Internet och sociala medier har revolutionerat människors sätt att umgås och kommunicera. Nackdelen med den digitala utvecklingen är att den möjliggör för snabb etablering och spridning av rasistiskt innehåll. I digitala forum förekommer idag rasistiska uttryck som inte modereras bort och som bryter mot många av sociala medieplattformarnas användarvillkor. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som olika kategorier av rasistiska uttryck som förekommer, samt hur vanligt det är med rasistiska kommentarer då minoritetsgrupper omnämns. Studien fokuserar på tre minoritetsgrupper: muslimer, judar och öst- och sydostasiater, och på kommentarer från två diskussionsforum: Flashback och svenskspråkiga Reddit. Metoden mixed methods tillämpades, en forskningsmetod som kombinerar både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Metoden för hur data inhämtades var via dokumentundersökning. Utifrån en ordlista med rasistiska uttryck mättes förekomsten av omnämnanden av minoriteterna med hjälp av ett program. Ett urval av kommentarer som innehöll omnämnanden analyserades med hjälp av tematisk analys. Flashback utmärkte sig både när det kommer till antalet omnämnanden av minoriteterna och antalet rasistiska kommentarer. Detta kan bero på att Flashback inte modereras lika mycket som Reddit, men även på att forumet har en hårdare samtalston där grövre språk oftare tolereras. Muslimer är den grupp som nämns mest och har flest antal rasistiska kommentarer i urvalet. Vad detta beror på kan vara att muslimer utgör den största gruppen av minoriteterna men även på tidsperioden som data publicerades, vilket inföll samtidigt som koranbränningarna och påskupploppen. Med en tematisk analys identifierades fyra olika teman i kommentarer som nämnde de olika minoritetsgrupperna: fördomar, fientlighet, konspirationsteorier och hot mot väst. De ingående kategorierna skiljer sig markant, vilket beror på att de rasistiska uttrycken är djupt rotade i negativa stereotyper och fördomar som finns om respektive minoritetsgrupp. Att data är begränsat till endast två forum och en viss tidsperiod gör att resultatet inte kan representera alla svenska sociala medier. Däremot kan konstateras att liknande kategorier som identifieras i denna studie har identifierats i tidigare studier från Totalförsvarets Forskningsinstitut om muslimer och judar. Forskning om rasistiska uttryck mot öst- och sydostasiater i Sverige med hjälp av en ordlista har däremot inte tidigare gjorts. För att få en mer representativ bild av vilka typer av rasistiska uttryck som förekommer på svenska sociala medier, hade ett mer omfattande urval av data behövt analyseras. / The internet and social media have revolutionized our way of communicating with each other. However, the downside of digital development is that it enables the rapid establishment and dissemination of racist content. In digital forums today, racist expressions that go unmoderated and violate the user terms are published. In this study, the extent to which various categories of racist expressions occur is examined, as well as how common racist comments are when minority groups are mentioned. The study focuses on three minority groups: Muslims, Jews and East and Southeast Asians, and two discussion forums: Flashback and Swedish Reddit. Mixed methods was applied, a research method that combines both qualitative and quantitative approaches. The method used for data collection was through survey of documents. By creating a list of racist expressions, the occurrence of mentions of minorities is measured by using a program. Thematic analysis is then applied to analyse a sample of comments containing these mentions. Flashback stood out both in terms of the number of mentions of minorities and the number of racist comments. This may be due to Flashback being less moderated than Reddit, and that the forum has a harsher conversational tone where coarser language is more often tolerated. Muslims are the most mentioned group and have the highest number of racist comments in the sample. This could be because Muslims make up the largest group of minorities and due to the time period the data was published, coinciding with the Quran burnings and Easter riots. From thematic analysis, four themes were identified for the minority groups: prejudice, hostility, conspiracy theories, and threats to the West. The categories involved differ significantly, as racist expressions are deeply rooted in negative stereotypes and prejudices about each minority group. The fact that the data is limited to only two forums and a specific time period means that the results cannot represent all Swedish social media. However, it can be noted that similar categories identified in this study have been identified in previous studies from Swedish Defence Research Agency on Muslims and Jews. Research on racist expressions against East and Southeast Asians in Sweden using a word list has not been done before. To obtain a better representation of the types of racist expressions prevalent on Swedish social media, a broader selection of data would have been required for analysis. / Internet, Social media, Racism, Minorities, Mixed methods, Thematic analys

Judar är en av Sveriges nationella minoriteter. Enligt Sveriges lag ska de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur främjas. Samtidigt vittnar judar om ökad antisemitism i det svenska samhället. Denna studie utforskar hur tidskriften Judisk Krönika skildrar judiska identiteter i Sverige samt hur upprätthållandet av dessa identiteter påverkas av antisemitism. Genom en tematisk innehållsanalys med hjälp av Giddens teori om självidentiteter är gemenskap och potentiella risker med att uttrycka sin identitet centrala faktorer för att upprätthålla judiska identiteter. Närmare bestämt formas judiska identiteter av historia, kulturliv, traditioner, värderingar samt erfarenheter av antisemitism et cetera. Sammanfattningsvis belyser Judisk Krönika att judiska identiteter är dynamiska och kontextberoende, präglade av både kollektiva och individuella erfarenheter.