The aim of this study is to analyze teachers' perceptions of the changes made by the Swedish National Agency for Education (Skolverket) to the central content of the courses History 1a1 and 1b for Gy25. The focus has been directed towards the central content concerning the national minorities. The study is based on John I. Goodlad's curriculum theory, Curriculum Inquiry. Through qualitative interviews with five upper secondary school history teachers, empirical data has been collected. Subsequently, a variant of qualitative content analysis has been used to review the material and answer the study's research questions, which are:   - How do teachers perceive the inclusion of the five national minorities in the subject curriculum's central content? - How do teachers connect these changes in the central content to the societal context? - How do teachers perceive that this will affect their course design?   The results show that the interviewed teachers have different opinions of how big of a role the national minorities should have in the central content and in Swedish history education. Most teachers consider the Sami people to have a logical place in Swedish history education, while the other minorities are given varying and lesser roles. All teachers connect the central content to current events and political trends in today's society. Teachers show varying opinions on the extent to which the central content on national minorities will change their teaching. Some argue that it will occupy a significant portion of their respective course, while others argue that it will only change the examples they provide and the parallels they draw in their current teaching. Based on the teachers' reasoning, the study demonstrates how different interpretations can be made from the same curriculum based on the teachers' own experiences and circumstances.

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre i NO-ämnen än elever med svensk bakgrund. Det kan endast delvis förklaras med socioekonomiska faktorer och språksvårigheter. Det är däremot tänkbart att de försämrade resultaten för elever med utländsk bakgrund kan förklaras av normativ exkludering. Syftet med denna studie är att undersöka om läroplanens krav på alla elevers rätt till likvärdig undervisning uppfylls. De frågeställningar som ställs är om identifieringsmöjligheterna för elever med olika etnisk bakgrund har påverkats av kraven i Lpo94 och Lgr11, och om arbetet med skolans värdegrund återspeglar sig i förändringar av läroböckernas illustrationer. Studien är en kartläggning av förekomsten av synliggörande och normativ exkludering genom osynliggörande med fokus på elevernas förutsättningar inför högstadiet. Den består av en kvantitativ kartläggning av vilka som är avbildade i barn- och skollitteratur under 1750–2015 (utifrån etnicitet, kön och ålder). Den ska inte ses som en läromedelsanalys utan snarare som en analys av värderingar visade genom läromedels­inköp. Studien kan påvisa både långsiktiga trender och kortare fluktuationer i såväl andelen avbildade som graden av inkluderande avbildning. Ingen ökad grad av inkludering kunde detekteras under slutet av 1900-talet och under 2000-talet (förutom angående andelen barn i littera­tur för äldre barn). Märkbarapositiva effekter av Lpo94, Lgr11 och de senare årens värdegrundsarbete i skolan kan alltså inte detekteras. Det bör därför krävas nya typer av insatser för att kunna uppnå kravet på likvärdig undervisning för alla elever. / The purpose of this study is to examine if the Swedish ethnocentrism influences the education in biology in Swedish school: if students with different ethnical background have unequal opportunities to identification due to inequality in representation in Swedish school books, and of the current Swedish curriculum Lgr11 and the previous curriculum Lpo94 have had any effect on representation in Swedish school books. Students with non-Swedish ethnical background generally perform less well in science than students with Swedish ethnical background. It can only be partially explained by socio-economic factors or language skills. However, norm-based exclusion could be a major factor. This study focus on normative exclusion through invisibilizing. It reports an intersectional quantitative study of depiction of age, ethnicity, gender and national minorities in Swedish children and school books 1750–2015. It is not an analysis of text books as such but rather an analysis of values shown by purchases of educational material. The analyses revealed both long-term trends and shorter fluctuationsin the degree of depictions as well as in the degree of exclusion/inclusion. The study cannot find any detectable increase in ethnic or gender inclusion during the late 20thand the 21thcentury. Therefore, any significant positive effects of the national Swedish curricula Lpo94 and Lgr11 and the focus of core values (“värdegrund”) can be excluded.

