Arbetets syfte är att försöka skapa insikt i hur det kan se ut i svenska skolor vad det gäller religiösa attityder avgränsat till utvalda kristna minoriteter i Sverige samt att bidra till en förståelse för hur olika grupper kan påverka varandra och hur fördomar fungerar. Detta görs genom en pilotstudie i form av en enkätundersökning bland förstaårselever på gymnasiet angående deras uppfattningar av utvalda svenska kristna minoriteter. Resultatet analyseras genom de gruppsykologiska teorierna ”Social Identity Theory” (SIT), ”Self Categorization Theory” (SCT) och ”Common Ingroup Identity Model” (CIIM) samt i förhållande till forskning om religiösa trender i Sverige. Det enkätsvaren presenterar är en allmän neutralitet mot de utvalda rörelserna med undantag för Jehovas vittnen som istället ses primärt negativt. I diskussionen sätts de gruppsykologiska teorierna, undersökningens resultat och den nuvarande läroplanen för grundskolan i gemensam kontext.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras. Huruvida vården är kulturellt säker definieras av patienten. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur patienter som är i minoritetsställning, med avseende på kultur och språk, upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Tre teman framkom; Välbefinnande, Lidande och Hinder och glapp. Huvudresultatet visar på upplevelser av maktlöshet, stereotypisering och språkliga och kulturella skillnader som skapade svårigheter i mötet med vårdpersonalen. Upplevelser av respektfullt och kompetent bemötande framkom också. Slutsats: I många fall låg missförstånd, oförståelse, stereotypisering och diskriminering till grund för lidandet. Detta visar att den kulturella säkerheten behöver stärkas inom hälso- och sjukvården och att behov av ökad kulturell kompetens föreligger. Klinisk betydelse: Genom diskussion och utbildning med teorin om kulturell säkerhet som utgångspunkt kan den kulturella medvetenheten och sensitiviteten höjas. På så sätt skapas förutsättningar för höjd kulturell säkerhet inom hälso- och sjukvården. / Background: Research both in Sweden and globally shows that members of cultural and linguistic minority groups are socio-economically disadvantaged and have poorer health than the majority. Factors that influence whether individuals in these groups seek care or not are discrimination and mistrust of the healthcare system. In Sweden, the healthcare system is required to provide all individuals with care on equal terms. Healthcare personnel have a responsibility to ensure that the caring relationship is respectful and patient-centered. Culturally safe care involves respecting the patient's cultural identity, rights and needs. Whether care is culturally safe is defined by the patient. Aim: The aim of this study is to explore how patients who are members of cultural and linguistic minority groups experience their treatment within the healthcare system. Method: The study is a literature review of 12 qualitative research papers. The results of the papers were analyzed for similarities and differences. Results: The analysis revealed three themes: Well-being, Suffering and Obstacles and glitches. The main result shows experiences of powerlessness, stereotyping and linguistic and cultural differences that created difficulties in interaction with the staff. In addition perceptions of respectful and competent treatment emerged. Conclusion: In many cases, misunderstandings, incomprehension, stereotyping and discrimination form the basis for the suffering. This shows that the cultural safety needs to be improved in the healthcare system and that there is a need for increased cultural competence. Clinical significance: Discussion and training, based on the theory of cultural safety, create an environment conducive to increased cultural awareness and sensitivity, and thereby enhance cultural safety in healthcare. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

This paper presents a quantitative study of trust in the Swedish judiciary among minority and majority ethnic groups in Sweden. Using data from European Social Survey, with 1539 Swedish respondents,the aim of the study is to examine how factors such as belonging to a minority ethnic group,discrimination and gender affects the trust in the legal system and the police. Other variables included are age, social trust, and level of education. Previous research suggests that minority ethnic groups have lower levels of trust in the police and legal system, and that discrimination directly affects the level oftrust negatively. By examining these factors using multivariate regression analysis, this thesis seeks toexplain how these mechanisms together have the effect on the correlation between ethnicity and trustin the judiciary. The theoretical framework of the study is mainly the procedural justice model. Furthermore, an intersectional analysis is uses to examine the effect of gender and ethnicity combined.The results of the study suggest that there is no correlation between belonging to a minority ethnic groupand trust in the judiciary. However, being subjected to ethnic discrimination has shown to be the factor that affects the trust the most, even when the other variables are controlled for. It has also been shown that gender has an impact on the effect of ethnicity on trust in the judiciary where women of ethnic minorities tend to have lower levels of trust than men of ethnic minorities do. In addition to that, nosignificant results regarding the effect of gender discrimination and trust were found. Finally, this studyconcludes that ethnic discrimination affects the trust negatively, regardless of the other variables. Recommendations for future studies of discrimination and intersectionality are discussed.

The National Library of Sweden Kungliga Biblioteket has been assigned by the Swedish government to establish resource libraries for the Swedish national minorities. The library of the Finnish Institute in Stockholm is the resource library for the national minority Swedish Finns (also known as Sweden Finns) and the national minority language Finnish. This study examines how a collaboration between the Finnish Institute’s Library and public libraries can support the public libraries in their efforts to pay specific attention to, protect and promote the national minority Swedish Finns and the Finnish language, according to the Swedish Library Act and the Act on National Minorities and Minority Languages and Sweden’s minority policy goals. The theories guiding the study are R. Putnam’s theory of social capital and A. Vårheim’s and R. Audunson’s et. al. theories of public libraries as places creating social capital. The data was collected through qualitative interviews with seven librarians, representing both the Finnish Institute's Library and four public libraries in designated municipality level administrative areas for Finnish. The results show that public libraries could enhance their services and increase social capital of the minority group by cooperating with the Finnish Institute’s Library and make use of its resources and knowledge of the target group. This could support public libraries in paying more attention to children, young people, elderly people and also those in need of Finnish language revitalisation. Though the public libraries participating in this study had less cooperation with the resource library than expected, they’ve got much support from their municipalities and were more active in their library services for the Swedish Finns than many other public libraries in Sweden.

