Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna. / From stigmatization to ethnic minority.On the representation of travellers in research and textbooks

Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne. / Through interviews with eight teachers in Kiruna and Lund, as well as analysis of policy documents and 4 history textbooks, we are trying to give an idea of the national minorities and their cultural heritage, in history teaching in grades 3 to 9. We have used a mixed qualitative and quantitative approach in our study. Our data were analyzed from the following perspectives; ethnicity, inter-cultural, socio-cultural and intersectionality. The survey revealed a lack of textbook content when it comes to national minorities and also a lack of teachings in the same subject.

Denna undersökning handlar om hur verksamma lärare i svenska på gymnasiet undervisar omminoritetsspråk. I Sverige finns fem nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligtläroplanen ska dessa undervisas om i svenskämnet på gymnasiet. Undersökningens syfte äratt ta reda på och erbjuda både kunskap om och förståelse för vad ämneslärare i gymnasietundervisar om när det kommer till de fem nationella minoriteterna och minoritetsspråken.Detta inkluderar vad lärare använder i sin undervisning, alltså material, hur de undervisar omämnet och även vilka uppfattningar om och attityder de har till ämnet. För att ta reda på dettahar fyra verksamma lärare i svenska intervjuats. De fyra respondenterna har även haftmöjlighet att visa och dela med sig av material de använder i sin undervisning för att ökaförståelsen ytterligare. Resultaten visar att lärare anser att minoritetsspråksundervisning ärviktigt men på grund av den tunna motiveringen i läroplanen får det inte mycket tid iundervisningen samt undervisas om i samband med andra delar av läroplanen, oftast isamband med Nordiska språk. Resultaten visar även att lärare skapar material till ämnet påegen hand och/eller med hjälp av kollegor samt använder material som finns tillgängligt påinternet. För att skolan ska vara en del av att bevara språken behöver skolämnet och dessmaterial utvecklas samt tillägnas mer tid och större plats i läroplanen.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare arbetar med nationella minoriteter och ta reda på vilka påverkansfaktorer som inverkar på undervisningen om de nationella minoriteterna. Studien är en flermetods-studie kring ett arbetsmaterial som skapats för förskolans arbete med minoriteter (Sametinget,2018), förskollärare har genomfört semistrukturerade enkäter och semistrukturerade intervjuer och frågorna har berört förskollärares resonemang kring arbetet med nationella minoriteter utifrån arbetsmaterialet. I analysen och diskussionen framgår påverkansfaktorer och förskollärares tolkningar och planerade undervisningar blir centrala. Vår forskning har närmat sig svaret på vad som är påverkansfaktorer för förskollärares undervisning om nationella minoriteter. Studien bidrar till forskningen kring förskolepedagogik, med fokus på förskollärares behov i sitt arbete med barn om och med nationella minoriteter. Det erbjuder insikter om hur man bäst kan stödja dessa barns utveckling och främjar en mer inkluderande utbildning.

Author: Anna Fjällborg Title: Debacle: the Relation Between the State of Sweden and the Kvens 1960-2000. The purpose if this study is to investigate the relation between the State of Sweden and the minority Kvens in the years 1960- 2000 and to learn who the Kvens are. This include the investigation of what distinguish a National Minority in Sweden. This study uses the theoretical concepts of Nation, Nationalism, Identity and Etnicity as a base and it also includes a brief history of the relation between the Swedish State and the Kvens 1809-1950. The sources for this are Public Prints from the Swedish Government and Newspaper articles, all from the period 1960- 2000. Kvens are a collective name for the minorities Kvens, Tornedalingar and Lantalaiset. Differences and similarities among those Minority groups is something that this study investigate. The name Kvens also includes Kvens in Norway, Finland and Russia. The Kvens share history, langauge, culture and traditions over the borders. 1840- 1950 was a hard time for the Kvens because the Swedish State was using coercive methods to make the Kvens to good Swedish citizens which included speaking only Swedish and live according to Swedish culture and traditions. The nationalism was strong and the State believed in one nation, one language and one etnicity. Generations of Kvens got wounds and scars and was ashamed of who they where and today a majority of them can´t talk there own language Meänkieli. In 1995 the Framework Convention for Protection of National Minorities from the Council of Europe shed a light of how the Swedish State deals with the Kvens and pointed out that it is important that the Kvens gets protection. As a result of the Convention Sweden decided that the Kvens, in terms of Tornedalingar, are a National Minority and Meänkieli is a Minority Language. The Framework Convention led the way to fast changes for the better. When this study is written the State of Sweden has decided to investigates its historical treatment of the Kvens in form of a Truth- and Reconciliation Commission which make the topic of this study both relevant and up to date. The relationship between the State of Sweden and the Kvens has steadily improved since the 1980´s and the Framework Convention has helped in many ways. This study tells us what the Framework Convention includes and which amendments Sweden has done to implement it,which became a reality in the year 2000.

