Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever, klasslärare och modersmålslärare tycker om modersmålsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen är att ta del av lärarnas åsikter kring vilken betydelse modersmålsundervisningen har för andraspråksinlärningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv inställning kring ämnet därför var målet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Härigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla både frågor och svar. Undersökningen omfattar 13 intervjuer, 8 var elever, 2 var klasslärare och 3 var modersmålslärare. Vi intervjuade elever och lärare i en svensk klass och i en tvåspråksklass. I resultatet framgår det att samtliga informanter har en positiv syn på modersmålsundervisningen. Lärarna ser även att modersmålsundervisningen är av stor betydelse för huruvida eleverna tillgodogör sig andraspråket eller ej. Eleverna lyfte att det är viktigt att kunna sitt modersmål för att kunna samtala med släkt, vänner samt att kunna besöka sitt hemland. Utifrån litteratur och undersökningen upplever vi att vi inte kan ta ställning till vilken modell som är att föredra, svensk klass eller tvåspråksklass. Många faktorer spelar roll så som enskilda elever, lärare och ledningen på skolan.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor:1.Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2.Hur planerar lärarna sin undervisning? 3.Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4.Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig. Dessa lärare stöter på många hinder i sitt arbete men trots detta arbetar de på ett utvecklande arbetssätt och strävar också efter ett nära samarbete med deras svenska kollegor.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärarna anser om modersmålets betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att ta reda på om lärarna tror att goda kunskaper i modersmålet ökar elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Jag är också intresserad av att få veta om lärarna anser att det finns andra faktorer som påverkar de flerspråkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat åtta lärare som alla undervisar på en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmål än svenska.Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lärarna anser att kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för andraspråksinlärningen och för elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Trots att huvuddelen av lärarna delar åsikten att modersmålet är viktigt så har ingen av de intervjuade något som helst samarbete med varken modersmålsenheten eller modersmålslärarna. Bristande språkkunskaperna är dock inte det enda som de intervjuade lärarna nämner när de pratar om elevernas studieresultat. Lärarna menar att det finns många andra faktorer som påverkar exempelvis, familjeförhållande, socialt arv och elevens intresse för ämnet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.

I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.

AbstractWe are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching. Through these interviews we were able to ask the teachers, how they personally interpret the term ␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣ create a positive environment regardless their native tongue and to be met with equals, as any other person. We think that the teachers attitude, can affect how the multilingual students is met and treated in the school environment. The attitude can affect other students minds and stay with them for the rest of their life's.The conducted interviews are used in our analysis and our analysis answers our questions. Some of the critical problems our research helped us point out, is that the motivation the teachers have or the lack of same, plays a significant role in how the teaching is organized and planned. Furthermore that the teachers needs to be educated during their career, because they at the moment don't have the knowledge to handle the situations with children that may have been a subject of abuse, warand so on. At the same time the teachers showed us that they didn't lack any motivation to do their best, as long as they were given the right tools and resources to do so.

