Global ETD Search

91	Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrättsliga och folkrättsliga markanspråk i norra Sverige / Lapland, the Land of the "Lapps"? : An Analysis of the Sami People's Land Claims in the North of Sweden Seen From a Land Law and an International Law Approach Sellin, Anna January 2006 (has links) Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske. Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen. Från att ha varit i stor majoritet blev de en minoritet på sina gamla marker. Dessa marker har sedermera kommit att betraktas som kronojord i statens ägo, vilket innebär en stor förskjutning av samernas fastighetsrättliga ställning inom loppet av fyra sekler. Gällande rätt garanterar inte samer som är medlemmar av en sameby någon starkare rätt än en bruksrätt, som till vissa delar är svagare än vad som gäller för andra bruksrättsinnehavare i Sverige. Praxis utesluter emellertid inte att renskötselrätten kan ha gett upphov till äganderätt, särskilt i nordligaste Sverige. Att samerna haft svårt att hävda sin äganderätt kan bero på att rättssystemet inte har haft en egentlig förståelse för rennäringens speciella förutsättningar, vilket gör att exempelvis beviskraven blir höga att nå upp till. Min slutsats är dock att övertygande bevis finns för att samerna har förvärvat en äganderätt, åtminstone till statlig kronomark i Lappland, oavsett om lagstiftningen för närvarande tillerkänner dem detta eller ej. Vad gäller vinterbetesmarker i Lappland föreligger inte lika starka bevis för att en äganderätt skulle ha uppstått, men däremot en bruksrätt som är starkare än dagens lagstiftning tillerkänner samerna. Vad gäller det folkrättsliga perspektivet ger de konventioner Sverige ingått inte uttryckligen stöd för att samernas markrättigheter skall erkännas, och svensk lagstiftning får sägas uppfylla de minimikrav de ställer. Sverige har dock fått internationell kritik för att inte ha funnit en lösning på och förbättrat rättssäkerheten angående samiska markrättigheter. Inte heller har Sverige ratificerat ILO-konvention nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Anledningen är just att bestämmelser som reglerar markrättigheter inte har ansetts förenliga med svenska rättsförhållanden. Man kan dock hoppas på att Sverige framöver kommer att ta intryck av den internationella utvecklingen vad gäller erkännande av urbefolkningars markanspråk. / The aim of this thesis is to examine whether the Sami people, who is an indigenous people living in the north of Sweden, could have acquired ownership of land areas in Lapland according to Swedish law, or whether they only have a right to use the land that they traditionally occupy for reindeer breeding, hunting and fishing. The question is dealt with from a land law as well as an international law approach. Concerning the land law approach, the Sami people has had a very strong position close to ownership during the 17th and 18th centuries. At that time, the Samis paid tax for their lands, which meant that they were not considered to belong to the Crown, but were treated in the same way as the independent farmers’ lands. However, while the farmers through a declaration from the King in 1789 automatically achieved full ownership of their lands, the Sami people did not. Instead, the Samis were pressed back from large parts of their original territory because of colonisation, exploitation and depreciation of their nomadic way of living. Once a majority, they found themselves a minority in their own land and their territory had become the Crown’s property. Undoubtedly, there has been an extraordinary shifting of the Sami people’s land rights within four centuries. Current law does only guarantee the members of the Sami villages the right to use land for reindeer breeding, hunting and fishing, and this right is in some aspects even weaker than that of other Swedish citizens with similar rights. Still, case law does not exclude the possibility that reindeer breeding could have originated right of ownership, especially in Lapland. My findings on this area are that there is convincing evidence that the Sami people has acquired right of ownership on the lands which they traditionally occupy all year around. On the lands that they share with others, they have a strong right to use the land during the winter, probably stronger than the legislation provides for. What concerns the international law approach, Swedish legislation does fulfil the minimum demands according to the conventions the country has ratified. Still, Sweden has been criticized of not finding a balanced solution to and improving legal certainty on Sami land rights. Sweden has not ratified the ILO Convention no. 169 con-cerning indigenous and tribal peoples in independent countries. The reason for this is mainly