The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.

Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål? Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag. Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation inför ämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land och en svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder i ämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivation till språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de båda klasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade med intervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt, och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna.

With high recognized importance of women and entrepreneurship, women entrepreneurship has been attached almost everywhere, and the connection between motivation and venture creation is discussed among women in small businesses.   Purpose         To reflect the determinants of being a women entrepreneur based on an integrated framework from psychology, sociology, and economics.     Method Qualitative research is used. Interview and observation are conducted with five women entrepreneurs, face-to-face, understanding the complex, personal topics about their businesses motivation. Conclusions   Entrepreneurs are motivated into entrepreneurship for different factors; in this study, we examined background, personal and situational factors. Motivation to entrepreneurship should research on individual level, including different scientific and environmental approaches, because the final decision to become motivated into entrepreneurship is made on individual level.

Detta är en fallstudie där fem personer medverkar. Studien undersökte om det går att motivera personer till en hälsosammare livsstil med hjälp av individanpassad träning, där kombinationen mellan konditionsträning och styrketräning låg som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa träningen efter varje enskild individs behov - från personer som haft hjärtinfarkt till personer som ville få motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ”Klassikern”. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhävningar och 90-stolen fick visa hur styrkan utvecklats. Som komplement användes omkretsmätningar. Samtliga test och mätningar gjordes innan och efter träningsperioden. Under perioden förde de även träningsdagbok för att hålla motivationen uppe samtidigt som det gav ett bra underlag för studien. Studien visar att det går att öka motivation, glädje och upplevd hälsa såväl som ökad styrka och kondition på en så kort tid som sju veckor. Samtliga personer i studien anser sig ha fått en bättre hälsa och ökat välmående efter träningsperioden, vilket har gjort att de vill fortsätta i samma bana även efter studiens slut. Individinriktad träning har alltså varit ett bra val för samtliga personer i studien, inte minst för motivationens skull.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade. En tydlig könsskillnad kunde urskiljas där majoriteten av kvinnorna visar på en upplevelse av hög stress, vilket är den negativa formen av stress där de upplever höga krav men en låg grad av kontroll. Majoriteten män visar istället på en upplevelse av att vara lågt stressade. Beträffande motivation har majoriteten av deltagarna i studien antingen en låg inre och en låg yttre motivation eller en hög inre och en hög yttre motivation. Gällande kön har kvinnorna i studien en högre motivation än männen (både inre och yttre). I analysen av deltagarnas motivation och deras upplevelse av stress kunde även en del skillnader ses. Exempelvis verkar upplevelsen av kontroll vara något som spelar en roll för elevernas inre motivation. Upplevelsen av låg kontroll verkar samspela med motivation på det sätt att många av de eleverna känner en lägre inre motivation än många av de elever som känner en hög kontroll, vilka också då uppvisar högre inre motivation. Vidare kunskap kring detta ämne anses här vara av stor vikt för lärare och andra som jobbar inom skola och med ungdomar, och bör ha en effekt på bland annat undervisningsupplägg.

In this essay I want to illuminate how teachers describe their work to increase motivation for reading in first grade. The teachers views on the concept of motivation and its complexes. Relevant research shows that there is a clear link between pupils learning and their motivation. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about how teachers describe their work to increase pupils’ motivation for reading in first grade. The survey was conducted during the latter part of autumn -09 and the method that was used was qualitative interviews. Three teachers with long experience of first grade were each interviewed. The results showed that all the teachers found it difficult to concretely explain their views on the concept of motivation. According to the three informants this is rarely discussed in school. They shared a perception that motivation was found inside each pupil and that it could be satisfied in different ways. The teachers also described how they worked to increase pupils' motivation for reading. A few points they described and felt were important to pupils' motivation for reading was; the reading aloud importance, good reading - role models, the reading–book instruments and a books content. Keywords: motivation, reading, reading – book.

Att motivera sina anställda är ett viktigt led för alla organisationer i att förbättra produktiviteten och hålla kostnaderna nere. Det kan ibland vara svårt att få anställda motiverade, och detta kan leda till svårigheter för en organisations verksamhet. Att trivas på sin arbetsplats är en viktig förutsättning för att prestera bra och bidra till ett bra resultat. Vi har med denna uppsats undersökt hur en organisation ökar motivationen hos sina anställda och om detta i sin tur i ett konkret fall kan förändra en otrivsam arbetssituation till det bättre. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med ett flertal intervjuer med anställda och ledning utförda på den hälsocentral som är objekt för vår studie. Vi har även tagit del av en enkätundersökning som årligen utförs på arbetsplatsen. Tre teorier har legat till grund för analysen, men fokus har främst legat på en av dessa. Uppsatsen visar att den positiva förändring som skett på arbetsplatsen är ett resultat av att man med hjälp av en ledning man är nöjd med och får erkännande av lyckats förbättra kommunikationen och samarbetet. Ledning och samarbete är faktorer de anställda upplever som motiverande, medan kommunikation är en viktig förutsättning för ovan nämnda faktorer. Det framkom att det inte var alla de faktorer som motiverade de anställda i allmänhet som ledde till förändringen. Det visade sig att det finns faktorer de anställda upplever som motiverande som enligt teorierna inte hör till kategorin motivationsfaktorer, och som inte heller ledningen använt för att motivera de anställda. Det visade sig även att ledningen med vissa faktorer ämnade motivera de anställda och upplever att de anställda motiverades av som de anställda inte upplever som motiverande.

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellan uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS. Fyra tränare valdes ut och deras spelare (n = 85) besvarade LSS, PMCSQ-3, SMS och KASAM. Resultatet visade att tränarna tenderar att överskatta sitt beteende, i jämförelse med hur spelarna uppfattar dem. Spelarnas upplevelse av positiv feedback, prestationsorienterat motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang hade i den aktuella studien en positiv korrelation till varandra. Det fanns skillnader mellan spelartrupperna i hur de upplever sin tränare och motivationsklimatet. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.