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag. Den åländska behörigheten gällande immigration och integration samt den rådgivande kommitténs övervakning har även kartlagts, vilket visar att kommittén hittills har kommit både med förslag som vid förverkligande skulle stärka det åländska nationalitetsskyddet och sådana som skulle försvaga det. / The Åland Islands enjoy one of the world’s most extensive systems of cultural and linguistic safeguards. It was, however, created almost one hundred years ago, which often makes its compliance with more recent human rights treaties complicated. This thesis examines how the Advisory Committee of the European Council has commented on the cultural and linguistic safeguards of the Åland Islands in its monitoring work regarding the Framework Convention for the Protection of National Minorities. These comments and the Ålandic developments are analysed in relation to Will Kymlicka’s theory on minority nationalism, which states that national minorities, like majority populations, can leave a xenophobic and exclusionary nationalism based on ethnicity and adapt an inclusive civic nationalism that is open and welcoming towards immigration. Kymlicka argues that this requires that the minority exercise some control over the volume of immigration and over the terms of integration, where particularly the latter form an integral part of Åland’s cultural and linguistic safeguards. Ålandic nationalism has been analysed using an analysis of ideas, and the results show that it has gone from having ethnic features to showing clear civic characteristics. The competences of the Åland Islands in the areas of immigration and integration and the monitoring of the Advisory Committee have also been examined, which shows that the Committee so far has brought forward proposals that would strengthen the Ålandic safeguards as well as proposals that would weaken them.

No description available.

Den här studien omfattar alla läromedel som är utgivna efter 2018 i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 i svenska. Syftet har varit att analysera läromedlen utifrån förekomst av genus, etniciteter samt religion. Resultatet visar att nationella minoriteter inte finns representerade i de analyserade läromedlen. Resultatet visar också att olika etniciteter inte framkommer i läromedlen, även om det förkommer människor med olika hudfärger. Etnicitet kan dock inte baseras på hudfärg. Resultatet visar också att religion och religiösa symboler inte förekommer i de analyserade läromedlen, annat än som ett fåtal symboler för julfirande samt bilder av kvinnor med hijab. Angående genus visar resultatet på att fördelningen mellan kvinnligt kodade karaktärer och manligt kodade karaktärer skiljer på sig i antal och framställning. Antalet manligt kodade karaktärer syns mest på bild, men omnämns inte i lika stor omfattning i text. Antalet kvinnligt kodade karaktärer omnämns i text och bild oftare än manligt kodade karaktärer. Antalet kvinnligt kodade karaktärer är 158 fler än manligt kodade karaktärer totalt. Utav dessa är dock flera kvinnligt kodade karaktärer djur: kor och hönor etc. De didaktiska implikationerna av resultat från denna studie visar på att man som undervisande lärare inte kan förlita sig på att läromedel i svenska i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 följer likabehandlingskravet i Lgr 11. Samt att det budskap som elever möts av är homogent, vitt och icke-religiöst. Dessa implikationer är inte generaliserbara utanför studiens ramar, men det kan ändå anses intressant för undervisning i svenskämnet i läs- och skrivinlärning för årskurs 1.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Historiskt sett har homosexualitet setts som ett psykiatrisk eller medicinskt problem. Trots att dagsläget till viss mån förändrats, kan homosexualitet och könsöverskridande identitet till följd av heteronormen ses som tabubelagda ämnen. HBTQ-personer har en ökad risk att utveckla psykiska sjukdomar, men undviker att söka vård till följd av tidigare erfarenheter eller rädsla. Sjuksköterskans uppgift är att generera acceptans och trygghet. Syfte: Sammanställa kunskap om HBTQ-personers erfarenheter av bemötandet i vården. Metod: Litteraturöversikt över 12 originalartiklar. Ingående studier är utförda i olika vårdinstanser i Sverige, USA och Nya Zeeland. Resultat: Resultaten visar att det finns både styrkor och brister i bemötandet i vården. Vissa informanter upplevde att vårdpersonalen var heteronormativt inställd, opåläst om HBTQ och i enstaka fall homo- och/eller transfobisk. Fler av informanterna kände oro inför att avslöja sin sexuella läggning för vårdpersonal. Men resultaten visar också att det finns vårdpersonal som enligt informanterna uppvisar acceptans och neutralitet. Slutsats: HBTQ-personers erfarenheter av bemötandet i vården är att det präglas av heteronormativitet och okunskap, men att det också finns vårdpersonal som är påläst och accepterande. / ABSTRACT Background: Through history, homosexuality has been recognized as a psychological or medicational condition. Regardless of present amendments, homosexuality and gender-specific identity may to some extent be seen as tabu. LGBTQ persons generally has an increased risk for developing psychological illnesses, but refrain from seeking care due to previous experiences or fear of poor treatment. The nurse shall generate acceptance and a sense of safety. Aim: To compile knowledge of LGBTQ persons´experiences of treatment in health care. Method: An overview of 13 original articles. The studies viewed in this overview are performed in varied care units in Sweden, the USA and New Zealand. Results: The results point to both strengths and shortcomings of the treatment towards LGBTQ persons in health care. Some informants sensed a heteronormative attitude and ignorance among the healthcare professionals, and in some cases homo- and/or transphobia. Many informants felt uneasy about revealing their sexual orientation to the health care professionals. But the results also show that some healthcare professionals expressed acceptance and neutrality. Conclusion: LGBTQ persons experience a sense of heteronormativity and ignorance in regards to treatment in healthcare, but there are healthcare professionals that are educated and accepting.

