No description available.

Undersökningen har genomförts för att ta reda på hur digitala verktyg används i musikindustrin och på vilket sätt dessa appliceras i praktiken. Det digitala verktyget som ställts i fokus är “trum-plugins” eller digitala trummor.Arbetet baseras framförallt på källor i form av video-handledningar, digitala artiklar, relevant litteratur och forskning, men även på observationer under mitt egna praktiska arbete. Resultatet medför en inblick och förståelse för hur, samt varför digitala trummor används i moderna musikproduktioner. Vidare presenteras exempel på olika tekniker, tillvägagångssätt och arbetsmetoder för att behandla problem i den kreativa arbetsprocessen, samt varför nämnda metoder används. Genom att redovisa dessa exempel synliggörs den exklusiva användningen av trumprogrammering i några av de största nuvarande hitlåtarna. Vidare undersöker arbetet om hur riktiga inspelade trummor manipuleras digitalt genom kvantisering och triggers. För att inkludera en historisk aspekt presenteras hur trummaskinen användes i en musikproduktion när digitala verktyg inte var lika sofistikerade och utvecklade.Med hjälp av ovanstående information och forskning besvarades huvudfrågan.Slutsatsen inkluderar bekräftelsen om att mänskliga musiker allt mer blir ersättliga med den teknologiska utvecklingen. Detta resulterar i en ny frågeställning kopplad till den eviga diskussionen om förhållandet mellan människa och maskin i musikvärlden. / The purpose of this article is to investigate how digital tools are used in the music industry and their practical application. The main focus for this article will be the use of "drum-plugins'', more commonly known as digital drums.The results are based on various source materials such as video tutorials, digital articles, relevant literature and research. Another important aspect of the results are observations from my own music production using digital drums.First, the results provide both an insight and understanding of how and why digital drums are used in modern music productions. Second, a number of techniques, approaches and methods are presented to help solve common problems in the creative work process. Third, the relevance and application of these methods is explored.Furthermore, by accounting for the above examples the presence of digital drums in numerous modern "hit-songs" is discussed. Another important product of digitalization shown in the article is the digital manipulation of real drums using quantization and triggers. Lastly, to include an historic aspect the use of drum machines in "earlier" music productions is presented.The main question was answered using the above information and research.Finally, the conclusion confirms that human drummers are more frequently being replaced due to technological advancements, which results in a new question, or debate, i.e the relationship between man and machine in the music industry.

Sättet på vilket vi upplever musikalteater har under de senaste åren genomgått ett skifte. Allt fler musikaler har gått ifrån att främst vara framförda live till att allt oftare vara inom ett producerat och inspelat format. Som musikproducent och musikalkompositör är jag fascinerad av detta skifte, och vilka möjligheter detta medför. Inom ramen för detta självständiga arbete på avancerad nivå utforskar jag möjligheterna i att komponera och producera musikal för inspelat medium, utifrån perspektivet av musik- och medieproduktion, och vilka konstnärliga möjligheter som uppstår när produktionstekniska aspekter tas hänsyn till under hela processen i skapandet av en musikalfilm. Genom reflektion kring hur musikaler görs idag, och hur modern teknologi och produktionstekniker kan påverka hur musikaler görs framöver, diskuterar jag olika produktionskoncept utifrån egna erfarenheter erhållna från detta projekt, och utifrån redan etablerade produktionsmetoder och teorier, såsom användandet av klicktrack inom musikproduktion, musikaliska metaforer, och mediatransformation. Jag diskuterar fördelen med att, som musikproducent, vara insatt i alla delar av processen, och drar slutsatsen att genom att ta hänsyn till produktionstekniska aspekter under hela skapandeprocessen uppstår nya konstnärliga möjligheter för narrativ och berättande inom musikalteater. / The way in which we experience musical theatre has shifted in the last few years. Rather than being performed live, musicals lean more often towards being within a produced and recorded format. As music producer and musical composer, I am intrigued by this change, and the possibilities it entails. Within this master’s project I explore the possibilities in composing and producing musical for the recorded medium, out of the perspective of music, and media production, and explore artistic possibilities when considering the production aspects during the entire process in creating a musical film. Reflecting on how musicals are being made right now, and how modern technology and producing techniques can affect how musicals could be made in the future, I discuss different production concepts I gather from my own experience working with this project, and previously existing production methods and theoretical ideas, such as the use of a click track while producing, musical metaphors, and media transformation. I discuss the benefits of, as music producer, having insight in every step of the process, and state that by considering production aspects of the project during the entire process, new artistic possibilities are created for musical narrative and further storytelling when creating musical theatre. / <p>Inkluderat som bilaga för detta självständiga arbete är ett videoklipp med utvalda delar från musikalfilmen <em>HAZEL - An Extravagant Musical</em>, som arbetet resulterat i.</p>

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla. Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen av musiken.

I det här projektet utforskas kreativitet genom musikproduktion, och då specifikt genom produktion av barnmusik i kombination med animerad film. Det bottnar i ett intresse av hur man kan använda sig av olika musikaliska verktyg för att hjälpa till att berätta en historia, och från en upplevelse av att mycket av det existerande materialet i genren är ”plastigt” och ”överproducerat”. Arbetet har resulterat i fem låtar med texter på svenska med förskolebarn som huvudsaklig målgrupp. En del av projektet har involverat ett samarbete med animatörer som har skapat animerade musikvideor till två av låtarna än så länge. Texterna har ett fabeltema och en stor del av inspirationen kommer från barnskivan Djurens brevlåda från 1979 av James &amp; Karin. / This project explores creativity through music production, and specifically through producing music for children whilst combining it with animations. It springs from an interest in how to help telling a story using different musical tools, and from an experience that a lot of the existing material of the sort is ”plastic” and ”over-produced”. The work has resulted in five songs in Swedish with preschool-aged children as target group. A part of the project has involved a collaboration with animators who created animated music videos for two of the songs so far. The theme of the texts is fables and a big part of the inspiration comes from the 70s children’s record Djurens brevlåda by James &amp; Karin.

