Belöningssystem är ett styrverktyg som används för att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta mål. Under senare år har belöningssystem börjat ifrågasättas. Teoretiker har genomfört studier som visar på att ett belöningssystems effekter inte alltid är positiva. Med bakgrund till detta ville vi skapa oss en förståelse för vilka effekter bonussystemet har på Länsförsäkringar Kalmar län. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur bonussystemet påverkar de anställda på Länsförsäkringar Kalmar län och hur de motiveras att uppnå företagets mål. Uppsatsen är skriven ur ett hermenutiskt synsätt och har tolkats med hjälp av ett resultat utifrån nio kvalitativa intervjuer och teorier inom ämnet. Intervjuerna har genomförts med vice VD samt åtta respondenter från tre olika avdelningar på Länsförsäkringar Kalmar län. Därefter har vi genomfört en tolkning utifrån resultatet och den teoretiska referensramen. Belöningssystemet uppfattas som något positivt i den bemärkelsen att det är trevligt att få extra lön. Den motiverande effekten uppnås inte och det är målen i sig som är motiverande vilket medför att målen och belöningssystemet ses som två olika delar som är svåra att koppla ihop. Det leder till att det är svårt att se en koppling mellan prestation och resultat. Bonusen fungerar därför inte som en motiverande faktor. En intressant frågeställning som inte fick utrymme att svaras på i den här studien är om bonussystemets kostnader överstiger nyttan. Denna frågeställning hade varit intressant att få svar på och är därmed ett förslag till vidare forskning inom området bonussystem.

No description available.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang. / The aim was to examine, in a focus group study, high school teachers' perceptions of their own motivation and to find out what factors they believe affects students motivation. The results showed that the factors that most increased motivation in students, is a good relationship between teacher and student, that the students have the opportunity to be involved in their schooling and that they educational options. The teachers' own motivation increased with teaching and student interactions. Motivation in teachers was also shown to decrease with unsafe working conditions and non-educational tasks. Finally teachers felt that their own motivation and commitment in their work also affected students' motivation and engagement.

Det finns olika sorters motivation för lärande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrån individen själv och handlar om ett personligt intresse av att hålla på med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrån och används för att uppfylla ett mål till exempel att hålla på med en aktivitet för att få beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen är att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever från att eftersträva höga betyg. Genom att ta reda på vad som motiverar elever är förhoppningen att som lärare kunna hjälpa elever att nå dit de strävar utifrån deras egna önskemål. Studien ska även ta reda på hur elevers betygsambitioner påverkas av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering, samt om strävan efter höga betyg främst beror på inre eller yttre motivation. De frågor som ställts är: Vad motiverar elever som eftersträvar höga betyg (A-B) i textilslöjd, jämfört med elever som eftersträvar C-E i textilslöjd? Hur påverkas elevers betygsambitioner av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering? Hur styrs elevers strävan efter höga betyg av inre motivation och yttre motivation?Undersökningen bygger på en enkätundersökning i Stockholms län där fyra skolor har medverkat, samt litteraturstudier. Elevers motivation att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd varierar mellan individer. I den här undersökningen har eleverna angett att det som motiverar dem mest att eftersträva höga betyg är för att komma in på en speciell utbildning, en vilja att lära sig mer om ämnet, visa för sig själva att de kan och få beröm från föräldrar. Det som hindrar elever från att eftersträva höga betyg (A-B) är främst att de inte är intresserade av ämnet, att de inte har tid, inte orkar eller tror att de inte kan. Undersökningen har visat att ett betygsambitionen både har samband med intresse för ämnet och framtida yrkesplaner.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?   Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ”tråkig”. Ungdomar som är aktiva väljer att vara det för att det ”är kul” och de flesta påbörjade idrotten för att de ”ville prova på”. Vid en jämförelse av pojkar och flickor och upprätthållande i en föreningsidrott visade sig en skillnad där flickorna i något större andel drevs av inre motivation. När det gäller avslutande eller att inte påbörjat medlemskap visade sig yttre faktorer ha haft störst påverkan bland ungdomarna.

After failure at a goal, people have a variety of options for what to do next, including persistence at the goal or substituting it for a different goal. This thesis introduces a model of goal fungibility, which addresses individual differences in people’s general tendencies to persist or substitute after goal failure. It hypothesizes that promotion-focused individuals, who construe goals as ideals, should be more willing to substitute goals after failure, whereas prevention-focused individuals, who construe goals as duties, should instead be more likely to persist at the same goal. After describing the model, several possible moderators are examined, and implications for other areas of research are explored.

During the last decade research in leadership has escalated and newleadership styles have started to prevail. This study intends to examinewhether a leaders increased level of motivation in turn can motivateemployees. A major company included all employees in a leader position inan exhaustive intervention with the purpose to increase the leaders’motivation in order for them to motivate their employees. After theintervention, which ended in spring 2012, interviews with six differentemployees at the company were made to see if their level of motivation hadincreased. The interviews were semi-structured with an interview guide as asupport for the researcher. The material is interpreted through hermeneuticmethod were the researcher uses the hermeneutic spiral to raise theunderstanding of the subject and reach validity. Through the threeinterpretations which are presented in the result the researcher found twowords which seemed to be the foundation for the concept of motivation: rolemodel and acknowledgement. The result shows that depending on what yousearch for in a leader the intervention has been either useful or useless. Theemployees who want a role model have not seen any difference in theleaders, whilst the employees who wanted more acknowledgementexperience that the leaders have changed due to the intervention. Four of thesix interviewed employees have become more motivated. For furtherresearch it would be interesting to dive into the leaders point of view, alsoresearching this topic with a Multifactor Leadership Questionnaire would beinteresting, as well as including the head office to see if the results of theintervention have fulfilled their expectations.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning. En kvantitativ enkätstudie har legat som grund för det här arbetet.

Försämrat hälsoläge och ökad fetma är något som diskuteras flitigt i dagens samhälle. Forskningen påvisar att det är viktigare än någonsin att röra på sig och tänka på sin hälsa, med tanke på hur samhället har utvecklats. Vi kan redan här avslöja att resultat kommer påvisa att det finns tydliga skillnader mellan könen beträffande träning och stillasittande. Utvecklingen i samhället ligger till grund för vårt val av att göra en undersökning bland träningsaktiva. Vi har valt att inrikta oss på Medley i Växjö som bedriver sin verksamhet i simhallen. Undersökningen, som är grunden till denna uppsats, är baserad på den kvantitativa metoden och då i form av en enkätundersökning bland tidigare nämnda träningsaktiva.   Vi kommer bland annat att undersöka vilka faktorer som är viktigast när det gäller vad som motiverar till träning och varför man tar sig till just simhallen. Meningen med uppsatsen är att man med hjälp av denna får en bra inblick i hur man som kund till en träningsanläggning resonerar kring sin träning och på så sätt hjälpa såväl etablerade som mindre aktörer i branschen till att hitta de rätta konkurrensfördelarna.