Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet. Motivation är dock lite mer svår tolkad eftersom det är ett bredare begrepp, men det kan ses som något som driver en individ till att prestera eller utföra något. I och med det finns det mycket olika faktorer som skulle kunna påverka en fastighetsmäklares motivation och därför vill vi i denna studie ta reda på om belöningssystem verkligen håller som grund för motivationen. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar fastighetsmäklare i sitt arbete eftersom deras lön främst är provisionsbaserad. Vi vill även undersöka om det finns andra belöningar utöver provisionen som får en mäklare att vilja fortsätta vara verksam inom branschen eftersom belöningssystem innefattar både finansiell och icke- finansiell belöning. Kvalitativ undersökningsmetod har använts på tre olika fastighetsbyråer, där intervjupersonerna består av tre chefer, en på varje fastighetsbyrå samt sju aktiva fastighetsmäklare. Genom att tillämpa tre teorier om motivation, har arbetet fått en bra grund för hur analysen sedan utformat sig. De tre teorierna som uppsatsen tar upp är Maslows behovshierarki, McClellands behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Dessa utgör en stabil grund för våra analyser som vi har tagit fram genom att tillämpa empirin där fastighetsmäklarna menar att båda belöningarna motiverar, men där en utav dem har en större påverkan. Det som framkommit av denna studie är att fastighetsmäklare motiveras framförallt av sin provision eftersom det är den enda lönen de får. Dock finns det andra icke- finansiella faktorer som kan påverka så som nöjda kunder, men i slutändan går det inte att jämföras med pengarna då det är den största drivande faktorn.

The purpose of the present study was to assess the developmental and current relational variables that play a role in the development and maintenance of academic identity. Specifically, I was interested in identifying variables that are related to adopting a more autonomously motivated academic identity as previous research indicates that engagement in more autonomously motivated activities is related to greater mental and physical health and greater persistence and performance within the activity. The current study considered the role of developmental autonomy support as well as pressure and control from current relational partners in relation to participants’ current motivation towards their schoolwork. Results showed support for the developmental hypotheses, such that greater autonomy support was significantly associated with greater autonomous motivation towards academics. Pressure and control from current relational partners was not consistently related to participants’ relative autonomy, but was in many instances related to amotivation, such that greater pressure was related to greater amotivation.

No description available.

The aim of this essay is to find out what motivation in a school environment actually means and how practicing teachers work with trying to motivate their students to learn English. Interviews were performed with three English teachers from different levels and municipalities in Sweden using qualitative and semi-structured questions. It was found that the teachers have both different and similar views on how to work with motivating their students. It is suggested that there are different kinds of motivation and that motivation is a vital part of the work a teacher does. Furthermore, there are numerous methods to apply to a class, and teachers have to try and develop a feeling for which ones to use. Keywords: Learning English, motivation, methods.

Titel: Bonussystem – I ett mindre verkstadsföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jens Jämtberg & Jonas Källänge-Nilsson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Syftet med vår uppsats är att analysera GF Ytbehandlings gamla bonussystem och det nuvarande. Vi ska lägga fram två förslag på nya bonussystem, som bygger på våra teorier, analyser och intervjuer med de anställda. Metod: Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ metod, genomfört intervjuer för att få en djupare förståelse för bonussystemen på GF ytbehandling. Vi har arbetat efter en deduktiv ansats för att vårt arbete bygger på flera teorier. Sedan jämfört teori med empiri för att kunna utveckla bonussystem som passar GF Ytbehandling. Slutsatser: Efter att analyserat GF Ytbehandlings tidigare bonussystem så hittade vi tydliga brister. De tydligaste bristerna var att de tidigare systemen inte var kostnadseffektivt för företaget och att de anställda inte förstod hur bonussystemet var uppbyggt. Därför utvecklade vi två nya system som baseras empiri och teori. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara väldigt intressant att se hur andra företag inom samma bransch har löst problemet med bonussystem. Ifall det finns några likheter eller rödtråd mellan företagen i branschen. Uppsatsen bidrag: Vi hoppas att GF Ytbehandling kan få användning av vår uppsats i sitt arbete med att utveckla nya bonussystem. Nyckelord: Bonussystem, incitamentsproblem, motivation samt förståelse