the article which aims at strengthening the indigenous peoples’ land rights, which Sweden does not find compatible with national law. Still, one can hope that the ongoing international development on the area will show the way, and that Sweden will pay attention to it in future legislation. Sami law Land law International law land claims Sami people indigenous people ethnic minorities right of ownership right to use right of possession time immemorial custom colonialism Northern Sweden Samerätt fastighetsrätt folkrätt markanspråk samer Norrland ursprungsbefolkning etniska minoriteter äganderätt bruksrätt besittningsrätt urminnes hävd sedvanerätt kolonialism nybyggare LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
92	Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrättsliga och folkrättsliga markanspråk i norra Sverige / Lapland, the Land of the "Lapps"? : An Analysis of the Sami People's Land Claims in the North of Sweden Seen From a Land Law and an International Law Approach Sellin, Anna January 2006 (has links) <p>Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.</p><p>Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen. Från att ha varit i stor majoritet blev de en minoritet på sina gamla marker. Dessa marker har sedermera kommit att betraktas som kronojord i statens ägo, vilket innebär en stor förskjutning av samernas fastighetsrättliga ställning inom loppet av fyra sekler.</p><p>Gällande rätt garanterar inte samer som är medlemmar av en sameby någon starkare rätt än en bruksrätt, som till vissa delar är svagare än vad som gäller för andra bruksrättsinnehavare i Sverige. Praxis utesluter emellertid inte att renskötselrätten kan ha gett upphov till äganderätt, särskilt i nordligaste Sverige. Att samerna haft svårt att hävda sin äganderätt kan bero på att rättssystemet inte har haft en egentlig förståelse för rennäringens speciella förutsättningar, vilket gör att exempelvis beviskraven blir höga att nå upp till. Min slutsats är dock att övertygande bevis finns för att samerna har förvärvat en äganderätt, åtminstone till statlig kronomark i Lappland, oavsett om lagstiftningen för närvarande tillerkänner dem detta eller ej. Vad gäller vinterbetesmarker i Lappland föreligger inte lika starka bevis för att en äganderätt skulle ha uppstått, men däremot en bruksrätt som är starkare än dagens lagstiftning tillerkänner samerna.</p><p>Vad gäller det folkrättsliga perspektivet ger de konventioner Sverige ingått inte uttryckligen stöd för att samernas markrättigheter skall erkännas, och svensk lagstiftning får sägas uppfylla de minimikrav de ställer. Sverige har dock fått internationell kritik för att inte ha funnit en lösning på och förbättrat rättssäkerheten angående samiska markrättigheter. Inte heller har Sverige ratificerat ILO-konvention nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Anledningen är just att bestämmelser som reglerar markrättigheter inte har ansetts förenliga med svenska rättsförhållanden. Man kan dock hoppas på att Sverige framöver kommer att ta intryck av den internationella utvecklingen vad gäller erkännande av urbefolkningars markanspråk.</p> / <p>The aim of this thesis is to examine whether the Sami people, who is an indigenous people living in the north of Sweden, could have acquired ownership of land areas in Lapland according to Swedish law, or whether they only have a right to use the land that they traditionally occupy for reindeer breeding, hunting and fishing. The question is dealt with from a land law as well as an international law approach.</p><p>Concerning the land law approach, the Sami people has had a very strong position close to ownership during the 17th and 18th centuries. At that time, the Samis paid tax for their lands, which meant that they were not considered to belong to the Crown, but were treated in the same way as the independent farmers’ lands. However, while the farmers through a declaration from the King in 1789 automatically achieved full ownership of their lands, the Sami people did not. Instead, the Samis were pressed back from large parts of their original territory because of colonisation, exploitation and depreciation of their nomadic way of living. Once a majority, they found themselves a minority in their own land and their territory had become the Crown’s property. Undoubtedly, there has been an extraordinary shifting of the Sami people’s land rights within four centuries.</p><p>Current law does only guarantee the members of the Sami villages the right to use land for reindeer breeding, hunting and fishing, and this right is in some aspects even weaker than that of other Swedish citizens with similar rights. Still, case law does not exclude the possibility that reindeer breeding could have originated right of ownership, especially in Lapland. My findings on this area are that there is convincing evidence that the Sami people has acquired right of ownership on the lands which they traditionally occupy all year around. On the lands that they share with others, they have a strong right to use the land during the winter, probably stronger than the legislation provides for.