Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering. De variabler som undersöks är: teman, källor och nyhetsprioritering. Resultaten visar att antalet inslag med samiskt huvudfokus har ökat från år 1980 till 2014. Samer och samiska frågor förekommer i Rapport när de uppfyller traditionella nyhetskriterier. Det är vanligast att samer förekommer som källa i egenskap av enskild person och att icke-samer förekommer i egenskap av politiker eller myndighetsperson. Med avseende på Rapports förhållande till SVT:s sändningstillstånd visar studien att Rapport i inslag med samiskt huvudfokus har en variation av teman men att rennäring är det i särklass vanligaste temat. Studien visar även att gestaltningen i stor utsträckning är konfliktorienterad.

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

This essay aims to understand in which degree the Sami people as a minority andtheir language are represented in textbooks aimed towards secondary school andteachers’ thoughts about said representation. The methods used in this study aretextbook analysis and a questionnaire survey. The result of the textbook analysisshowed that the older textbooks gave the Sami people and their language lesserspace than the newer textbook did, and that the contents of the newer books weremore detailed than the older books. The answers to the questionnaire surveyshowed that many teachers found the content regarding the Sami people and theirlanguage in the textbooks they use to be lacking and many of them felt the need touse additional teaching material to cover the subject properly.

Denna studie ämnar undersöka relationen mellan ett lands demokratiska nivå och framväxten av rättigheter för sexuella minoriteter. Detta utförs genom att analysera om det existerar ett samband mellan dessa variabler och om detta är statistiskt signifikant samt hur starkt det potentiellt är. Genom såväl bivariata som multivariata logistiska regressioner undersöks samband mellan demokrati, religiositet samt BNP-per capita och ett antal rättigheter för sexuella minoriteter (legaliseringen av samkönade äktenskap, implementeringen av antidiskrimineringslagstiftning och adoptionsrätt för samkönade par). Resultatet av de logistiska regressionerna visar att den demokratiska nivån i ett givet land är den enda förklarande variabeln som konstant är såväl statistiskt signifikant samt besitter ett positiv relation till implementeringen av dessa rättigheter då övriga variabler är kontrollerade för. Detta indikerar att demokratiska nivån i ett land är den bästa förklarande variabeln för att förutse oddsen att ett land infört de undersökta rättigheterna för sexuella minoriteter, vilket i huvudsak går i linje med förväntningarna utifrån tidigare forskning. Vi kan även se att då religiositet och BNP-per capita är signifikant i de bivariata undersökningarna tappar de signifikans då man kontrollerar för övriga variabler. Ett undantag för detta gäller införandet av antidiskrimineringslagstiftning i vilket dessa variabler uppnådde signifikans; i detta fall visade båda variablerna på en negativ relation till oddsen att sådana lagstiftningar implementerats. Detta resultat går dels i linje med tidigare forskning då det gäller religiositetmen motsäger dessa gällande BNP-per capita vilket tidigare forskning påstått ha en positiv effekt.

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

In the Swedish society, sport is seen as a natural integration arena where ethnic minorities integrate intothe new society without losing their identity. The diversity varies greatly among the different sports, golfis one of the sports where diversity is almost totally absent. This study aims to examine how projects atvarious Swedish golf clubs promote the integration of youth immigrants through the sport. The first stepof the study consisted of surveys that formed the base of the study. In the second step, interviews cratedknowledge about golf clubs various work to promote integration in society. The results show that almostevery fourth golf club in Sweden was implementing or planning an integration project of some kind.Trough the study, it becomes clear that the barriers that must be torn down to make golf a naturalintegration arena, as sports in general, are numerous.

<p>This bachelor thesis will discuss Sweden’s minority politics, describe the national minorities, what rights they have and how these rights are observed. The purpose is to present the formal Swedish minority politics and how it is working in reality. Will Kymlicka’s theory about special group rights for minorities will be applied to find out how these rights corroborate with the legal rights.</p><p>Sweden’s minority politics is based on the Council of Europe’s two conventions for minority protection, so the main analytical focus will be on how these articles are followed in practice by Swedish authorities.</p><p>The results show that there are some similarities between Kymlickas group rights and the rights that the national minorities in Sweden have, but there are important differences. Swedish authorities also has problems to live up to the European Council’s minority conventions, so the main conclusion is that several improvements must be made in Swedish minority politics.</p>