The aim of this thesis is to study how public libraries can work to support and promote a national minority language. In the thesis Uppsala Library’s work with the Finnish language is reviewed from 2000 to present.  The data was collected through qualitative interviews with five key figures from Uppsala Library and the Uppsala municipality, visits in four local public libraries and the digital library during the spring 2019 and by examining the official documents of the municipality and information that the local public libraries have produced between 2000 and 2019. Uppsala Library’s work with the Finnish language is discussed in the thesis through themes of power, nationalism and identity processes and analyzed in terms of language revitalization. The findings show that during the first decade Uppsala treated the Finnish language as any other foreign language. It provided access to media in Finnish, but the Finnish language was not visible in the library policy or in the library’s information material and program activities in Finnish were few. A major change in Uppsala Library’s work with the Finnish language started in 2010 when the municipality joined the administrative area for the Finnish language. Since 2010 Uppsala Library has with special efforts supported and promoted the Finnish language. Finnish is used in the library’s information material and is visible in the municipality’s and the library’s documents. Uppsala Library offers many kinds of media in Finnish. The library has organized events where the Finnish language is used for children and adults. The events have also brought to light the Swedish Finns’ experiences and the historical connection the Finnish language has to Sweden. Information in Finnish in the physical and digital libraries, however, could be improved. The objective of the Swedish policy on minorities is to provide support for the historical minority languages so that they are kept alive. Uppsala Library’s work during the 2010s shows public libraries’ potential as a forum for minority politics and their importance in the work with minority language revitalization. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund   Ätstörningar påverkar ungefär nio procent av världens befolkning. De definieras som allvarliga och tvångsmässiga beteenden med potentiellt livsfarliga konsekvenser. Sexuella-och könsminoriteter är sårbara och marginaliserade grupper med hög risk för att lida av psykisk ohälsa. Deras upplevelser och erfarenheter som marginaliserade samhällsgrupper påverkar deras interaktion med vården. Syfte Att beskriva prevalensen och lidandet av ätstörningar hos sexuella-och könsminoriteter. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturstudie. För att söka ut de 17 originalartiklar som inkluderades i studien användes tre separata databaser och manuell sökning. Alla artiklar har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Därefter lästes materialet igenom och en integrerad dataanalys användes för att analysera det syntetiserade resultatet. Resultat Sexuella-och könsminoriteter påvisade en högre risk för att lida av ätstörningar än ciskönade heterosexuella individer. Helt homosexuella deltagare hade ofta en officiell ätstörningsdiagnos medan bisexuella deltagare rapporterade höga resultat på bedömningar om ätstörningar. Ätstörningar och ätstörningsbeteende var ofta förekommande hos könsminoriteter med motiveringen att framhäva eller förtrycka könskaraktärer. Deltagare rapporterade upplevt lidande på grund av en bristande kunskap eller möjlighet till vård. Slutsats Det finns ett behov av ett empatiskt förhållningssätt gentemot målgrupperna samt utbildning i att förstå minoritetsperspektivet för att minska lidandet bland sexuella-och könsminoriteter som lider av ätstörningar. Minoritetsstress måste tas i beaktning när man hanterar minoriteter då de löper hög risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Resultaten illustrerade skillnader mellan grupperna vilket lyfte fram vikten av att se individen holistiskt. Genom att arbeta för att förstå minoritetsperspektivet kan vårdgivare bidra till globala mål samt lindra lidande för individen. / Background Feeding and eating disorders affect about nine percent of the human population. They are defined as serious and compulsory behaviours with potentially life-threatening consequences. Sexual and gender minorities are vulnerable and marginalised groups who are at risk of suffering psychological illnesses. Their experiences as marginalised groups of society affect their interaction with the healthcare system.  Aim To describe the prevalence and suffering of feeding and eating disorders amongst sexual and gender minorities. Method The study is a non-systematic literature review. Three separate databases along with manual search were used to find the 17 primary articles included in the study. All articles have been reviewed as per Sophiahemmet University’s assessment instruments. Thereafter, the source material was examined, and an integrated analysis was used to analyse the synthesised results.  