I mitt examensarbete undersöker jag möjligheter och utmaningar som modersmålslärare upplever under modersmålsundervisningen, samt vilka uppfattningar ämneslärare har om modersmålsundervisning som ett verktyg för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen. Uppsatsen belyser vikten av att elever med ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och hur det påverkan deras skolframgång och kunskapsutveckling i andra ämnen.Jag har använt en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse, genom intervjuer med modersmålslärare och ämneslärare om deras syn på modersmålsundervisning. Undersökningen omfattade sex modersmålslärare och sex ämneslärare på grundskola från årskurs 7–9 i två olika kommuner. Modersmålslärarna beskrev de möjligheter och utmaningar de ser i modersmålsundervisningen, medan ämneslärarna förklarade hur modersmålsundervisningen påverkar elevernas kunskap i andra ämnen. Resultaten visade att det finns viktiga utmaningar för modersmålslärarna inom undervisningen, som t.ex. för kort lektionstid, lektionstider efter skoltid när eleverna är trötta, bristande läromedel, bristande samarbete med andra lärare och brister i elevernas gruppindelning och undervisningslokaler. Det behövs vissa handlingar för att utveckla modersmålsundervisningen, till exempel att ordna modersmålsundervisning under den ordinarie skoltiden så mycket som möjligt och förbättra lektionslokalerna för att kunna använda digitala verktyg. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör få mer tid och integreras i den ordinarie skolverksamheten. Det är viktigt att skolan uppmärksammar tvåspråkiga elevers kunskap och språkutveckling för att stärka dem. Modersmålsundervisningen är nödvändig för många elever som har svårt att lära sig svenska, särskilt nyanlända elever som har studiehandledning på sitt modersmål.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur språklärare på en gymnasieskola upplever ”flerspråkighet” när det gäller undervisning av elever med utländsk bakgrund. Följande frågeställningar beaktades i studien: Vilka didaktiska utmaningar upplever språklärarna som undervisar elever med annat modersmål än svenska att det finns i klassrummet?  På vilket/vilka sätt upplever språklärarna att flerspråkighet är en möjlighet eller ett hinder för elever med ett annat modersmål än svenska? Vilken betydelse anser några språklärare att modersmålet har för elever med utländsk bakgrund? Metoden som användes var kvalitativ och resultatet samlades in via semistrukturerade intervjuer av fyra lärare på en gymnasieskola i centrala Sverige. Resultatet visade att flerspråkighet var en möjlighet samtidigt som det också kan vara ett hinder för eleverna. Detta berodde på vilket språklig nivå eleverna uppnått i svenska eller modersmålet. Om elever har en stark bas i modersmålet eller svenska kan språk berika varandra vilket är en möjlighet. Dock är det hinder om eleven varken har svenska eller sitt modersmål att luta sig mot. Det visade också att det finns didaktiska utmaningar i klassrummet med elever med utländskbakgrund, men att de eleverna även var en tillgång i undervisningen. Jag kom även fram till att det fanns en monokultrullnorm på skolan eftersom normen på skolan är att vara så ”svensk” som möjligt och att modersmålsundervisningen inte har lika hög prioritet som de övriga ämnena. Resultatet visade även att informanterna inte hade fått fortbildning om flerspråkighet eller interkulturell pedagogik.

Elever med svenska som andraspråk uppnårbetydligt sämre resultat i matematik än elever som har svenska som modersmål. I detta arbete undersöks orsakerna till varför de inte presterar bättre och huruvida modersmålsundervisningen är gynnsam för dessa elever. Metoden som har använts i denna undersökning är litteraturstudie och intervju med fem olika lärare, såsom matematiklärare och tvåspråkiga lärare. Det framkom att språket har en avgörande betydelse förelevernas kunskapsutveckling och att stöd i deras förstaspråk innebar stora framsteg i matematik. Utöver det faktum att det är möjligt att uppnå goda resultat, kan modersmål dessutom handla om en stärkt självkänsla och etnisk identitet. En god kommunikation och samarbete mellan modersmålslärare och ämneslärare kan bidra till elevens utveckling i matematik.

Jag har valt att skriva om ämnet modersmålsundervisning och dess betydelse för inlärning i övriga ämnen. Min tes är att modersmålsundervisningen är mycket betydelsefull för elevens inlärning även i övriga ämnen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever och lärare upplever undervisningen och hur modersmåludervisning också kan hjälpa elever att utvecklas i andra skolämnen. Metoden som jag har valt är kvalitativa metoder med frågor till lärare och elever. Lärarnas åsikter när det gäller modersmålsundervisningen är nästan lika. Det är brist på adekvata arbetsplatser som är ett stort problem för modersmålslärarna, samt bristande kommunikation fr ån retorer eller klasslärare. Modersmålslärarnas roll och kompetens tas inte på allvar. Det finns en del klagomål hos modersmålslärarna. Eleverna åsikt om modersmåls undervisning är olika på grunds av deras bakgrund.