Med en intervjuundersökning med några verksamma musikproducenter bosatta i Sverige är syftet att bidra med bredare förståelse för deras verksamheter. Problemområdet utgörs av svårigheten att beskriva musikproducenters verksmamhet då branshen genomgått en strukturomvandling genom ökningen av digital produktion och konsumtion av musik. Första frågeställningen är: hur beskriver musikproducenterna sina verksamheter? Med teori från Aspers (2010) om skillnad mellan standard- och statusmarknader är andra frågeställningen: inom vilka typer av marknader agerar de? Med teori från forskning om musikproducentroller (Gullö, 2010;Burgess, 2012; Moorefiel,2005) är tredje frågeställningen ur vilka aktörsroller agerar de? Oväntade resultat är att musikproducenterna investerade mycket av tid och pengar från annan verksamhet för att skapa sina anseenden. Det var svårt att tolka om de entydigt verkade inom status eller standard marknad. Min tolkning är att deras aktörsroller kunde vara eller växla mellan scenframträdande musikproducenter och stödjande musikproducenter vilket kan ge en bredare förståelse för musikproducenters verksamheter.

Detta arbete har gått ut på att spela in, producera och mixa en annan artists kommande singel på distans, till hennes debutalbum. Låten heter Springer Hem I Ösregn. Det utfördes och började med en färdig demo med alla instrument först gjorda i datorn och en slasksång insjungen av skribenten. Demon skickades till en trummis och basist som spelade in på distans. Sångerskan, Moa Silén, tog tåget till Arvika från Stockholm och spelade in all sång under en helg hemma hos mig. Gitarrer spelades in på egen hand i efterhand och låten producerade upp ytligare. Mixandet gjordes av mig och Anton Fagerberg. Mastern står även Anton för. Resultatet blev ett mer nytt och modernt sound än hennes tidigare singel. Vilket målet var redan från början och att kunna blanda akustiska instrument med digitala. Det uppstod problem då mycket gjordes på distans och även i mixnings-processen för att få bas och trummor att samarbeta, men med hjälp av Anton så löste det sig. I framtiden kommer detta projekt ske utan distans och med bättre arbetsförhållanden. Trots den långa resan blev resultatet av låten som förväntat. / This assignment has been about recording, producing and mixing another artist's upcoming single, remotely, for her debut EP. The song is called ”Springer Hem I Ösregn”. It was first created with a demo with all the instruments made in the computer and a demo-vocal sung by myself. The demo was sent to a drummer and bass-player who recorded it remotely. The singer, Moa Silén, took the train to Arvika from Stockholm and recorded all the vocals during a weekend at my place. Guitars were recorded on their own and the song produced more superficially afterwards. The mix was done by myself and Anton Fagerberg. The master was also done by Anton. The result was to get a more new and modern sound than her previous single. Which the goal was right from the start and to be able to mix acoustic instruments with digital instruments. There were problems cause a lot was done remotely and also during the mixing process to get the bass and drums to work together, but with some help from Anton it was solved. In the future, this project will be done without the distance and with better working-conditions. Despite the long journey, the result of the song was as expected.

Denna studie undersöker hur musikproducenter och studiotekniker upplever sina olika roller i studioinspelningssammanhang. Detta utförs genom att studera studioteknikers och musikpro- ducenters skildringar av sig själva samt av vilka färdigheter som ingår i dessa olika roller. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ, och bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Den metod som använts för att utföra insamlingen av data är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetar, eller har arbetat, som musikproducenter eller studio- tekniker. Ljudupptagningarna från intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatkapitlet klarläggs både informanternas syn på de olika rollerna samt deras uppfattning av att dessa roller ibland innehas av en och samma person. I studiens avslutande kapitel diskuteras dessa teman i relat- ion till studiens angivna bakgrundskapitel. Studien visar bland annat att informanterna, delvis tvärtemot den tidigare presenterade forskningen, anser att musikproducenter behöver ett stort mått musikteoretiska kunskaper för att kunna utföra sina uppgifter, att studiotekniker, förutom ljudtekniska kunskaper, även är i behov av konstnärliga kunskaper på ett djupare plan samt att många väljer att ta sig an rollen som både tekniker och producent på grund av ekonomiska och praktiska aspekter. Det fastställs även att gränserna mellan studiotekniker- och musikpro- ducentrollen i viss mån håller på att suddas ut. / This study aims to explore how music producers and recording engineers experience their different roles in a studio-recording context. This is done by examining recording engineer’s and music producer’s depictions of themselves and of the different sets of skills required within these roles. A hermeneutic perspective is the base for the scientific-theoretic approach of this qualitative study. The method for collecting data is semi structured, qualitative interviews and three persons identifying themselves as either music producer or recording engineer have been interviewed. The sound recordings from the interviews have been transcribed, processed and analyzed using thematic analysis and a hermeneutic approach. How both the informants’ perception of the different roles, as well as their understanding of these roles sometimes being held by one and the same person is being explained in the chapter result. The finishing chapter discusses these themes in relation to the previously given background. Among other things, the discussion chapter shows that the informants, partly opposite to what previously given research shows, thinks that music producers need theoretical knowledge in music to be able to carry out their tasks. It is highlighted that recording engineers, besides mastery of audio and technology, need to acquire a deeper level of artistic skills. It is also made clear that the lines between the recording engineer and the music producer are being erased, and that many people, due to economical and practical reasons, choose to take on the role as both music producer and recording engineer.

Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.