Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet.

Construction accounts for about 35 percent of the total Swedish energy consumption and most of the energy is used by the large housing stock from the so-called “Million program”.   In the national action plan the government has put forward in energy efficiency. It is mentioned that existing buildings account for more than 90 percent of what is expected to be the housing stock within the coming 50 years. In order to meet environmental objectives its required that the existing stock be reviewed for energy efficiency.   The goverment is now initiating a national framework with a budget of SEK 300 million Swedish crowns per year for five years, starting in 2010 to achieve the goal on energy efficient buildings. Energy efficiency of buildings in both new construction and above all within the existing stock are addressed. In order to use this money as effectively as possible it is necessary to have a good plan, and adequate knowledge of minimizing energy use in the buildings will be done the possible way.   In Germany, the use of Passive House technology have been successive and increases with steady pace. In Sweden we have not come as far. It is mainly in new production that the Passive House concept has been suitable in Germany, but it has also been proven that it is possible to refurbish buildings similar to the so-called Million program houses to Passive Houses. Prefabricated facade elements have been used to this puspose.   This is a technology that is still unknown of in Sweden. It has good potential to be developed towards the industrialization of the prefabricated components aimed for the refurbishment of the Million program stock.   Meanwhile Swedish contractors are waiting for results from a refurbishment project in the city of Alinsås, where buildings in the neighborhood Brogården were recently renovated with Passive House technology. The first measurement data will be available by the spring 2010. Alingsås has launched a starting point for the Swedish construction industry with a cencept that applies passive house technology?   This work has studied how the construction industry looks at the refurbishment of the Million program stock to Passive Houses and wheater a smiliar concept as the one used in Germany with prefabricated facade elements are interesting for the Swedish market today. Literature study was carried out on the Passive House concept and on the German model. A series of interviews with various stakeholders from the construction industry was conducted.   The findings are that there is not much interest to refurbish the stock of Million program towards Passive Houses. However, there is an interest for a large refurbishment towards low energy houses. In this concept, aspects of the Passive House concept are taken and adapted to the refurbishment towards low energy houses. The concept doesn´t take into account thermal briding and insulation of the ground floor, wich is considered to be too extesive and costly.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet. Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut. Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a. sin ålder är därför stora delar av fastigheterna i behov av, eller har redan genomgått renovering. Ämnet är därigenom aktuellt och generella åtgärdsförslag återfinns i allt från tidningsartiklar till universitetsuppsatser. Åtgärder specifika för studieobjektet hämtades ur tidigare gjorda konsultutredningar, gjorda på uppdrag av Rikshem. Åtgärderna bedömdes sedan med hjälp av en erfaren projektledare om de var möjliga att utföra i ett tidigt skede av renoveringsfasen eller ej. De åtgärder som bedömdes som intressanta simulerades sedan i energianalysverktyget VIP Energy för att räkna ut en eventuell besparing. I programmet byggs först en digital modell av verkligheten upp, där bland annat mått, byggnadsmaterial, klimatdata, geografisk placering och vridning i förhållande till väderstrecken tas hänsyn till. En ändring i modellen ger sedan en fingervisning om hur motsvarande ändring i verkligheten skulle kunna te sig. Vidare undersöktes de olika byggnadsdelarnas teoretiska besparingspotential, även detta i VIP Energy. Utgångsläget jämfördes med ett teoretiskt bästa utfall, där byggnadsdelen i fråga ersattes med en oändligt bra isolering. Resultatet av studien visade att åtgärder av tilläggsisoleringstyp är enkla att utföra i förtid eftersom de främst minskar värmeflödet genom de isolerade byggdelarna och stör hyresgästerna minimalt under arbetet. Åtgärder som påverkar husets täthet blir svårare att utgöra i ett tidigt skede eftersom otätheterna utgör friskluftsintag i den befintliga frånluftsventilationen. Byte av ventilationssystem kräver omfattande ingrepp i lägenheterna och bedömdes därför inte vara möjligt att utföra i förtid med kvarboende hyresgäster och därför bör förtätande åtgärder ej utföras innan. Den största energibesparingspotentialen finns i ytterväggar och fönster.

A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today’s technology and materials are better than in the 60’s and 70’s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality’s construction requirements for new buildings. The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality’s construction requirements. The goal is to create detail solutions which meet the energy demands. Three important components to reach the demands are U-values, thermal bridges and air tightness. Different constructions have been tested in these three areas by calculations with Isolerguiden Bygg 06, Isover Energi 3 and literature studies. The results of the calculations show that a lot of energy would be saved with a renovation of the building envelope, from 139 kWh/m2 to 42 kWh/m2. It’s possible to achieve sufficient U-values and reduce thermal bridges in all areas except the foundation. It should be possible to refurbish the foundation but it’s difficult to measure with the methods and tools available. With a major renovation it should be possible to make an old building as energy efficient and air tight as new constructions according to studies and experiments.

