Bakgrund: Att ha en svårt sjuk förälder ökar risken för att barn ska drabbas av ohälsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till minderåriga, närstående barn. Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som är nära anhöriga till en vuxen med svår sjukdom. Studien avsåg också att identifiera eventuella svårigheter som funnits kring detta arbete. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsättningar för mottagningen att med hjälp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framåt med att stödja barn som är nära anhöriga till en svårt sjuk vuxen. Störst nytta ansåg informanterna sig ha haft av en utbildning i familjestöd vilket gett dem större förståelse för vikten av arbetet med familjestöd och en upplevelse av minskad rädsla för att möta barn i kris. Tidigare erfarenhet från familjecentrerat arbete tycks ha stor betydelse för viljan att uppmärksamma barnperspektivet och driva arbetet framåt. En engagerad medarbetare som håller barnperspektivet levande på arbetsplatsen verkar också vara en förutsättning för att utveckla och upprätthålla det familjecentrerade arbetssättet. En framträdande svårighet tycks vara att stödet kräver föräldrarnas samtycke.     Slutsats: Utbildning, erfarenhet och rutiner är faktorer som gett mottagningen ökad möjlighet att erbjuda stöd till barn och göra dem delaktiga. / ABSTRACT   Background: Having a seriously ill parent increases the risk that children will suffer from health problems. An enforcement of the law came into being on January 1, 2010, obliging health services to provide advice, support and information to closely related children. Aim: Investigate the preparedness and routines with the care of children who are close relatives of a sick adult at a hematology unit.  The study was also meant to identify any difficulties that existed.   Method: Descriptive interview study with qualitative design. The study includes interviews with five employees at a hematology unit. Results: The study revealed that the national project Children as relatives has been valuable for the employees. Through training and review of procedures, the project has advanced work to support children who are close relatives of a critically ill adult. The foremost benefit according to the informants, was the provision of education in family support. This training has given them a better understanding of the importance of family support work and reduced their fear of facing children in crisis. To have previous experience of family-centered work seems to be very important for the willingness to pay attention to the child's perspective and move the work forward. The presence of a dedicated so called “children's pilot”, keeping the child’s perspective alive at the workplace, seems to be a prerequisite for developing and maintaining the family-centered approach. Conclusion: Education, experience and practices are factors that has given the unit an increased ability to offer support to children and involve them in care process.

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. / Previous science has focused on children’s clinical care and the children’s experience from an activity perspective during their hospital stay has not been focused on. The author’s opinion was that the activities in children’s and youth clinics often are suited for younger children. Therefor it seemed relevant to ask older children about their experience of participation in activities at the hospital. The aim was to describe children’s experiences of the possibility to participate in meaningful activities during their hospital stay. A qualitative method were used with semi-structured interviews. A convenience sample were used and the study included 12 children aged 8-15 in two children and youth clinics in southern Sweden. For data analysis a qualitative content analysis was used. The analysis resulted in the overall theme “Experience of possibility to participation in meaningful activities”. The result ended up in the three categories; participation, meaningful activities and activities at the hospital. The conclusion were that the children experienced both possibilities and limitations in order to participate in activities. The majority of the children experienced good possibilities to participate in meaningful activities as the play therapy, play video-games and spend time with family and friends.