The overall aim of this master project was to create an audio record consisting of seven tracks that are both cohesive and very individual at the same time. The pieces are thought to showcase the diversity of my creative identity as a composer and music producer and will represent my individual way of composing and producing music freed from all external influences in the best way possible. This written part of the thesis is a documentation and critical reflection as well as investigation of the creation process: from sorting out the original material, writing, producing and arranging over to mixing and mastering. The observations I make are the essential part of investigating my own creative identity as a music producer and composer. In addition to the audio record and its critical reflection, this thesis will also state remarks on three time management methods I apply onto my creation process in order to observe their effects on my working routine. / Det övergripande målet för detta examensarbete var att skapa en ljudinspelning bestående av sju låtar som är både sammanhängande och mycket individuella samtidigt. Låtarna ska presentera mångfalden av min kreativa identitet som kompositör och musikproducent och ska representera mitt individuella sätt att komponera och producera musik befriad från alla yttre influenser på bästa möjliga sätt. Denna masteruppsats är en dokumentation och kritisk reflektion samt en undersökning av skapandeprocessen: från att sortera ur originalmaterialet, skriva, producera och arrangera till mixning och mastering. Observationerna jag gör är den väsentliga delen av att undersöka min egen kreativa identitet som musikproducent och kompositör. Förutom ljudinspelningen och dess kritiska reflektion kommer denna masteruppsats också att ge kommentarer om tre metoder för time management som jag använder under min skapandeprocess för att observera effekterna på min arbetsrutin.

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.

Detta är ett projekt som gick ut på att skapa ett konceptuellt musikalbum om olyckan på kärnkraftverket Tjernobyl 1986. Jag visar genom min konstnärliga process hur jag valt att förhålla mig musikaliskt till utvalda nyckelscener relaterade till olyckan. Resultatet redovisas både i form av ett musikalbum samt en skriftlig genomgång av den konstnärliga processens viktigaste delar och dramaturgiska balansgång. I projektet föreslås strategin att arbeta efter inre bilder, inre narrativ och inre film när musik ska produceras baserad på en historisk händelse. Jag för en diskussion kring berättandets vågspel i slutet av texten där begreppen pekoral och poetisk betraktelse diskuteras. Projektet presenterar även etisk problematisering kring att skapa musik baserad på händelser som påverkat och påverkar människor i det verkliga livet i en högaktuell del av världen år 2023. Detta arbete har varit helt introspektivt till sin natur och därför föreslås att det i framtida studier riktas fokus på mottagare och hur de tolkar och upplever musik skapad på liknande sätt som i detta projekt. / The aim of this project was to create a conceptual music album based on the disaster at the Chernobyl nuclear power plant in 1986. I demonstrate through my artistic process how I chose to musically relate to the selected key scenes. The results of this project are disclosed both in the form of a music album and in a more detailed written presentation of the key components throughout the artistic process and dramaturgical balancing. The findings suggest a strategy that involves working with inner images, inner narratives and inner film when producing music based on a historical event. I discuss the narrative balancing act where the pecoral meets the poetic observation. The project also presents ethical problematization regarding music created based on historical events that has an effect even to this day in a highly focused part of the world in the year of 2023. The nature of this project has been completely introspective. I therefore suggest future studies that focus on the recipient and how they interpret, and experience music created similarly to this project. / <p>Till uppsatsen hör musikinspelningar i mp3-format som jag själv producerat från början till slut.</p>

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka skapandet av popmusik (i en DAW) som är både lättillgänglig och innehåller oväntade inslag. Genom att analysera låtar av Susanne Sundfør och AURORA, samt genom att ta del av intervjuer med artisterna, undersöker jag olika konstnärliga val som kan göras i den musikaliska skapandeprocessen. Genom att använda egna upplevelser som grund för analysen, undersöker jag hur dessa val kan bidra till att skapa musik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. Litteratur som behandlar ämnen som genreöverskridande musik och harmonik användes för att stödja analyserna.  Studien resulterade i fyra låtar som jag skrev och producerade, vilka representerar ett steg mot att förstå vad som krävs för att skapa lättillgänglig popmusik med oväntade inslag. Resultaten av studien inkluderar också en fördjupad förståelse av de konstnärliga valens musikaliska betydelse inom låtskrivande och musikproduktion. Resultatet ger insikt i möjligheterna att skapa popmusik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. / The present study aims to investigate the characteristics of easily accessible pop music that also contains unexpected elements. To this end, songs by Susanne Sundfør and AURORA were analysed, and interviews with the artists were thoroughly examined. The analysis was based on a review of relevant literature, which covered topics such as genre-crossing music and music theory. The study explored the various artistic choices that can be made in the production process and considered their musical significance. The research approach was reflective and focused on the author's subjective experience of music. The analyses aimed to identify the specific musical elements that appealed to the author and consider their role in creating easily accessible pop music with unexpected elements.  The results of the study include four original songs written and produced by the author, which represent a step towards understanding the requirements for creating the desired music. The research also resulted in a deeper understanding of the musical significance of artistic choices in pop music production. The findings provide insight into the possibilities for creating pop music that is both accessible and artistically meaningful.