Ph.d-afhandling, Roskilde universitetscenter 2006.

The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.

Sammanfattning Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år. Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis. Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna. Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål.

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan. Resultatet visar att det behövs medvetet arbete inom förskolan för att utveckla flerspråkighet och för att den samiska identiteten ska stärkas hos samiska barn i förskolan. Slutsatserna i examensarbetet är att förvaltningskommunerna har olika arbetsmetoder för att främja det samiska språket. En annans slutsats är att det finns ett behov av samisktalande pedagoger med grundläggande kunskaper i de samiska språken och den samiska kulturen i förskolorna.

No description available.

Alla medborgare i en demokratisk stat skall ha en möjlighet att yttra, forma och påverka både den privata likväl som den offentliga sfären där yttrandefriheten utgör en vital roll. Det finns emellertid en utvidgad oro idag att yttrandefriheten i verkligheten underminerar och hindrar utsatta minoriteter i samhället från att ta del av demokratins egenskaper. Det kan argumenteras för att yttrandefriheten med den rådande förhållningen idag blir ett verktyg för en priviligierad majoritet att fortsätta sin dominans över minoriteter i samhället. Den problematiken leder fram till studiens tes att ett större skydd för minoriteter i samhället kan komma att främja och stärka demokratin. Syftet blir således att upplysa om den priviligierade utgångspunkten somliga i samhället har och hur det inte får utvinna i en form av majoritetstyranni. Vidare analyserar studien detta utifrån generella termer och ett flertal exempel från bland annat Sverige framställs för att ge en förankring till verkligheten. För att kunna genomföra en studie av denna art och ambition krävs det således en normativ metod som analyserar de olika perspektiven för och emot studiens tes samt analysera om tesen går att legitimera eller förkasta utifrån givna premisser. På grund av individens subjektiva åsikt och förståelse i frågan blir det en svår balansgång för vart restriktionen skall gå och när den går från att utvidga den politiska jämlikheten till att skada demokratin. Varje restriktion av yttrandefriheten begränsar någon i samhället men frågan blir vem som tystas. Hatiska yttringar som är menade att skada individers värdighet hör inte hemma i en demokrati.  En fortsatt begränsning eller att stater börjar tillämpa de klausuler som redan finns i lagstiftningen kan ligga inom demokratins ramar och urholka den cirkulära process genom vilken den skadar sig själv.

Denna studies syfte var att ta reda på hur några lärare i norra Sverige ser på sitt uppdrag att undervisa om de fem nationella minoriteterna, hur de arbetar mot läroplanens mål och vilka utmaningar och möjligheter de möter i sin undervisning. I min studie har jag använt en kvalitativ undersökning. Undersökningen består av muntliga intervjuer med två lärare och skriftliga svar via mejl-kontakter med tre lärare inom mellan- och högstadiet i små byaskolor och på en gymnasieskola i norra Sverige. Jag har även skickat fråga via e-post till två förlag gällande deras läromedel och innehållet om de nationella minoriteterna i läromedlen. De lärare som medverkade i min studie är alla medvetna om deras uppdrag och fyra av fem undervisar om minoriteterna då det ingår i deras ämnen. Alla lärare är positiva till uppdraget och anser att det är viktigt med undervisning om minoriteterna. Bristen av material ser dessa lärare som en utmaning. En möjlighet för alla lärare är just det att några av grupperna finns naturligt i samhället, vilket innebär att det är lättare att hitta arbetssätt och material till undervisningen. Lärarna arbetar efter de målen som står i läroplanen. Läraren som inte undervisar om minoriteterna är ändå positiv till att göra det ifall det blir aktuellt i hennes undervisning. Fortsatt skulle det vara intressant att få information på hur undervisningen fungerar på andra skolor i samma kommun och hur rektorerna i kommunen ser till att uppdraget fullföljs.

Studiens syfte var att undersöka rektorers perspektiv på hur nationella minoriteters språk och kulturer kan synliggöras i förskolan. Studien hade en kvalitativ ansats och resultatet bygger på intervjuer med åtta rektorer i förskolan. De frågeställningar som studien undersökte var: vilka utmaningar med arbetet att synliggöra nationella minoriteter i förskolan kommer till uttryck i rektorernas beskrivningar och vilka förutsättningar krävs enligt rektorerna för att kunna synliggöra nationella minoriteter i förskolan. Resultatet visar att rektorerna ser ett dilemma i att synliggöra nationella minoriteter eftersom de anser att det kan leda till att de nationella minoriteterna framställs som avvikande. Vidare visar resultatet en upplevd kunskapsbrist inom området vilket leder till att synliggörandet betraktas som en utmaning. Resultatet analyserades utifrån ett postkolonialt perspektiv och begreppet andrafiering. Studiens slutsats är att det behövs utbildning och kritiska diskussioner för att förskolan ska kunna synliggöra nationella minoriteter utan att befästa stereotypa synsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

Denna studies problem är tudelat. Tillgången på läromedel varierar runt om i landet samtidigt som läroboken har en stark ställning bland lärare. I och med revideringen av läroplanen riskerar lärare som undervisar med läromedel framtagna för Lgr11 att inte uppfylla kursplanens nya skrivningar om de nationella minoriteternas kultur och historia. För det andra riskerar undervisningen att presentera de nationella minoriteterna på ett icke-inkluderande sätt. Studien handlar om att undersöka i vilken utsträckning läromedlen i samhällskunskap för årskurs 4–6 tar upp samtliga nationella minoriteters rättigheter, kultur och historia samt huruvida de nationella minoriteterna framställs som aktiva eller passiva i läromedlen. För att besvara studiens syfte undersöktes i vilken utsträckning de undersökta läromedlen stämmer överens med förändringarna i Lgr22 om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och historia samt vilket sätt de nationella minoriteterna presenteras i läromedlen avseende aktörskap. Teorin som ligger till grund för studien har inspirerats av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys där det teoretiska begreppet transitivitet tillämpas. Två kvalitativa innehållsanalyser har genomförts då fyra samhällskunskapsläromedel för årskurserna 4–6 har undersökts. Resultatet visar att det inte går att undervisa med läromedel skapade för Lgr11 och uppfylla det centrala innehållet i Lgr22. Studien har hittat exempel på både osynliggörande och synliggörande av aktörskap. Då osynliggörande av aktörskap förekommer rör det tillfällen i historien då Sveriges nationella minoriteter utsatts för förtryck eller för handlingar som påverkat deras sätt att leva negativt. Synliggörande av aktörskap förekommer då nazisterna eller svenska staten har behandlat judar och romer illa, samt när svenska språket har lånat ord från romani chib. Vidare förekommer också synliggörande av aktörskap vid ett tillfälle då samer arbetar i sametinget. Resultatet ligger i linje med upptäckter som har gjorts i tidigare forskning. Studiens viktigaste slutsats är att läromedel som används i undervisningen behöver granskas kontinuerligt.