Results Sexual and gender minorities exhibited a high risk for suffering feeding and eating disorders than cisgendered heterosexual individuals. Completely homosexual participants were more likely to have an official feeding and eating disorder diagnosis whilst bisexual participants reported high scores on feeding and eating disorder questionnaires. Feeding and eating disorders and disturbed eating behaviours were frequent amongst gender minorities with the motivation of accentuating or repressing sex characteristics. Participants reported further suffering due to lack of knowledge or care amongst healthcare providers.  Conclusions There is a need for an empathic attitude and education in understanding the minority perspective to reduce the suffering amongst sexual and gender minorities suffering feeding and eating disorders. Minority stress needs to be taken into consideration when dealing with minorities as they are at high risk of physical and mental illnesses. The results illustrated various differences between the subgroups which highlighted the importance of viewing the individual holistically. By working to understand the minority perspective, healthcare providers can contribute to global goals as well as alleviate suffering for the individual.

Oxenholt, Patrik (2016) En kvalitativ studie angående samiska elevers upplevelse av den svenska skolans undervisning kring den samiska kulturen och traditionen.Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med studien är att bidra med förståelse om hur samiska elever upplever hur den egna kulturen samt traditionen förmedlas i skolans undervisning.TeoriDe teoretiska ansatserna i studien är representation, kulturell identitet, elitrasism samt skapandet av de ”andra”.MetodStudiens ansats är kvalitativ och sju elever med samisk integrerad undervisning intervjuades i två fokusgrupper. Studien innefattar även enkätundersökning vid en grundskola i södra Sverige samt en skola i södra Norrland.ResultatResultatet visar att skolans förmedling av den samiska kulturen samt traditionen är bristfällig samt icke tidsenlig. Både samiska/icke samiska elever upplever skolans framställning samt förmedling av den samiska kulturen och traditionen mindre bra. Det krävs att skolan belyser den samiska kulturen och traditionen mer i skolans undervisning.

Syftet med denna studie är att analysera diskurser kring återlämnande av finska kvarlevor som förvaras på Karolinska Institutet och de olika synpunkterna som tas upp i diskussionen. Fokus på analysen är att analysera diskurserna kring återlämnandets betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen utifrån hur de framställs i de olika uttalandena av den sverigefinska kommittégruppen och dess medlemmar. I denna studie använder jag mig av diskursanalysen för att analysera olika offentliga uttalanden från sverigefinska kommittégruppen som gruppen både själv publicerat och kommenterat eller tagit del av genom olika intervjuer i olika medier. Diskursanalytiska synsättet innebär att man kritiskt studerar hur dessa uttalanden socialt och historiskt är konstruerade, och vad de kan tolkas att säga om kommittégruppens sätt att socialt förstå och förhålla sig till frågan om återlämnandet. Denna studies teoretiska ramverk består av flera olika teorier om försoningen, diskursanalysen och mänskliga kvarlevornas moraliska värde, exempelvis Nordquists (2021) teori om försoningen i arbete av försonings- och sanningskommissionerna, Faircloughs (2010) teori om en kritisk diskursanalys och Mastertons (2010) teori om kvarlevornas värde.   Studieresultat visar på hur frågan om återlämnandet av finska kvarlevorna är starkt sammanflätad med frågan om att finska kvarlevorna inte hör till KI som har stulit dem från deras rättmätiga ägare, nämligen de levande släktingarna till dem vars kvarlevor förvaras på KI. Återlämnandet kan också tolkas att ha betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen som ett erkännande för de begångna oförrätterna mot minoritetsgruppen, och denna handling upplevs att bli en symbol för minoritetsgruppens makt över dess egen historieskrivning som fortfarande upplevs att utgå ifrån majoritetsgruppens makt över minoriteterna i svenska samhället. Gällande försoningen upplevs den enda vägen till denna vara att KI som institut ordentligt utreder sin historia och dess konsekvenser och erkänner minoritetsgruppens lidande som ett äkta lidande men KI upplevs inte att ha vilja till detta då det med sitt förnekande av sitt rasbiologiska förflutna tydligt visar på hur det fortfarande vill hålla fast vid dess företräde att skriva om historien utifrån majoritetsbefolkningens hegemoni.