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare. Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen.   I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier. Vi tittar även på vilka grundförutsättningar det krävs för att lyckas med sina studier. Omotiverade elever skapar ofta en negativ stämning i klassen.    Hur skall vi då gå till väga för att klara denna situation och få med oss de elever som inte har samma ambition som de som vill i klassen. Det kan vara en svår nöt att knäcka. Stig har i sin tidigare undersökning Motivation på fordonsprogrammet (2002) kunnat se att där fanns tendenser som pekade på att vissa elever var omotiverade och inte tillräckligt motiverade att gå utbildningen. I vårt arbete vill vi undersöka om det finns omotivation bland fordonseleverna och hur vi ev. kan motivera dessa och ändra inställningen hos dessa. Som metod för undersökningen valde vi att ha anonyma enkäter som vi delade ut bland alla fordonsprogrammets närvarande elever. Vi gjorde även en enkät bland våra kolleger på programmet.   Med vår undersökning har vi kommit fram till att vi hade en del omotiverade elever trots att de flesta hade svarat att de trivdes. Skrämmande var att hälften av eleverna inte åt och sov ordentligt. Då är det svårt med motivation. Den visar också på att det behövs bättre information från grundskolan, fler studiebesök och föreläsningar om t.ex. framtidsutsikter inom fordonsbranschen samtidigt som det behövs ny teknik och att lokalerna behöver ses över. Det tål kanske att tänka på hur man kan lägga upp teorin på ett mer intressant och roligare vis och kanske försöka få med kärnämnena i uppgifter som har med fordon att göra.

Det finns mycket skrivet kring prestationsmätning, men det finns inte mycket skrivet kring prestationsmätning och personalens motivation att prestera enligt målen i prestationsmätsystemet. Därför har vi valt att genomföra en undersökning som bygger på problemformuleringen; hur kan företagsledningen använda prestationsmätning för att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets uppsatta mål i tjänste- och tillverkande företag? Prestationsmätning är viktigt för att företagsledningen ska kunna styra personalens prestationer enligt företagets strategier och uppnå företagets mål. Prestationsmätsystemen bör därför vara starkt kopplade till företagets strategier och måtten i mätsystemet ska bidra till att den operativa personalen förstår vilka prestationer som krävs av dem för att företaget ska uppnå sina mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som får den operativa personalen motiverad att prestera enligt de mål som finns i företagets prestationsmätsystem. Vi vill även undersöka hur företagsledningen i nuläget arbetar med att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets mål. Utifrån syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi först samlat ihop teori och sedan genomfört intervjuer. Vi har intervjuat personer i ledande befattning samt personer ur den operativa personalen för att skapa oss en uppfattning om hur prestationsmätning används i verksamheter och hur den upplevs av den operativa personalen. Det insamlade empiriska materialet har vi analyserat och jämfört med befintlig teori i ämnet. Därefter har vi kommit fram till egna slutsatser kring hur företagsledningen kan använda prestationsmätning för att motivera den operativa personalen till att prestera enligt företagets mål. Slutsatsen av undersökningen är att prestationsmätsystem bör ha en tydlig koppling till företagets strategi och innehålla mått som är relevanta för de prestationer företagsledningen förväntar sig av den operativa personalen. Personalen bör vara involverad vid utformningen av strategier, eftersom de besitter värdefull kunskap kring den operativa verksamheten. Företagsledningen bör genom prestationsmätsystemet sprida en förståelse kring hur personalens prestationer bidrar till företagets måluppfyllelse. Personalen har olika behov som bör vara uppfyllda om de ska vara motiverade att prestera på arbetsplatsen och behoven bygger på trivsel, trygghet, delaktighet och belöning.

Syfte: Syftet är att genom litteraturstudier samt med utgångspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare på deras arbetsplats. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansåg passa in i vår definition av professionella medarbetare. Resultaten från dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. För att skapa ett trovärdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vårt empiriska material med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat samt skrivit slutsatser utifrån dessa citat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande. För att förstärka och höja motivationen ytterligare bland de anställda ser vi att vidareutveckling är något som efterfrågas från medarbetarna. Detta kan ses som en angelägen motivationspunkt då samtliga respondenter poängterade denna faktor under samtalens gång. Vidareutveckling är en faktor som flera av de teorier vi har valt att redovisa har berört som en vital aspekt, exempelvis har Maslow, Deci och Ryan påpekat detta. Dessa teorier kan nu styrkas ytterligare med detta resultat Förslag till fortsatt forskning: Vi kan föreslå att fokusera på en yrkesgrupp i taget för att göra djupa studier och därmed få en bättre bild av motivationsfaktorerna. Ytterligare aspekter som kan beaktas är huruvida en enskild individs uppväxtbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, deltagarens ålder, utbildningsnivå och kultur kan ha inverkan på vad som motiverar individen på dess arbetsplats. Uppsatsens bidrag: Att skapa och bidra till en uppdaterad bild på professionella medarbetarnas syn på motivation. Även utifrån den empiri vi har samlat ihop, konstatera att vad som bidrar till respondenternas motivation inte skiljer sig markant mellan olika yrkesgrupper.

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten. Slutsatser som kan dras från studiens material är att engagemanget är individuellt, känsloladdat och att meningsfulla arbetsuppgifter är det mest centrala för engagemanget- I materialet presenterades också svårigheter med engagemang och omgivande faktorer som både kunde gynna och hämma engagemanget. Det framkom även i materialet att socialarbetarna hade strategier för att behålla en balans i engagemang och att det hade skett en förändring i förhållningssätter till engagemang under deras tid som socialarbetare.

No description available.