Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Studien undersöker hur Plymouthbrödernas skola representeras i svenska tidningar mellan år 2004 och 2024, vilket också är studiens frågeställning. Syftet med studien är att undersöka hur Plymouthbrödernas skola framställs för att belysa hur rapporteringen förändrats över tid. Materialet kommer från tidningar via Retriever Mediearkivet och det primära analysmaterialet är 282 artiklar. För att besvara frågeställningen används en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Stuart. A Wrights redogörelse om hur minoritetsreligioner skildras i media. Resultatet är att rapporteringen i sammanhanget är massiv och att det finns en bredd av teman där artiklar om Skolinspektionens granskningar av skolan är det som är mest framträdande. Det står också klart att det är en övervägande negativ rapportering om skolan där problematik och kontroverser på skolan lätt får fokus. I flera fall är det befogat då det är tydligt att det förekommit problem på skolan, men i andra fall tycks Plymouthbrödernas skola användas som slagträ i den allmänna debatten om religiösa fristående skolor. Det är dessutom ojämnt hur mycket utrymme olika perspektiv får i rapporteringen. Personer som är negativt inställda till skolan, exempelvis tidigare anställda och före detta medlemmar i samfundet uttrycker sin ståndpunkt i flertalet artiklar medan Plymouthbröderna själva svarar på kritiken eller ger sin bild av skolan i endast ett fåtal fall.

This study aims to investigate how religion teachers in Stockholm work with minority religions in their classes and examine teachers' views on minority religions' place in religious studies and their relation to the school curriculum. The focus of the study is on Middle Eastern minority religions. This study is based on a qualitative method comprised of semi-structured interviews with nine religion teachers who work in upper secondary schools in Stockholm. The theory used is based on personal life interpretation and four general didactic themes. The results showed that only two of the nine interviewed teaches minority religions from the Middle East. The results also showed that the subordination of minority religions is due, mainly, to the lack of time and because they are not mentioned in the knowledge requirements. The teachers also stated that they do not have time to engage in minority religions. Furthermore, the study showed that teachers lack knowledge about minority religions and an interest in teaching minority religions. Regarding students' reaction to the study of minority religions, the results showed that teachers receive positive feedback from students and that they show great curiosity about minority religions as it is a new subject for them. Regarding teachers' views on the curriculum, the results showed that six out of nine teachers wish more time was assigned to teaching minority religions and that they should be included in the knowledge requirements. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur religionslärare i Stockholmsområdet arbetar med minoritetsreligioner i sin undervisning samt undersöka lärarnas uppfattning om minoritetsreligioners plats både i religionsundervisningen och i förhållande till läroplanen med fokus på Mellanösterns minoritetsreligioner. I studien användes en kvalitativ metod som baserades på semistrukturerade intervjuer med nio religionslärare. Teorin baserades på personlig livstolkning samt fyra allmändidaktiska teman.  Resultatet visade att endast två lärare av de nio intervjuade lärarna undervisar om minoritetsreligioner från Mellanöstern. Resultaten visade också att när det gäller underordningen av minoritetsreligioner är den främsta orsaken tidsbrist, lärarna hinner inte  engagera sig i minoritetsreligioner och för att de inte nämns i kunskapskraven. Studien visade också att lärare saknar ämneskunskap om minoritetsreligioner samt intresse att undervisa i minoritetsreligioner. När det gäller elevers reaktion visade resultaten att lärare fått positiv feedback från elever när det gällde minoritetsreligioner. Elever har visat nyfikenhet kring minoritetsreligioner eftersom det är nytt för dem.  När det gäller lärarnas syn på läroplanen visade resultaten att sex av nio lärare önskar att det fanns mer tid för minoritetsreligioner och att de bör ingå i kunskapskravet.