Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt och strategier lärare i franska och övriga moderna språk använder sig av för att organisera undervisningen i muntlig språkfärdighet för att utveckla elevernas muntliga kommunikativa förmåga och varför de väljer att göra som de gör. I studien intervjuades sex verksamma lärare i moderna språken, i franska, spanska och tyska. De intervjuade lärarna arbetar på en mellanstadieskola, högstadieskola och gymnasieskola. Dessa är eniga om att det är viktigt att lärarna organiserar undervisningen på ett sådant sätt att eleverna får tillfällen att öva den muntliga kommunikativa förmågan så mycket som möjligt. Därpå är samtliga lärare även överens om att inte enbart använda sig av ett arbetssätt, utan varierande arbetssätt, för att öka elevernas möjlighet att få tillfällen att öva muntlig kommunikation på målspråket, bland annat genom parövningar och grupparbeten, fasta meningar, diskussionsuppgifter och användning av bilder, rollspel och film.

Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om hur lärare i engelska planerar,genomför och bedömer elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska. Urvalet blev fyralegitimerade verksamma lärare i ämnet engelska, i årskurs 4–6, på fyra kommunala skolor.Studien utgick ifrån Vygotskijs sociokulturella teori och analysbegrepp, stöttning (scaffolding),mediering och ZPD (Zone of Proximal Development). Studien har utgått från frågeställningen:”Hur främjar engelsklärare elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelskämnet?”.Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med semistruktureradeintervjufrågor som genomfördes digitalt. Syftet med denna studie är även att undersöka hurlärares didaktiska val i planering, genomförande och bedömning påverkar elevers lärande.Kommunicerar elever muntligt på engelska eller inte, kan påverkas av olika faktorer somexempelvis elevers bakgrund och rädsla att säga fel eller uttala fel. Ger lärare sina eleverintressanta och utvecklande uppgifter, eller motiverande stöd?Resultatet visar att lärares genomtänkta planering och upplägg är en väsentlig faktor för att eleverska känna sig trygga i situationer där de ska prata engelska. Enligt respondenterna bordeelevinflytande anpassas av elevers behov för att de ska vara mer mottagliga för lärandet ochskapa en atmosfär där de stöttar varandra i klassrummet. Alla fyra legitimerade lärarnaframställer också att en varierad undervisning är en väsentlig del att ta hänsyn av eleversbakgrund och kunskapsnivå. Slutligen bör dokumentation göras kontinuerligt eftersom eleverslärande gynnas och lärare får möjligheten att i tid hjälpa de elever som inte har förståelse förämnet. Som vidare forskning skulle det vara intressant att jämföra flera skolor och forska vidareom hur den muntliga kommunikativa förmågan i engelska lärs ut.