La Confraternita bolognese di S. Maria della Morte, istituita nel 1336 sull’onda della predicazione del frate domenicano Venturino da Bergamo, è la più antica e meglio documentata compagnia italiana ‘di giustizia’. Possedeva un laudario conosciuto attraverso 12 manoscritti redatti tra XV e XVI secolo, dove le laude seguono il “confortatorio” che insegnava ai confratelli come relazionarsi col condannato e prepararlo a morire in perfetto spirito cristiano. Nelle laude l’identificazione poetica tra Cristo e il condannato era funzionale allo scopo di convertire il criminale in santo, convincendolo che la sua morte aveva una funzione redentrice per sé e la città stessa. L’assoluzione plenaria poteva essere ottenuta solo tramite una morte completamente accettata e un pentimento sincero. La dissertazione indaga le tematiche espresse dalle laude e le motivazioni forti che spingevano i confortatori a intraprendere questa peculiare attività assistenziale. / During the fifteenth century a number of laude were destined for the spiritual edification of those condemned to death. The Bolognese confraternity of S. Maria della Morte, founded in 1336 and among the oldest and best-documented Italian Companies of Justice, had a laudario known now in some twelve sources, mostly dating from the second half of the fifteenth century. These laude are often connected to the ‘consolation manuals’ (confortatori) written in some Italian confraternities in order to instruct brethren who in the few hours before death prepared the prisoner to die in a Christian spirit. In the justice laude the poetic identification between the condemned and Christ or martyrs was functional to the main aim of the brethren who assisted prisoners destined to die: by turning the criminal into a saint he could be convinced that his death had a precise function. Indeed, plenary absolution in the afterlife could be obtained through a truly accepted death. The laude in the confortatori clearly had the function of reinforcing these feelings, but there is little evidence on just how this task was realized in practice. During the night preceding the execution of the prisoners, the brethren sought to turn every criminal into a saint: in the end he must have the conviction that his death had a precise function, and thus he would attain complete inner peace and total acceptance of his sentence. This serene attitude was the basis for a plenary absolution in the afterlife, obtained through a death that was fully accepted. This dissertation focuses on the strong motivation of the brethren who decided to enter this kind of confraternity.

Tesis para optar al grado de Magister en Axiología y Filosofía Política

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía / ¿Qué fue lo que nos impresionó por primera vez? ¿Qué fue eso que con su espectáculo anuló nuestra cómoda tendencia a re-producir la explicación y certeza acostumbradas, y continuó sucesivamente conmoviéndonos al punto de inquietarnos permanentemente? ¿Qué fue y a dónde dirigió nuestras dudas? ¿A lo que sea seamos, a lo que sea que sea? ¿Seguirá influenciando aún nuestro ir y venir entre preguntas que respondemos y preguntas, o talvez sinsentidos, que no? Estas interpelaciones son de seguro dos cosas: incontestables por ahora y frutos de la reacción ante una interrogación inefable, la interrogación virtualmente infinita de la filosofía; productos que talvez ni siquiera buscan verdaderamente una respuesta, sino que cumplen su cometido simplemente perturbando. Reaccionamos así, preguntando el por qué de ese gran por qué extendido por todos los idiomas, talvez buscando remediar con una cura final el problema, talvez esperando que tras el hallazgo de esa primera cuestión podamos invalidar con nuestras famosas técnicas toda su prole perpetua. Pero antes, buscamos convicciones para responder a pequeñas fracciones de ese monstruo hijo nuestro, a alguna de sus celulitas, porque puede más nuestra esperanza y soberbia en el creernos capaces, que ese preguntar desesperado o que la resignación; y en esa búsqueda de certezas originales, productoras de suelos y no de despeñaderos, quien pregunta llega a sí mismo, más o menos aislado, como sujeto, actor, misterio, etc., y cediendo talvez a otros afanes, en sí mismo ve escisiones, dualidad, y en definitiva, halla al culpable de su perplejidad y sus extravíos en una de sus partes, a la que, sin dudar, marginará de sí. Continuará preguntando, pero ahora con un camino mágicamente acotado, de límites más o menos frágiles, que ahora sí, y en muchas ocasiones, lo satisfará.