The content of teaching materials considerably affects pupils’ attitudes and worldview. This paper is an analysis of textbooks used in 7th through 9th grade of the Swedish School system in Swedish as a Second Language (SSL) and English as a Foreign Language (EFL). The purpose of this paper is to look at which minority groups, the five official national minorities as well as other minorities, are included and portrayed in the textbook series Tre gånger svenska and Wings Mini as well as to see if there is any bias in their portrayal. The seven types of bias investigated; invisibility, stereotyping and generalizations, unreality, imbalance and selectivity, fragmentation and isolation, linguistic bias and cosmetic bias are an adaption of the framework to detect bias in curriculum materials presented by Sadker and Zittleman (2002/2003). An explanation of the term bias is presented and the paper also discusses ethnicity due to the necessity of making groups to be studied. The study shows that neither of the textbooks examined adhere to the curriculum of the Swedish compulsory school system’s demand for objectivity and that the goal that all children should have knowledge about the five national minorities and their cultures, languages, religion and history is not fulfilled by these books. All seven forms of bias are present in both textbook series with stereotyping being the most frequent form in the SSL material. In the EFL material all forms except cosmetic bias and unreality are found throughout the textbooks. The language in the EFL material contributes to a Eurocentric colonial tone and in countries outside of Great Britain minorities are given little space and are portrayed in mainly stereotypically historical contexts and not as present in a modern society. Although the SSL material frequents many names and pictures of minorities many of them are cosmetic. The concept of ethnocentrism is explicitly brought up to discussion by the same authors/editors who let the language in these textbooks draw up a dichotomy between majority and minority groups which is not present in the EFL material. The need for different perspectives is brought up and colonialism is presented as an invasion with negative effects for the native peoples in countries outside of Sweden. Both textbook series make the new world economical order almost invisible by generally presenting countries in Asia, Africa and South- and Central America in only a rural perspective focused on poverty. The need for didactic text competency for teachers is discussed and a question is posed on politicians’ responsibility to provide financial possibilities for schools to buy new textbooks as the curriculum and the Swedish school system are being changed this year.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor.  Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship. Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället. Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna. / Problem and purpose: The purpose of this study is to investigate how the national minorities are made visible in a Swedish public library and how the library´s work can be understood from R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship. According to previous studies, several of Sweden’s public libraries do not fulfill their statutory mission towards the national minorities. The mission must be realized by various actors in society, including libraries and librarians. How the assignment is carried out seems to depend on resources, but above all by the librarian’s knowledge and competence, which is likely something that affects the visibility of the target group in the libraries. This applies both at the individual level and at the institutional level. It creates an inequality in society and is problematic from several aspects, but mainly due to not complying with the legislation on democratic, human rights. Lisa Hussey (2010) argues that the way library and information science professionals provide services can reinforce positive social structures but also reinforce injustice. Method and theory: The survey is a qualitative case study of Upplands Väsby library’s work towards the national minorities in Sweden. The empirical material consists of a semi structured interview with two respondants, an observation study of the library room and a text analysis of Upplands Väsby municipality library plan 2021-2024. For analysis of the study’s result, selected parts of R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship are used. Materials and results: Through studies of the semi-structured interview, the observation study and a close reading of Upplands Väsby’s library plan, seven themes emerged which the result were divided into. The survey shows that the commitment, knowledge, and competence of the individual librarian play an important role in the library’s work to strengthen and promote the national minorities. It also appears that it is a political issue and a matter of resources that affect how the target group is made visible in society. The result also highlights the importance of cooperation with the minorities themselves and with other actors in society. Conclusions: At Upplands Väsby’s library, a conscious and targeted work is carried out for the national minorities. It can be seen as a development of the mission and a new librarian role, which with the right skills and knowledge has room to carry out value-driven library work. With limited resources, priorities need to be set, but even with small funds you can collaborate with and make the national minorities visible in different ways. By observing the world around you and being in conversations with other, you can expand your knowledge. Those parts together and working for a diversity of people, literature and program activities can still make a certain difference in the work of the libraries for the national minorities.

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries’ usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture. The libraries are also meeting places for people representing different cultures. The respondents also exemplified possibilities of future developments that could be of benefit in the integration process, such as informing the recently arrived immigrants about the services offered by the libraries. They also requested activities that could be useful when seeking employment, and also programs or study circles to spread knowledge about different cultures to prevent racism and hostility towards immigrants. The respondents also asked for a more extensive choice of literature in their different native languages and improved marketing of the services which the international library actually is able to provide. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar.</p><p>Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val.</p> / <p>This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this.</p><p>I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.</p>

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar. Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val. / This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this. I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.