Sedan år 2000 har Sverige fem erkända nationella minoriteter - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Bland annat har detta inneburit att samtliga svenska kommuner är skyldiga att samråda med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem. Då den uppföljning och utvärdering som hittills utförts nästan enbart fokuserat på kommunernas arbete med frågan och hur de upplever att samråden fungerar, har denna uppsats syftat till att kartlägga hur de minoritetsrepresentanter som är aktiva i de kommunala samråden upplever sitt deltagande. Studien har således ett beskrivande syfte snarare än ett förklarande. För att undersöka detta har en enkät skickats ut till de representanter för den sverigefinska minoriteten som är aktiva i 55 av de 59 kommuner som är anslutna till förvaltningsområdet för finska. Enkätfrågorna är uppdelade i fyra delområden och antas täcka in de viktigaste dimensionerna gällande inflytande, påverkan och deltagande. Dessutom har frågor angående personernas bakgrund ställts för att på så vis kunna upptäcka skillnader i uppfattningen om hur samråden fungerar med hänsyn till dessa bakgrundsvariabler. De slutsatser som dras är först och främst att samråden tycks fungera bra. Strax under 70 procent av de som besvarat enkäten känner sig nöjda med hur samrådet i sin kommun fungerar överlag. En mycket stor majoritet av minoritetsrepresentanterna känner bland annat att de kan göra sina röster hörda på samrådsmötena och att kommunens representanter är intresserade av deras åsikter. Något färre, om än fortfarande en majoritet, anser att minoritetsrepresentanternas åsikter är avgörande för de beslut som fattas. Den kritik som lyfts mot samråden i enkäten handlar främst om att göra mötena mer effektiva och att beslutsprocessen ofta är mycket utdragen. Få skillnader i svar med hänsyn till bakgrundsvariabler såsom utbildning, ålder, kön eller tidigare engagemang har upptäckts. I den mån skillnader finns är de inte systematiska utan skiljer sig åt mellan olika frågor. Utifrån detta dras slutsatsen att de som är aktiva i samråden tycks kunna delta på samma villkor.

This bachelor thesis will discuss Sweden’s minority politics, describe the national minorities, what rights they have and how these rights are observed. The purpose is to present the formal Swedish minority politics and how it is working in reality. Will Kymlicka’s theory about special group rights for minorities will be applied to find out how these rights corroborate with the legal rights. Sweden’s minority politics is based on the Council of Europe’s two conventions for minority protection, so the main analytical focus will be on how these articles are followed in practice by Swedish authorities. The results show that there are some similarities between Kymlickas group rights and the rights that the national minorities in Sweden have, but there are important differences. Swedish authorities also has problems to live up to the European Council’s minority conventions, so the main conclusion is that several improvements must be made in Swedish minority politics.