Syfte: Att genom en kvalitativ studie undersöka hur bildterapeuter arbetar med barn under 18 år som flytt till Sverige från andra kulturer. Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med utbildade bildterapeuter genomfördes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes den triangulära modellen för kommunikation inom bildterapi, samt begreppen ”art as therapy” och ”art in psychotherapy”. Resultat: Bildterapeuterna skapar trygghet och förutsägbarhet genom sitt arbetssätt; att arbeta i grupp, med tematiska övningar samt en återkommande struktur på sessionerna. Både slutna och öppna grupper förekommer. Den verbala kommunikationen mellan klient och terapeut kan vara svår, några av bildterapeuterna förlitar sig på den icke-verbala kommunikationen - bilden och kroppsspråket, medan andra använder tolk. Bildterapeuterna arbetar med klientgruppen både utifrån ”art as therapy”, med fokus på kommunikaition mellan klient och bild, och med ”art in psychotherapy”, där tyngdpunkten ligger på kommunikationen mellan klient och terapeut. Några av bildterapeuterna söker aktivt kunskap om klienternas ursprungskultur och nuvarande livssituation medan andra låter klienterna själva berätta genom sina bilder. Samtliga bildterapeuter förhåller sig individuellt till sina klienter även när de ingår i en grupp. Slutsats: Bildterapeuterna anpassar sitt arbetssätt till individens behov i stunden och över tid. När bildterapueten arbetar utifrån ”art as therapy” är kommunikationen främst icke-verbal, och när arbetet  kan beskrivas som ”art in psychotherapy” läggs större vikt på den verbala kommunikationen. Alltså kan både ”art as therapy” och ”art in psychotherapy” tillämpas samtidigt i en och samma grupp. / Aims: To, by means of a qualitative study assess how art therapists work with children below the age of 18 that has taken refuge to Sweden. Methods: Five semi-structured interviews with educated art therapists were conducted and analysed by using a qualitative subject analysis. The triangular model of communication and the concepts of "art as therapy" and "art in psychotherapy" were used as theoretical frames of reference. Results: The art therapists create a feeling of security and predictability through group-work, themed exercises and a recurring structure. Both closed and open therapy groups occur. Communication between client and therapist can be difficult. Some art therapists rely on non-verbal communication, body language and the artwork, while others use an interpreter. The art therapists work with "art as therapy", focusing on the communication between artwork and client, as well as "art in psychotherapy" with emphasis on therapist/client communication. Some therapist actively seek knowledge about the clients’ culture of origin and what their current situation is like, while others let the client express it through the artwork. All therapists approach each client individually even though they work in a group. Conclusion: The art therapists adapt their approach to the needs of the individual client, in the moment and over time. When the art therapist applies the concept of "art as therapy" the communication is mostly non-verbal, while "art in psychotherapy" emphasizes verbal communication. Thus, "art as therapy" as well as "art in psychotherapy" can be applied simultaneously in the same client group.

Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB’s television commercial from 2008. The commercial is called “Spela lagom - When I grow up”, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric’s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel’s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance. The results show that arguments using pathos and ethos are used widely in this commercial, to enhance the feeling of responsibility from Svenska Spel. Another conclusion drawn is that the context, together with visual language known to the underaged, makes this commercial fit that target group. The company integrates with the theory of Corporate Social Responsibility (CSR) and by this commercial they show the viewer’s their ideology about the importance of responsibility.

Introduktion/bakgrund: Barn kan drabbas av olika sjukdomstillstånd vilket påverkar såväl deras allmänna hälsa som orala hälsa. Diabetes typ 1 är ett sjukdomstillstånd som kräver vård av god kvalitet. Alla barn är olika och personcentrerad vård som teoretisk bas kan bidra till att sätta det unika barnets behov i centrum. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie utfördes genom att systematiskt utföra sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar från SBU utfördes i urvalsprocessen. Av totalt 766 antal artiklar inkluderades 11 artiklar. Resultat: Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar från 9 länder och redovisas med följande underrubriker; ”Oral sjukdom och okontrollerad diabetes”, ”Oral egenvård” och ”Omgivande faktorer”. Resultatet visade att kost och okontrollerad diabetes, dålig oral egenvård och bristande samhälleliga skyddsfaktorer är riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att det finns flera riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1, både på samhällelig och individuell nivå. Samhället kan bidra till ökade resurser för att öka samverkan mellan de aktuella barnen, vårdnadshavare och hälso- sjukvård, socialtjänst, tandvård och skola. På individnivå behöver vårdprocesser vara förankrade i personcentrerad vård. / Introduction/background: Children can suffer from various medical conditions which affect both their general health and oral health. Diabetes type 1 is a medical condition that requires good quality of care. All children are different and person-centred care as theoretical foundation can contribute to put every child's needs in focus. Aim: The aim of this literature study was to describe risk factors for oral diseases in children with type 1 diabetes. Method: A literature study was performed by systematically searching the databases PubMed and CINAHL. Quality review with review templates from SBU were performed in the process. Out of a total of 766 articles, 11 articles were included. Results: The result is based on 11 scientific articles from 9 countries and is reported with the following subheadings; "Oral disease and uncontrolled diabetes", "Oral self-care" and "Ambient factors". The results showed that diet and uncontrolled diabetes, bad oral self- care and lack of societal preventive factors are risk factors for oral diseases. Conclusion: This literature study shows that there are many risk factors for oral diseases in children with type 1 diabetes, at both societal and individual levels. Society can contribute to increased resources to increase professional collaboration between the children, caregivers and health care, social services, dental care and school in order to offer person-centered care.