O presente trabalho busca identificar e analisar as estratégias dos projetos de museus propostos durante as décadas de 1930 a 60, utilizando este tipo de edifício como filtro para a releitura e compreensão do ato de projetar durante o Movimento Moderno. A riqueza de soluções arquitetônicas nesse período defrontou-se com a tradição acadêmica vigente até as primeiras décadas do século XX, criando condições para que paradigmas fossem revistos ou mesmo quebrados nos projetos de museus. Após breve introdução e conceituação do objeto de estudo, é percorrida a formação da referida tipologia desde seu surgimento, no século XVIII, avançando a partir dali em direção às propostas acadêmicas do século XIX. A ruptura dessa tradição, na virada do século XX, ocasiona o surgimento dos novos cânones modernistas, que por sua vez encontraram nos museus um campo fértil para sua aplicação. As diversas estratégias de projeto analisadas não pertencem somente à esfera dos museus modernistas, abarcando a quase totalidade da arquitetura moderna. Por essa razão, este trabalho se propõe a uma análise sempre confrontadora de diversos exemplares arquitetônicos, eleitos por sua importância nesse contexto, de forma a enquadrá-los no constante processo de transformação da arquitetura. / This paper aims to identify and to analyze the project strategies of museums considered during the 1930 to 1960 decades, using this sort of building as a filter for the reinterpretation and understanding of the projecting act during the Modern Movement. The wealth of architectural solutions in this period confronted itself with the established academic tradition in the first decades of century XX, creating conditions so that paradigms were reviewed or even broken in the projects of museums. After soon introduction and conceptualization of the studied object, the formation of the related topology since its sprouting is covered, in century XVIII, advancing to leave from there into the academic proposals of century XIX. The rupture of this tradition, in the turn of century XX, causes the emergence of new modern precepts, that in turn had found in the museums a fertile field for its application. The variety of project strategies analyzed do not only belong to the sphere of the modern museums, comprehending almost the totality of the modern architecture. Therefore, this work always considers to a comparative analysis of variuos architectural samples, chosen for its importance in this context, intending to fit them in the constant process of transformation of the architecture.

<p>Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.</p>

<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna. Vårt resultat visar att pojkarnas uppfattningar av moderna språk varierar. Det finns uppfattningar att moderna språk är ett svårt respektive lätt ämne, moderna språk kan väljas bort respektive är viktig i utbildningen. Moderna språk uppfattas av pojkarna också som ett lärarcentrerat ämne och ett användbart ämne för kommunikation med omvärlden. Vad som påverkar pojkarnas motivation och hur lärarna kan upprätthålla motivationen till att fullfölja studierna i moderna språk, redovisas i arbetets diskussionsdel.

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning, fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.

Kursplanerna i moderna språk poängterar den muntliga kommunikationen i språkundervisningen och så gör även dagens språkforskare. Mitt huvudsyfte med detta arbete var att undersöka om tyska används som arbetsspråk i undervisningen samt vid vilka moment målspråket kontra svenska används. En del av syftet var även att se om användandet av målspråket skiljer sig mellan lärare med svenska som modersmål och lärare som har tyska som modersmål. Jag har även undersökt huruvida stor output från läraren på målspråket resulterar i hög output från eleverna. Detta har jag undersökt genom att observera undervisningen i tyska vid tre högstadieskolor i Mellansverige samt genom kompletterande intervjuer med lärarna, varav en av lärarna har österrikiskt ursprung. Mitt resultat visar att användandet av målspråket i språkundervisningen varierar mellan lärare, men att den lärare som har tyska som modersmål i större utsträckning använde tyska i sin undervisning. Dock visar undersökningen att stor input av läraren inte nödvändigtvis resulterar i hög output från eleverna. Lärarens metod, gruppsammansättning samt tidsbrist är faktorer som spelar in. Slutsatsen är att vi som lärare har ett stort ansvar gällande användandet av målspråket som arbetsspråk, då detta gynnar elevernas språktillägnelse.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet. Slutsatsen var att språkundervisning på målspråket är en självklarhet för de lärare som ingått i denna studie.