År 2000 erkändes de fem svenska nationella minoriteterna (samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) i och med att Sverige skrev under Europarådets ramkonvention om skydd förnationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk. Med erkännandettillkom attskolorna blev skyldiga attundervisa om minoriteter. I denna analys har jag först klarlagt vilka skillnader som gjordes i läroplanen efter erkännandetav minoriteterna för att sedan analysera läroböcker i ämnen där minoriteter på något vis behandlas.Analysens syfte var att undersöka om läroböcker i samhällskunskap,svenska och historia från 1990-talet till 2014 implementerat kursplanernas målangående vad som ska ingå i undervisningen om de nationella minoriteterna.I 13 analyserade läroböcker återkommer en skillnad i texterna när det handlar om minoriteternas omfattning, samer får mest utrymme i samtliga läroböcker. De övriga minoriteterna får lite utrymme iläroböckernaochav dessa fårromer tillsammans med judar allra minst. Analysen visar också att nyare böcker i samhällskunskap inte svarar upp till ämnets kursmål.

No description available.

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Syftet med denna studie var att granska hur Sveriges nationella minoriteter framställdes i läromedlet Andrea hälsar på och om framställningen kunde förstås i termer av ”vi och dem”. Vidare undersöktes huruvida programserien tog upp ett nutida eller historiskt förtryck mot dessa grupper. Metod för studiens genomförande kan beskrivas som kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen visade att det var en tudelad bild av de nationella minoriteterna som presenterades. Dels framhölls de deltagande individernas normalitet, och dels deras särdrag. I samtliga fall levde programseriens deltagare i en traditionell kärnfamilj. Det gick inte att dra slutsatsen att någon av de grupper som presenterades i materialet framställdes i någon negativ dager, eller att det skulle vara en utgrupp alternativt ”den Andre” som presenterades för tittarna. Det var även till övervägande del en bild av att en individ tillhörande en minoritetsgrupp är någonting som man är snarare än något man kan bli medlem i. En ytterligare slutsats som drogs var att i de få fall ett förtryck mot dessa grupper avhandlades i programserien, så hade alltid förtrycket ägt rum på någon annan geografisk plats eller i en annan tidsperiod utan att en namngiven förtryckare nämndes.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka folkbibliotekens arbete för de nationella minoriteterna, samt om den nya bibliotekslagen som gjort de nationella minoriteterna till en prioriterad grupp förändrat folkbibliotekens arbete i denna fråga. De övergripande frågeställningarna berörde hur folkbiblioteken arbetar med denna fråga idag, om den nya bibliotekslagen förändrat arbetet för de nationella minoriteterna på folkbiblioteken, samt om folkbiblioteken upplever några särskilda problem i sitt arbete för de nationella minoriteterna. Den teoretiska utgångspunkten har varit att se på hur minoriteters ställning och behandling i majoritetssamhället historisk påverkar deras ställning än idag. En utgångspunkt har även varit att minoriteter behöver särskilda rättigheter inom majoritetssamhället för att bevara och behålla sin kultur. För att få en bredd i studien gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkät till bibliotekschefer på folkbibliotek runt om i Sverige. Resultaten av enkätundersökningen visade att bibliotekens verksamhet riktad till de nationella minoriteterna är begränsad. Biblioteken har inte heller fått extra resurser eller nya riktlinjer för denna verksamhet. Resultatet visar även att bibliotekslagens nya skrivning inte haft någon större inverkan på bibliotekens verksamhet gentemot de nationella minoriteterna.

<p>Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler. Studien lyfter också fram betydelsefulla faktorer för lärarna som minoritetsgrupp som har sin utgångspunkt i individens identifikation med sin yrkesroll. Studien redovisar också en komplex samvariation mellan olika faktorer som var för sig och/eller tillsammans påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar.</p>

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler. Studien lyfter också fram betydelsefulla faktorer för lärarna som minoritetsgrupp som har sin utgångspunkt i individens identifikation med sin yrkesroll. Studien redovisar också en komplex samvariation mellan olika faktorer som var för sig och/eller tillsammans påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: “how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities”. The integration policy is often implemented by social workers. The discourse about integration policy on a macro level therefore directly impacts the social integration work on a micro level. The study is therefore important to social work, as a discipline. A comparative analyses shows whether there are similarities and differences in the construction of the content of the integration term, depending on the group that is addressed. The study shows that the Romani minority is highly described in the integration discourse, though they are a national minority. The results also show that the discourses around newly arrived immigrants rather construct an assimilation discourse, than an integration discourse. In relation to both groups, the term integration constructs and reproduces ethnical stereotypes and cultural and behavioral differences between the groups and the majority society. The term also constructs the integration to the labour market as the major key to overall integration.