</p><p>What concerns the international law approach, Swedish legislation does fulfil the minimum demands according to the conventions the country has ratified. Still, Sweden has been criticized of not finding a balanced solution to and improving legal certainty on Sami land rights. Sweden has not ratified the ILO Convention no. 169 con-cerning indigenous and tribal peoples in independent countries. The reason for this is mainly the article which aims at strengthening the indigenous peoples’ land rights, which Sweden does not find compatible with national law. Still, one can hope that the ongoing international development on the area will show the way, and that Sweden will pay attention to it in future legislation.</p> Sami law Land law International law land claims Sami people indigenous people ethnic minorities right of ownership right to use right of possession time immemorial custom colonialism Northern Sweden Samerätt fastighetsrätt folkrätt markanspråk samer Norrland ursprungsbefolkning etniska minoriteter äganderätt bruksrätt besittningsrätt urminnes hävd sedvanerätt kolonialism nybyggare LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
93	Nationella minoriteter i historieundervisningen : bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975-2013 / National minorities in history teaching : images of Roma in programs produced by the Swedish Educational Broadcasting Company, 1975-2013 Indzic Dujso, Aleksandra January 2015 (has links) In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country. Roma national minorities minority politics curriculum history teaching upper secondary school Swedish Educational Broadcasting Company ethnicity culture identity postcolonialism discourse analysis. romer nationella minoriteter minoritetspolitik läroplaner historieundervisning Utbildningsradion etnicitet kultur identitet postkolonialism diskursanalys. History Historia Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
94	“Joskus rajaton rikkoo rajan – Ibland bryter den gränslösa gränsen” : Religiös identitet hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare / Sometimes the boundless break the boundary : Religious identity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation Niskanen, Anoo January 2017 (has links) Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort. / The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong. Religiosity culture language national minorities diversity anomaly generations Swedish Finlanders Sweden Finns assimilation revival movements Nancy T. Ammerman Lori Peek Thomas Hylland Eriksen Fredrik Barth Religiositet kultur språk nationella minoriteter mångfald anomali generationer sverige-finländare sverigefinnar assimilering väckelserörelser Nancy T. Ammerman Lori Peek Thomas Hylland Eriksen Fredrik Barth Religious Studies Religionsvetenskap
95	Nationella minoriteter i historieundervisningen : bilder av romer i Utbildningsradions program under perioden 1975-2013 / National minorities in history teaching : images of Roma in programs produced by the Swedish Educational Broadcasting Company, 1975-2013 Indzic Dujso, Aleksandra January 2015 (has links) In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country. Roma national minorities minority politics curriculum history teaching upper secondary school Swedish Educational Broadcasting Company ethnicity culture identity postcolonialism discourse analysis. romer nationella minoriteter minoritetspolitik läroplaner historieundervisning Utbildningsradion etnicitet kultur identitet postkolonialism diskursanalys. History Historia Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
96	Representationen av Tornedalen : En kvalitativ diskursanalys av en svensk minoritet i riksmedia / The Representation of Tornedalen : A Qualitative Discourse Analysis of a SwedishMinority in National Media Lundblad, Andreas, Wettainen, Ebba January 2023 (has links) This study aims to investigate the representation of the region Tornedalen and tornedalians, a Swedish minority, in national news media through a critical discourse analysis. Despite being recognized as a national minority, tornedalians have reported a lack of media coverage, which can lead to feelings of invisibility and discrimination. News media has a significant impact on what we discuss and think about, and they have the responsibility to provide a broad representation of society, including its diversity. However, historically, minority groups have been overlooked or