At the end of 1999, the Swedish government adopted two European Union conventions to protect ethnic minorities, and Roma people were recognized as a national ethnic minority of Sweden. Approaching the 20th year mark after the recognition, this research aims to develop an in-depth and inclusive database for Roma people’s heritage and archaeological resources management. Analyzation of the collected data is based on the number, nature, and responsible organizations for the events. As a result, 48 events were recorded in the database under such a framework. A significant increase in events happened in the second decade (2010 to 2019) of the research period. 14 out of 21 counties in Sweden have participated in the topic and three excavations have been done in the past 20 years. Former Roma people’s settlements have been discovered in the western and eastern counties of middle Sweden. Therefore, it can be suggested that counties such as Södermanland and Västmanland have the geographic advantage to further discover new traces that have yet to be recorded. This thesis analyses the Bohuslän Museum’s exhibition Möt Resandefolket! as a case study due to its uniqueness as the only permanent exhibition about Roma people in the country. It includes a spatial analysis under Moser’s framework (2010) and experience analysis using the thick descriptive approach suggested by Geertz (1973). The interview with the museum’s archaeologist Kristina Lindholm connects the perspective from the exhibition curators and heritage mediators, while 3D modelling is also developed and used as a tool to understand the spatial context and the effectiveness of idea communication in the exhibition. As a result, the case study identifies two challenges in communicating Roma people’s heritage and culture: the limited resources in the material culture and the alienness raised in the exhibition. The causes and possible confrontations of these matters are discussed, followed by suggestions on how to improve the excavation agenda, digital preservation for intangible heritage, and new representation and presentation methods. There is also potential in turning alienness into a positive motivation which enables the exhibition to further fulfil its curiosity- and self-education attainment purpose. This thesis suggests that these ways of interpretation are effective means to illustrate and emphasize the uniqueness of a culture and to further appreciate the values in the ethnic minorities. / I slutet av 1999 antog den svenska regeringen två EU-konventioner för att skydda etniska minoriteter och romerna erkändes som en av Sveriges nationella etniska minoriteter. Denna forskning fokuserar på de 20 år, 1999–2019, som gått sedan erkännandet, och syftar till att utveckla en djupgående och inkluderande databas för romers kulturarv och arkeologiska resurshantering. Analysen av insamlade data baseras på antal, typer och ansvarande organisation för genomförda romska evenemang. 48 sådana registrerades i databasen och en betydande ökning av evenemang inträffade under decenniet 2010 till 2019. Baserat på de 48 företeelserna hade 14 av 21 län i Sverige deltagit i olika aktiviteter och tre arkeologiska utgrävningar hade genomförts under perioden. Eftersom före detta romska bosättningar har upptäckts i såväl öst som väster om län som ligger i Sveriges södra mitt, föreslås att län som Södermanland och Västmanland skulle ha en geografisk fördel till att upptäcka ytterligare nya spår av romsk kulturarv, som ännu inte registrerats. Denna uppsats analyserar Bohusläns museums utställning Mot Resandefolket! som en fallstudie på grund av dess unikum som den enda permanenta utställningen om romer i landet. Den inkluderar en rumslig analys utifrån Mosers ramverk (2010) och gör även en erfarenhetsanalys med hjälp av den metod som kallas ”thick description” (från Geertz [1973]). Intervjun med museets arkeolog Kristina Lindholm kopplar samman perspektivet från utställningens kurator och förmedlare av kulturarv, medan en 3D-modellering också används som ett verktyg för att förstå det rumsliga sammanhanget och effektiviteten i idékommunikation i utställningen. Som ett resultat identifierade fallstudien två utmaningar när det gäller att kommunicera romers kulturarv: de begränsade resurserna i den materiella kulturen och den främmande komponenten, s k ”alienness”, som uppstod i utställningen. Orsakerna till och möjliga konfrontationer av dessa frågor diskuterades vidare, följt av förslag för att förbättra utgrävningsagendan, digital bevarande för immateriellt arv och nya representations- och presentationsmetoder. Det lyftes också fram att det finns en potential att vända det främmande, ”alienness”, till något positivt, som en motivation som gör det möjligt för utställningen att ytterligare stimulera till både nyfikenhet och självutbildning. Denna uppsats visar även att tolkningsmetoder är effektiva medel för att illustrera och betona kulturers unikum och att ytterligare uppskatta denna etniska minoritet många värden.

Den här uppsatsen ämnar att med sociosemiotiken som teoretisk utgångspunkt undersöka hur icke-vita karaktärer representeras i reklamfilm. De tre frågeställningarna lyder: Hur stor andel av reklamfilmerna i analysen inrymmer icke-vita karaktärer, inom vilka narrativa genrer förkommer icke-vita och hur porträtteras icke-vita karaktärer inom respektive narrativ. Materialet som analyseras avgränsas till filmer som tilldelats pris från reklamtävlingen Guldägget, med motiveringen att de kan agera föredöme för reklam i stort. Först granskades filmerna för att delas upp i filmer utan eller med icke-vita karaktärer, vilket resulterade i 29 filmer med icke-vita karaktärer. Dessa 29 filmer genomgick vidare en visuell analys för att utforska de icke-vita karaktärernas deltagande, både sett till vilken narrativ genre av reklamfilmer som de främst förekom i och till vilken grad de var specificerade individer. Resultatet påvisade att icke-vita karaktärer ytterst sällan agerar enskilda huvudkaraktärer: endast en karaktär i materialet spelade en sådan roll. Icke-vita karaktärer deltar snarare i kollektiv där alla medverkande delar samma egenskaper. De påträffas framförallt i narrativ som ska skildra världen, snarare än narrativ som fokuserar på individers handlingar. Avslutningsvis menar jag att utfallet beror på en allmän omedvetenhet eller obetänksamhet gällande framställningen av karaktärer med synlig minoritet, bland annat till följd av bristen på svensk forskning som belyser hudfärgsrepresentation.

