Swedish government took the decision that one million</p><p>houses should be built between the years 1965-75. This episode was called</p><p>miljonprogrammet.</p><p>Now, 30 years later, buildings from miljonprogrammet have many technical and social</p><p>problems. A lot of these buildings are a matter of urgent and most undergo changes in just a</p><p>few years. This was taken as a starting point in this examination project while it’s a realistic</p><p>project that includes all the parts in our education - building technique, architecture and</p><p>environment. Besides this the need of measures of the miljonprogram will matter to the most</p><p>people in the building trade, in one way our other, in just a few years.</p><p>Sandvikenhus AB is a company that owns apartment blocks build during this era. They have</p><p>problems with empty flats that are hard to rent out while they are worn out and unattractive.</p><p>Sandvikenhus AB needs a measure proposal for its buildings. The purpose of this</p><p>examination project was to compare different alternative suggestions considering</p><p>architectural, economical, energy and environmental issues in order to create a more</p><p>attractive living.</p><p>By using investigations and calculations a number of measures have been suggested for what</p><p>can be done to the area. Every measure was given a specific value for environmental loads,</p><p>costs and rate of presentation. This resulted in suggestions of smaller and bigger measures</p><p>that can make these houses a better place to live in.</p><p>Our investigation shows that the best result for this area would be to give the house walls an</p><p>additional insulation and the roofs a layer of extra insulation. The roof sheet metal should be</p><p>given new colors and the balcony new segments in wood and new fronts. The entrance</p><p>design should be looking after to create a more inviting impression.</p>

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet – Samhällsansvar kontra affärsmässighet Nivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:        Joakim Fornaeus och Rickard Mattsson Handledare:     Lars Steiner Datum:             2012-Maj   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt. Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen. Resultat &amp; slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på bostadsmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar. Hur länge klarar de allmännyttiga bostadsbolagen en sådan situation? Uppsatsens bidrag: Denna studie synliggör att detta är ett problem samt vad det innebär. Den bistår med en jämförelse mellan samhällsansvar och affärsmässighet som visar att det finns vissa motsättningar i detta. Nyckelord: Samhällsansvar, allmännyttiga bostadsbolag, affärsmässighet, miljonprogrammet / Title:                 Public housing companies challenges with “Miljonprogrammet” – Corporate responsibility versus a businesslike approach Level:                Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author:             Joakim Fornaeus and Rickard Mattsson Supervisor:       Lars Steiner Date:                 2012-May   Aim: The aim with this paper is to describe and analyze how public municipal housing companies handle the problems with the Swedish phenomena “Miljonprogrammet” in a businesslike way, while they take a social responsibility.   Method: This study has been done in a qualitative scientific method. We have done four interviews, of which two have been done by telephone with three persons from three different companies and one person from Hyresgästföreningen.            Result &amp; Conclusions:  Simply, there must be some changing of the laws to make better economical conditions for public municipal housing companies if the government wants the companies to continue to be prominent players on the housing market. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is to calculate which suggestion that is most realistic. Further on what will be most beneficial for society but also for the housing companies itself. It would also be interesting to see what would happen if there would no changes of the law. How long would the housing companies manage a situation like that?   Contribution of the thesis: This study reveals that this is a problem and what it means. It also contributes with a comparison between social responsibility and a businesslike approach that shows that there are some contradictions between these two aspects.   Key words: Social responsibility, Public municipal housing companies, Businesslike approach, “miljonprogrammet”

