The purpose of this paper is to examine and to analyze the arguments about a possible Swedish law against the veil. I have therefore highlighted how notions about the veil creates and reproduces power-structures and meaning-systems. I structured the arguments in a pro et contra schedule and then analyzed them by using a theoretical framework consisting post-colonial feminism, orientalism, multi-culture and intersectionality together with research produced by Joan Wallach Scott (2010), Pia Karlsson Minganti (2007) and Anne Sofie Roald (2003). The results of the study shows that the people who either argue for or against a veil-law agree that the veil is an oppression of women and that it must be resisted. To be objective in the discussion of the veil seems to be impossible and the women it affects deprived voice. A piece of cloth has never been as controversial as the veil and the question is whether it is possible to reach consensus on its symbolism, the arguments that I analyzed contradicts it.

<p>The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.</p>

The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Examinationsnivå: </strong>Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle</p><p><strong>Titel: </strong><em>Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen:</em><strong><em> </em></strong><em>Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk</em></p><p><strong>Författare: </strong>Edlund, Nadja                                                                                                         <strong>Termin och år: </strong>Ht 2008                                                                                                           <strong>Institution: </strong>Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Daniel Pettersson                                                                                    <strong>Nyckelord: </strong>Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren</p><p> </p><p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur</p><p>samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av</p><p>utvalda verk författade av Astrid Lindgren.</p><p>. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:</p><em><p>Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?</p></em><p>Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna</p><p>metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella</p><p>uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.</p><p>Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn</p><p>kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.</p><p>Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och</p><p>hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur</p><p>menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade</p><p>meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som</p><p>sker i barnens utveckling.</p><p>Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut</p><p>från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande</p><p>statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers</p><p>existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys</p><p>upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat</p><p>och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker.</p><p>I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom</p><p>litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och</p><p>det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och</p><p>framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det</p><p>existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom</p><p>exempelvis litteratur som läses för barnen.</p><strong></strong></p> / <p><p>The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural</p><p>and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature</p><p>and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture,</p><p>class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most</p><p>read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid</p><p>Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid</p><p>Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact</p><p>that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff</p><p>(the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where</p><p>seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural</p><p>aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children</p><p>can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of</p><p>Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.</p></p>

<p>India is a syncretistic country where several religions coexist. Amystical branch of Islam, ufism, brings Hindus and Muslims togetherwhen the devotees from both religions worship the same saints andmeet at the same sacred places. The purpose of this essay is to researchif, or to what extent, a mazar is a meeting place of cultures, as well asexplore mysticism within religion. A special focus is aimed at YakubShahid Mazar in Banaras where an interview study was conductedduring the autumn of 2009. This essay will also show similarities inreligious views and how Hindus and Muslims interact in themulticultural city of Banaras.</p><p>Results show that the mazar is a meeting place of multi-culture and thatpeople from varying backgrounds meet there. They come for a varietyof reasons, mostly for wishing or praying,</p> / <p>Indien är ett synkretiskt land där flera religioner samexisterar. Enmystisk gren av Islam, ufism, sammanför hinduer och muslimer näranhängare från båda religioner ber till samma helgon och möts påsamma heliga platser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om,och i så fall i vilken utsträckning, en mazar är en multikulturellmötesplats, samt att utforska religiös mysticism. Ett särskilt fokus liggerpå Yakub Shahid Mazar i Banaras där en intervjustudie utfördes underhösten 2009. Den här uppsatsen kommer också att visa likheter ireligiösa uppfattningar och visa hur hinduer och muslimer interagerar iden multikulturella staden Banaras.</p><p>Resultaten visar att mazaren är en multikulturell mötesplats och attmänniskor från varierande bakgrund möts där. De kommer dit för enmängd olika orsaker, mestadels för att önska eller be om något, ochhelgonets historia är inte besökarnas första prioritet.</p>