Introduction. This study investigates the needs of the Sami people when it comes to the local library and its functions and activities. The Sami are recogniced as the indiginous people of Sweden, and was historically put under the stress of colonisation by the Swedish government, causing a loss of language, culture and ultimatly damaged the feelings of identity in parts of the Sami population. Method. With the help of 3 focus groups made up of members of local Sami associations, this study gathered the opinions of the Sami, when it comes to their local library and what they wish the library would do for them. The discussions were recorded, transcribed and analysed. Results. The Sami had a clear idea of their needs and demands, and could state them clearly. They wished for more litterature in the Sami languages, more litterature with parallel languages: Sami/Swedish side by side to aid in reading, more audio books, more cultural events and a bigger exposure of the Sami to the public. They also wished for activities aimed at the Swedes, to educate them about the history and struggles, life and culture of the Sami. Conclution. The local libraries of Sweden have a big potential to fulfil the needs and wishes of the Sami. They need to consider not only activities aimed directly at the Sami, but to an equal amount activities aimed at the Swedes, to educate them about all things Sami. These educational activities can and should take place in all parts of Sweden, not only in communities with a visible Sami population. This is a two years master’s theses in Library and Information Science.

År 2019 förstärktes Sveriges skollag och därmed förskolans uppdrag med att främja Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer i förskolan (Skolverket, 2018a). Trots förstärkningen i skollagen framgår det i tidigare forskning att det förekommer kunskapsbrister i skolan, därmed även i förskolans verksamhet, kring Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer (Rodell Olgaç, 2020). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en del av svaret på kunskapsbristerna kan återspeglas i de diskurser som dominerar samhällsdebatten kring nationella minoriteters språk och kulturer i Sverige. En viktig plattform för skapandet och reflektionen av dessa diskurser är media (Fairclough, 1995). Studien har därför genomförts som en dokumentanalys, där fokuset har varit på mediediskurser som berör nationella minoriteters språk och kulturer. Analysen har sedan fortsatt med att undersöka på vilket sätt de framträdande mediediskurser potentiellt kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet. Det insamlade materialet bestod av tidningsartiklar från tre av Sveriges största dagstidningar under år 2010- år 2022. För att identifiera och analysera mediediskurser har kritisk diskursanalys använts samt Faircloughs (1992; 2015) tredimensionella analysmodell. För att utforska hur dessa mediediskurser kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet har även Nancy Frasers teori om social rättvisa tillämpats (Fraser, 2003; 2008; 2011). Resultaten av studien tyder på att mediematerialet som behandlar nationella minoriteter genomgående uttrycker bland annat en assimilerande och diskriminerande diskurs under hela den analyserade tidsperioden. En analys med utgångspunkt i Frasers (2003) teori om social rättvisa har resulterat i att dessa diskurser kan utgöra hinder för förskolans främjande av nationella minoriteters språk och kulturer. Den framträdande diskrimineringsdiskursen och assimileringsdiskursen kan i sin tur riskera att öka den kulturella dominansen på samhällelig nivå och förstärka en enspråkig norm där svenska språket och kulturen anses vara överordnat andra språk och kulturer, inklusive nationella minoriteters språk och kulturer. Dessa konsekvenser av diskurserna kan i sin tur riskera att negativt påverka förskolans pedagogiska arbete genom att politiska beslut om förskolans läroplansinnehåll inte prioriterar nationella minoriteters språk och kulturer samt att förskolans strävan mot en likvärdig förskola, där alla barn har rätt till sitt/sina språk, riskeras att motverkas. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det är av stor vikt att förskolepersonal intar ett normkritiskt perspektiv för att bli medvetna om de normer och strukturer som hindrar främjandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer i förskolan och på så sätt kunna arbeta för en mer socialt rättvis förskoleverksamhet.