Olika typer av klorfenoler (CP) användes flitigt i impregneringsmedel under 1950–70-talen i Sverige. Det var under miljonprogrammet som CP fick sin största spridning, då en miljon hushåll skulle byggas där bland annat syllarna i husen skulle vara impregnerade med CP. På 1970-talet skedde också den så kallade Teckomatorpskandalen, där företaget BT Kemi, som tillverkade en mängd olika kemiska ämnen inklusive CP, hade grävt nercirka1000 tunnor med giftiga ämnen i marken. I samband med att skandalen uppdagades förbjöds CP år 1977-1978 i Sverige, detta innefattade även produkten KP-Cuprinol som använts som impregnering i miljonprogramhusen. Frågetecken kvarstår till hur plötsligt CP förbjöds utan att det förklarades varför. CP i trä-skyddsmedel har lett till stora inomhusproblem.

Miljonprogrammet var en tidsepok som pågick mellan åren 1965-1974. Under epoken uppfördes en miljon bostäder i Sverige. Föråldrad byggnadsteknik samt byggnadskomponenter som nått slutet av sin livslängd har lett till att dessa bostäder idag är i stort behov av renovering. Då över en tredjedel av flerbostadshusen i Sverige var uppförda under 1960- och början av 1970-talet har detta även blivit ett samhällsproblem. Med byggnadskomponenter vars U-värden ligger långt över dagens moderna byggnadskomponenters U-värden, har detta gjort de ej åtgärdade miljonprogramsbyggnaderna, till stora energibovar. En av dessa byggnadskomponenter som använt sig av föråldrad byggnadsteknik samt nått slutet av sin livslängd, är byggnadernas fönster. I detta arbete har en avgränsning skett mot just fönster och dess påverkan på den specifika energianvändningen. Två olika fönsterrenoveringsåtgärder har undersökts och jämförts för att få fram den åtgärd som visar störst ekonomisk lönsamhet. För att se vilken av fönsteråtgärderna som ger lägst specifik energianvändning har energisimuleringar genomförts i programmet BV2. För att se vilken av åtgärderna som visar på störst ekonomisk lönsamhet har ekonomiska beräkningar genomförts. Två olika metoder har använts; en LCC-kalkyl samt Pay-off metoden. Ur Pay-off metoden fås en återbetalningstid på den angivna åtgärdens investeringskostnad. I LCC-kalkylen visas istället totalkostnader för respektive åtgärd under utvalda tidsperioder, i denna undersökning kallade kalkylperioder. Resultatet från LCC-kalkylen visar att åtgärden med extraglas är den åtgärd som visar på störst ekonomisk lönsamhet, om optimala förutsättningar ges. Om fönstren däremot är i bristande skick och i behov av renovering, är åtgärden med nya fönster att rekommendera för största ekonomiska lönsamhet. Utifrån Pay- off metoden visade det sig att åtgärden med extraglas har en återbetalningstid på 9,7 år medan åtgärden med nya fönster har en återbetalningstid på 24,6 år. / The million programme was a period of time between 1965 and 1974. During the period one million homes were built in Sweden. Outdated building technology and building components that have reached the end of their lifespan have led to the fact that these homes are currently in urgent need of renovation. When more than a third of multi-family houses were built in the 1960s and early 1970s, this has also become a social problem. With building components which U-values are well above the current U-values of today’s modern building components, this has made the unreacted million programme buildings into major energy thieves. One of these building components that has used outdated building technology and reached the end of its lifespan is the windows of the buildings. In this work, a delimitation has been made of the windows and its impact on the specific energy use. Two different window renovation methods have been investigated and compared to find out which method that shows greatest economic profitability. To see which of the window renovation methods that provides the lowest specific energy usage, energy simulations has been made in BV2. To see which of the methods that shows the greatest economic profitability, economic calculations have been made. Two different methods have been used; an LCC-calculation and the Pay-off method. The Pay-off method shows the repayment for the investment cost of the selected window renovation method. In the LCC- calculation, total costs are shown for each renovation method during selected time periods, in this survey called calculation periods. The result of the LCC-calculation shows that the method with extra glass is the method that shows the greatest economic profitability, if optimal conditions are given. If, on the other hand, the windows are in poor condition and in need of renovation, the method with new windows is recommended for maximum economic profitability. Based on the Pay- off method, the results showed that the method with extra glass has payback time of 9.7 years, while the method with new windows has a payback time of 24.6 years.

No description available.

Sverige har ett framtida mål att minska energianvändningen i bostäder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande åtgärder bli av. Det behöver bli ett helhetstänk i större utsträckning när fastigheter står inför en mer genomgripande renovering då möjligheten att göra energibesparande åtgärder är som störst. Den här studien visar på de bidragande faktorer som på ett eller annat sätt påverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar även upp hur situationen är bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att påskynda processen.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid. Med dessa olika perspektiv ger kulturmiljövård i miljonprogramsförorten tre helt skilda konsekvenser. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats, dels genom en studie av litteratur och forskning om miljonprogramsförorten och kulturarvsutnämningar, dels i form av fallstudier av praktiserad kulturmiljövård. Syftet med studien är att granska kulturmiljövårdens utvecklande ändamål i miljonprogramsförorten samt att analysera hur kulturmiljövården omnämns som verktyg för social hållbarhet och förändring av sociala strukturer i miljonprogramsförorten.

No description available.