devalued in news media, which can have consequences for marginalized groups lacking significant power, including minorities. Therefore, this study seeks to deepen the understanding of the media’s impact on society’s perception of the minority. The study analyzes how power structures and ideologies shape their representation, interpreted from a post-structuralist perspective, using concepts such as producers/consumers, positioning, otherness, subaltern, and cultural identity. The study’s findings suggest that Tornedalen is often represented as a peripheral and exoticized place, reinforcing the idea of a homogeneous Swedish identity. Tornedalians are often positioned as “the other” with their cultural practices and language being portrayed as inferior or irrelevant. Journalistic practices play a crucial role in shaping knowledge and understanding of minority groups such as tornedalians, and the study highlights the need for news media to provide a more diverse and accurate representation of society. The study also suggests areas for further research, such as investigating how different audiences interpret and react to news articles, and how Tornedalen and tornedalians are represented in public service media. Overall, this study contributes to the understanding of how news media shapes society’s perception of minorities and highlights the importance of providing a diverse and accurate representation of society. Tornedalen tornedalians representation media discourse analysis critical discourse analysis producers consumers recipient interpreter news articles news articles minorities identity poststructuralism positioning othering otherness subaltern Tornedalen tornedalingar representation media diskursanalys kritisk diskursanalys producenter konsumenter mottagare tolkare nyheter artiklar nyhetsartiklar minoriteter identitet poststrukturalism positionering andrafiering de andra subaltern Media Studies Medievetenskap
97	“As long as there are Sweden Finns then there should be a need” : A Qualitative Study of Finnish Revitalisation Initiated by the Sweden Finnish Youth Organisation / “Så länge det finns sverigefinnar så ska det finnas ett behov” : En kvalitativ studie av finsk revitalisering initierad av Sverigefinska ungdomsförbundet Backvall, Linnéa January 2023 (has links) Young people are a central group in revitalisation efforts that aim to turn the tide of language shift for speakers of endangered languages. In the context of the five national minorities of Sweden, this thesis looks at the motivation of young Sweden Finns to participate in or lead revitalisation efforts for Finnish in Sweden. The study circles in beginner’s Finnish organised by the Sweden Finnish Youth Organisation provide a point of entry into the way young people plan and adapt revitalisation efforts to the needs of other young people. Along with a study of materials pertaining to the study circles, five young people have been interviewed about their participation in or leadership of the study circles, or their involvement in the Sweden Finnish Youth organisation. Grin’s (1990) COD model has been used to explore the relationship between motivation (Desire) and the Sweden Finnish context. The study found that the study circles have been adapted to the needs and desires of young people on several levels. It also found that identity, a practical and emotional need for the Finnish language, an awareness of the situation for the national minorities in Sweden, and the acceptance of varying goals and non-standard varieties of Finnish, play important roles in young people’s motivation to learn Finnish and participate in or lead revitalisation efforts. Language revitalisation Sweden Finns Finnish Sweden Finnish national minorities minority languages minority youth new speakers interviews COD model identity Språkrevitalisering sverigefinnar finska sverigefinska nationella minoriteter minoritetsspråk minoritetsungdomar nya talare intervju motivation COD-modellen identitet General Language Studies and Linguistics
98	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier
99	Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexuality Nilsson-Jatko, David January 2020 (has links) Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation). Fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition queer queer theory gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure sex orientation norm Fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering queer queerteori genusvetenskap sexuella minoriteter sexologi begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm hbtq synlighet osynliggörande erasure normkritik könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen Gender Studies Genusstudier
100	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Search results