Bostadsområdet Brittgården i Tibro byggdes i etapper under 1960-talet. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005). Jag diskuterar i denna uppsats Brittgårdens gestaltning ur såväl ett arkitekturhistoriskt perspektiv som i territoriella termer. Jag gör också en territoriell studie av bostadsområdet som det ser ut och brukas idag. Den territoriella diskussionen och analysen utgår från den begreppsapparat som Mattias Kärrholms utvecklat i sin avhandling Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine brukar beskrivas som en socialt engagerad arkitekt vars arkitektur präglas av anpassning till klimatet. Denna bild bekräftas av min analys. Erskines tankar kring utformningen av Brittgården skulle kunna beskrivas i termer av hållbar utveckling, vilket idag brukar innefatta ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Brittgården har i flera sammanhang presenterats som ett alternativ till det samtida storskaliga bostadsbyggandet vars utformning styrdes av trafikplanering och rationella byggmetoder. Jag menar dock att Erskine i Brittgården ger uttryck för flera samtida arkitekturströmningar och tendenser inom bostadsbyggandet. Erskines utformning av Brittgården kan ses som en vidareutveckling och anpassning av grannskapsenheten efter samtidens tankar om trafikplanering, stadsmässighet, rationella byggnadsmetoder, ett avskalat modernistiskt formspråk och bostadsområden som stora skulpturer i landskapet. I territoriella termer skulle Erskines gestaltning kunna beskrivas som ett försök att skapa platser med hög territoriell komplexitet. Erskines ambition att ge Brittgården en egen identitet, som dessutom var gemensam för boende i olika bostadsformer, skulle i territoriella termer kunna beskrivas som att gestaltningen utformats för att kunna ge upphov till gemensamma territoriella associationer. Kärrholm presenterar den territoriella komplexiteten som ett mått för hur offentlig en plats är, vilket stämmer bra när det gäller Brittgården som helhet. När det gäller delar av området visar mina studier dock att det är viktigt att brukarna har makt över de territoriella produktionerna för att platser ska brukas flitigt. Detta kan också uttryckas som att det finns utrymme för territoriell taktik. Vid större förändringar i området menar jag att det är viktigt att se till att den territoriella komplexiteten i området som helhet inte minskar, utan helst ökar. I de fall miljöer inom området ska förändras tror jag också att det kan vara bra att tänka på den territoriella komplexiteten, men framförallt är det viktigt att ge de boende större makt över den territoriella produktionen genom att lämna utrymme för territoriell taktik. Ett sätt att underlätta territoriell taktik är att undvika starka kroppsliga aktanter. / The housing area Brittgården in Tibro was built during the 1960s. The town plan as well as the architectual design of the buildings were designed by the architect Ralph Erskine (1914-2005). This paper is discussing the design in an art historical perspective, as well as in a territorial perspective. The territorial discussion and analysis is based on the concepts that Mattias Kärrhom developed in his dissertation Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine is known as an architect with a social commitment, whose architecture is characterised by the adaptation to climate conditions. This is confirmed by my analysis. Erskine's ideas regarding the design of Brittgården could be described in terms of sustainable development, which includes ecological, economical and social sustainability. Brittgården has been presented as an alternative to the contemporary large-scale house building scheme, where the design was ruled by traffic planning and rational construction methods. I however argue that Erskine with Brittgården gave expression to several contemporary trends in house building. The design of Brittgården can be seen as a development of the concept of neighbourhood units using contemporary ideas about traffic planning, urbanity, rational construction methods, modernistic style and housing areas as large sculptures in the landscape. In territorial terms the design of Brittgården could be described as an attempt to create places with high territorial complexity. Erskine's ambition was to give Brittgården a common identity for all habitants regardless of their type of housing. This could in territorial terms be described as a design aimed to fuel common territorial associations. Kärrholm argues that the publicness of a place could be described with territorial complexity. This is true when it comes to the housing area Brittgården as a whole. My studies however indicate that it is more important that the users has power over the territorial production in order to make different parts of the housing area well used. This could also be described as having potential for territorial tactics. If major changes are considered in the housing area, I argue that it is important that the territorial complexity in the area as a whole is not decreased, but rather increased. In case of changes in smaller parts of the area it is also important to have the territorial complexity in mind, but above all it is important to give the habitants power over the territorial production, by making sure that there is potential for territorial tactics. One way to facilitate territorial tactics is to avoid actants with strong body stabilization.

The purpose of this report is to survey the multi-family residential buildings that were built in the Swedish city of Uppsala during the state-funded Million Homes Program and to assess the technical potential of different energy efficiency measures that may be applied in order to improve the efficiency of the heating of these buildings. An additional purpose of this report is to discern how the entire district heating system would be affected if the proposed energy efficiency measures were implemented.   The energy efficiency measures that were examined were: improved thermal envelopes (additional insulation and energy efficient windows and doors) and installation of air-to-air heat exchangers or exhaust air heat pumps in the ventilation systems. The buildings were categorized into four different types of buildings with different properties and a model was constructed for each category.   All energy efficiency measures showed significant reductions in the amount of heating required. The measure with the best performance was improvement of thermal envelopes in combination with exhaust air heat pumps, which reduced the buildings' energy demand by about 80%. Regarding the heat demand in the entire district heating system, the reductions due to energy efficiency measures in the million homes program buildings were small. The exhaust air heat pumps showed the largest reductions in the capacity factor. Only the heat exchangers resulted in a higher capacity factor and the improvement was too small to be of interest. However, the results clearly show that saving energy in space heating is technically easily achievable.