Den här uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om västerländsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att läsa om svensk och europeisk historia och hur det på något sätt påverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland.Vidare försöker den här studien urskilja vilken påverkan deras arv har för förståelsen av vad som lärs ut i deras skolor. Denna uppsats tar även en närmare titt på hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras läroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnå sådana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013. / This study is about how immigrant students with a notion of Western history, see it within the perspective of their own history. How do they perceive reading about Swedish and European history and how that in some way is affected by the historic reality of their country of origin. Furthermore, the study tries to discern what impact their heritage has for the understanding of what is being taught in their schools. The paper also takes a closer look at how they want the teaching to be for greater enriching of their learning process. Also examined, in connection with this study, are possible obstacles to embracing the modern 'in' theories which are part of the current school debate in 2013 in Sweden.

Genom Lgr11 tillkommer nya skrivelser inom samhällskunskapsämnet som syftar till att elever som slutgjort grundskolan ska besitta kunskaper om Sveriges fem nationella minoriteter. I denna studie har jag undersökt hur lärare i grundskolans senare år resonerar kring deras undervisning om de nationella minoriteterna inom ramen för samhällskunskapen. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i kommunala skolor i Skåne för att belysa resonemangen. Jag har dels undersökt vad lärarna har för uppfattning om läroplanens skrivelser gällande de nationella minoriteterna och hur uppfattningen påverkar lärarens sätt att integrera ämnet i undervisningen. Vidare har jag undersökt om lärarnas ser några svårigheter i undervisningen som behandlar ämnet inom ramen för samhällskunskapen.Resultaten diskuteras i avslutande del med läroplansteoretiskt perspektiv och tidigare forskning i ämnet. Baserat på de svar jag fått i mina intervjuer belyser jag lärarnas uppfattning om diskrepans mellan läroplanens skrivelser och den tidsram som står till lärarnas förfogande. Uppfattningen bland lärare om läroplanens skrivelser gällande de nationella minoriteterna visar sig vara grundläggande för hur lärarna tar sig an ämnet fortsättningsvis och hur läraren väljer att integrera ämnet i undervisningen. Studien visar även att lärarens intressen och förkunskaper färgar innehållet och underlaget för undervisningen. Genom att belysa ämnet önskade lärarna motverka fördomar bland eleverna. Svårigheter i undervisningen om de nationella minoriteterna föranleds, förutom av tidsbrist, av geografiska aspekter. Detta gör att lärarna i sitt urval av ämnesstoff väljer bort innehåll i undervisningen som behandlar sverigefinnar och tornedalingar i stor utsträckning. Flertalet lärare väljer ändå att undervisa om samerna eftersom de har särskild status som urfolk i Sverige.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia? / The purpose with this work of developing is to show and give proposal on how you on a thematic way can educate about the Swedish national minorities and human rights. After including previous research, history didactics and historical awareness as theories, and the new teaching program Lgr 11 I have done an education plan witch concerns pupils in secondary school in the three subject’s history, Swedish and civics The plan span five weeks and has various elements like theoretical lectures, pictures, movies, drama, creativity and writing exercises. This is to fulfill the different needs among the pupils. The developing work rests on the following two issues: Witch aspects are important in a thematic work in school about human rights and the national minorities in the light of the objective in the teaching program Lgr 11, and why? How can a work like this, on a didactical way, get the pupils aware of the subject history?

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder. Utbildning om kulturer visade sig vara viktig för att dels ge kunskap om sin egen och främmande kulturer. En attitydförändring mot kulturell nyfikenhet, öppnare sinnelag och ödmjukhet var nödvändig för att minska problemen i den transkulturella omvårdnaden samt resurser från samhället och annan prioritering från sjukvården var av vikt. / The aim of this study was to examine the research described in scientific literature about the problems affecting the nurse in caring for ethnic minority patients and how to improve the possibilities for the nurse in giving care that is appropriate for this group of patients. The method used was a literature review. Eleven articles, chosen by a literature search in databases on the internet by using words which are relevant for the subject, were used. The results showed that there were numerous problems for the nurse in caring for patients from foreign cultures in the form of language and communication problems, cultural obstacles, and problems and obstacles related to the nurse herself and to the health care system and to the society in general. The study showed that a questionnaire, already developed, could be used in the admission of patients. Measures of priority had to be taken in order to reduce the language barrier that is a major obstacle. Education about cultures showed to be of great importance in giving knowledge about one’s own and foreign cultures. A change of attitude toward cultural curiosity, a more open state of mind and humility was necessary in order to reduce the problems with transcultural care and resources from the society and new priorities from the health care system was of great importance.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta. / The purpose of the study was to identify what factors, if any, attracted male nurses to the following specialist areas: paramedics, anaesthesiology and the emergency ward. Six interviews were carried out, two in each of the above mentioned specialities. The findings indicated specific factors of choice. There is a discussion on what social structures may have influenced the respondents.

Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. / Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.