No description available.

Thesis (Ed.D.)--University of Delaware, 2006. / Principal faculty advisor: Carol Vukelich, School of Education. Includes bibliographical references.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik. Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor. I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.

<p>Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och</p><p>ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur</p><p>barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.</p>

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences de l'éducation : Lyon 2 : 2004. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.. Notes bibliogr.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken. Studiens slutsats är att det återfinns många likheter mellan verksamma Montessoripedagoger i allt från deras syn på lärande och Montessoripedagogikens styrkor och svagheter. Bristen på självkritik kring Montessorimetoden skulle kunna leda till att Montessoripedagogiken inte utvecklas. Däremot innebär pedagogernas engagemang och barnsyn till ett gott lärande där barnets individuella behov sätts i fokus.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor.  Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan. Detta var något som alla pedagoger var överrens om. Dock menar några av pedagogerna, för att barnen ska kunna känna att de har ett reellt inflytande måste de medvetendegöras om vad inflytande är, innebär och kan leda till nämligen ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna ifrån de respektive förskolorna var även överrens om att barnets intresse ska styra hur den pedagogiska miljön byggs upp. Dock skilde det i tolkningen av pedagogisk miljö. För de Reggio Emilia inspirerade förskolorna handlar det om rummen, hur de ska utformas och byggas upp medan det mer handlar om det pedagogiska materialet på Montessori förskolorna där utformningen av rummen är mer statisk.

This graduation thesis for master degree is intended to research on kinder garden teacher competence using M. Montessori method for children’s with disabilities development. The research subject is quite new and relevant. There are not many studies on such subject. There were made the following similar studies on kinder garden teacher’s professional competence by E. Jurošaitė (doctor’s degree dissertation), J. Navaitienė (“Būsimųjų pedagogų profesinis kryptingumas ir branda”), T. Tamošiūnas (“Profesinio ir ikiprofesinio pedagogų rengimo sąveika”) in Lithuania. The high competence teachers are one of the most important factor for successful pre-school system functioning. It is very important to describe this conception. The purpose of this thesis was to analyze, compare and to find competence of the kinder garden teachers that develop children’s with disabilities using M. Montessori teaching method. The M. Montessori was applied for children’s with disabilities at the beginning. Then after successful experience the same method was applied children’s without disabilities. After literature research it could be affirm that such subject was not studied in Lithuania. M. Montessori method is widely used in foreign countries for development of children’s with disabilities. Purpose of graduation thesis: To evaluate kinder garden teachers competence to develop children’s with disabilities. Hypothesis: Kinder garden teachers have high competence to develop children’s with... [to full text]