India is a syncretistic country where several religions coexist. Amystical branch of Islam, ufism, brings Hindus and Muslims togetherwhen the devotees from both religions worship the same saints andmeet at the same sacred places. The purpose of this essay is to researchif, or to what extent, a mazar is a meeting place of cultures, as well asexplore mysticism within religion. A special focus is aimed at YakubShahid Mazar in Banaras where an interview study was conductedduring the autumn of 2009. This essay will also show similarities inreligious views and how Hindus and Muslims interact in themulticultural city of Banaras. Results show that the mazar is a meeting place of multi-culture and thatpeople from varying backgrounds meet there. They come for a varietyof reasons, mostly for wishing or praying, / Indien är ett synkretiskt land där flera religioner samexisterar. Enmystisk gren av Islam, ufism, sammanför hinduer och muslimer näranhängare från båda religioner ber till samma helgon och möts påsamma heliga platser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om,och i så fall i vilken utsträckning, en mazar är en multikulturellmötesplats, samt att utforska religiös mysticism. Ett särskilt fokus liggerpå Yakub Shahid Mazar i Banaras där en intervjustudie utfördes underhösten 2009. Den här uppsatsen kommer också att visa likheter ireligiösa uppfattningar och visa hur hinduer och muslimer interagerar iden multikulturella staden Banaras. Resultaten visar att mazaren är en multikulturell mötesplats och attmänniskor från varierande bakgrund möts där. De kommer dit för enmängd olika orsaker, mestadels för att önska eller be om något, ochhelgonets historia är inte besökarnas första prioritet.

Abstrakt Examinationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle Titel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk Författare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren   Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av utvalda verk författade av Astrid Lindgren. . Frågeställningen i denna C-uppsats lyder: Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen? Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten. Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle. Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som sker i barnens utveckling. Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker. I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom exempelvis litteratur som läses för barnen. / The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture, class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff (the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.

Human intelligence, with its many components, has been elusive. Until recently, the emphasis has been on facts and how humans perceive them. Now, it is time to embellish these facts with emotions and commentary. Emotional experiences and expressions play a critical role in human behavior and are influenced by language and cultural diversity. In this thesis, we explore the importance of emotions across multiple languages, such as Arabic, Chinese, and Spanish. In addition, we argue for the importance of collecting diverse emotional experiences including negative ones. We aim to develop AI systems that have a deeper understanding of emotional experiences. We open-source two datasets that emphasize diversity over emotions, language, and culture. ArtELingo contains affective annotations in the aforementioned languages, revealing valuable insights into how linguistic backgrounds shape emotional perception and expression. While ArtEmis 2.0 has a balanced distribution of positive and negative emotional experiences. Studying emotional experiences in AI is crucial for creating applications that genuinely understand and resonate with users. We identify and tackle challenges in popular existing affective captioning datasets, mainly unbalanced emotion distribution, and generic captions, we pro- pose a contrastive data collection method. This approach results in a dataset with a balanced distribution of emotions, significantly enhancing the quality of trained neural speakers and emotion recognition models. Consequently, our trained speakers generate emotionally accurate and relevant captions, demonstrating the advantages of using a linguistically and emotionally diverse dataset in AI systems. In addition, we explore the cultural aspects of emotional experiences and expressions, highlighting the importance of considering cultural differences in the development of AI applications. By incorporating these insights, our research lays the groundwork for future advancements in culturally diverse affective computing. This thesis establishes a foundation for future research in emotionally and culturally diverse affective computing, contributing to the development of AI applications capable of effectively understanding and engaging with humans on a deeper emotional level, regardless of their cultural background.

<p> </p><p><em>Inledning:</em> Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. <em>Metod:</em> Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. <em>Resultat: </em>Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var <em>kulturella aspekter på kostvanor</em>. De tre underkategorierna till den är <em>förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. </em>Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.</p>

Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. Resultat: Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var kulturella aspekter på kostvanor. De tre underkategorierna till den är förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.