Thesis (Ph. D.)--University of Sydney, 2007. / Title from title screen (viewed 28 March 2008). Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy to the Dept. of English, Faculty of Arts. Includes bibliographical references. Also available in print form.

Zugl.: Wien, Univ., Diss., 2007

Thesis, PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2005. / Includes bibliographical references.

Thesis--University of Illinois. / Vita. Photocopy of typescript. Ann Arbor, Mich., University Microfilms, 1972.

Syftet med studien är att analysera och synliggöra uppfattningar och arbetssätt gällande förskolans grundläggande värden hos pedagoger som arbetar inom montessoriförskolor samt förskolor utan någon särskild pedagogisk inriktning, och de frågeställningar som studien baseras på är; Hur talar pedagogerna om läroplanens grundläggande värden och arbetet med dessa? samt; Hur arbetar pedagogerna med de grundläggande värdena? I bakgrunden förklaras bland annat de grundläggande värdena utifrån styrdokumenten, och montessoripedagogiken förklaras kort. Studiens teoretiska ramverk är pragmatismen vilket också redogörs för i bakgrunden. Studien genomförs med intervju som metod och resultatet presenteras med citat som stöd. Resultatet visar att många av pedagogerna inom båda typerna av förskolor, talade på liknande sätt. Flera uppfattade arbetet som både lätt och svårt, och de flesta såg de grundläggande värdena som något som ska involveras i den dagliga verksamheten, inte särskiljas som något eget “ämne”. Även hur de arbetar med värdena i sina verksamheter var snarlikt, många talade i samma termer gällande deras arbete, exempelvis att barngruppens utformning och stämningen däri påverkar vart fokus hamnar. I analysen tolkas och förklaras delar av resultatet utifrån en pragmatisk syn på kunskap och lärande. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning och egna reflektioner. Ett resonemang förs gällande varför de två förskoletyperna inte skiljde sig åt särskilt mycket, och en jämförelse mellan talet om värdena och arbetet sker också i detta avsnitt. Diskussionen avslutas med att valda metoder reflekteras över och förslag på förbättring och fortsatta studier tas upp.

Thesis (Ph.D.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

Förskolan är en plats som har en stor vikt i ett barns liv. en plats där en enorm utveckling och inlärning sker, varje dag. därför är förskolans utformning oerhört viktig för att den ska kunna fylla just funktionen som en plats för utveckling och inlärning. Med utgångspunkt i montessoripedagogiken har jag skapat en förskola för barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt. I montessoripedagogiken är den fysiska miljön en viktig utgångspunkt och den ska vara förberedd för barnet och dess aktiviteter.  På den lilla tomten i Vasalund har jag skapat en byggnad som både värnar om utomhus- och inomhusmiljö, då båda fyller en viktig funktion för barnen. För att kunna utnyttja taket som gård är byggnaden nedsänkt och insidan är öppen och genomsiktlig. Betongfasaden är stängd så barnen får skapa en egen värld inuti, men den är också en del av gården eftersom barnen både kan känna och använda fasaden att exempelvis måla på då materialet är beständigt och lätt att göra rent. Trappan har varit en viktig del i min förskola, då den används som pedagogiskt verktyg istället för endast kommunikation och istället för ett centralt trapphus finns det trapphus i varje avdelning. Förskolan är skapad för barnen med deras utveckling och lärande i fokus och med en översiktlighet och tydlighet som verktyg för detta. / The preschool is a place of great importance in the childrens life, a place where a huge amount of learning and development takes place, every day. Because of that it’s of great importance that the built environment is made for those things, learning and the development of the children.I’ve created a preschool with a base in the Montessori pedagogy, a preschool where the childrens development, both physical and psychological, is the focuspoint. Within the Montessori padagogy, the built environment is very important, it is supposed to be prepared for the children and their activities.On the small lot in Vasalund, Solna, I have created a bulding that takes both the outdoor and the indoor environment in mind, since both are very important for the children and their activities. The builing is lowered underground to be able to use the roof as a part of the playground. The inside of the building is open with a lot of visibility between the different rooms. The facade is made of concrete and is very closed to be able to create a world for the children inside, but the facade is also a part of the playground as it provides texture to feel and something to play with for the children, since the material is sdurable and easy to clean.Stairs has been an important part of this building, since i’ve used tham as a pedagogical tool instead of just communication and instead of just one central staircase I’ve included stairs in each unit of the preschool.This preschool is created for the children, with their development and learning in mind and with visibility and readability as tools to achieve this.

This qualitative study explored the changes in the practice of early childhood education (ECE) teachers in a specific Montessori program after a series of trainings. This study’s purpose was to compare the teacher practices in a Montessori preschool program before and after specific pedagogical training. The ECE teachers were trained in a four-week series of didactic sessions on Montessori philosophy and pedagogy. On week days the teachers were mentored by observation, direct feedback, and guidance of practice. Classes met 15 hours per week for a total of 60 contact hours. Prior to the beginning of the training classes a baseline of each teacher was established according to the qualities identified for the study. These qualities included the teacher’s subjective view of young children, their perception of their teaching role, and their performance with children. Following the end of the training period this process was repeated and any changes were reviewed and described. The information for this review was collected by interview, ongoing documented observation, personal narratives, and personal journals. Results of the study supported that specific Montessori training impacted the participant/teachers’ subjective view of young children, the perception of their teaching role, and their performance with children. As compared to the beginning of the study, after the four weeks of training the participant/teachers recognized a more constructivist view of how young children learn; they expressed a more reflective perception of their teaching role; and engaged in more responsive, facilitative, and less interruptive performance with children. Conclusions of the study were that providing Montessori pedagogical and philosophical training can improve the qualitative relationships of teachers with young children.

AbstractExamensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling?Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ”Hållbar utveckling” utmärkelse har besvarat. Jag vill med enkäten få en uppfattning om föräldrarnas medvetenhet om förskolans arbete och föräldrarnas medvetenhet om hållbar utveckling. Jag tycker att det är spännande att de tankar och idéer som ligger bakom hållbar utveckling, stämmer så väl överrens med vad Maria Montessori sa i början av 1900- talet. I mitt resultat kom jag fram till att det finns många åtskilliga likheter mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Min analys/slutsats blev att i mina intervjuer kommer det inte fram några direkta skillnader mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Detta kan bero på att pedagogerna på Montessoriförskolan utan ”Hållbar utveckling” profilering var väldigt kunniga om hållbar utveckling och hade ett stort eget intresse i hållbar utveckling. Nyckelord; Miljö, Montessori, Hållbar utveckling,

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.