En vanlig metod inom musikskapande är att utgå ifrån tidigare skapad musik. Musik upplevs dock ofta i samband med andra konstformer och jag ville undersöka hur det går att skapa musik med utgångspunkt i andra konstformer snarare än att starta med musikaliska referenser. Målet har varit att skapa nya tankebanor och nya sätt att kommunicera om musik. Jag har omvandlat attribut från tre olika filmsekvenser till musikalisk form. Fokus är lagt på komposition, arrangering, speltekniska aspekter och konstnärliga ljudtekniska val. Arbetet har resulterat i tre musikstycken av varierad karaktär. Under processen har nya tankebanor och verktyg för att skapa musik framkommit. Tankebanorna som framkom innefattade bland annat att använda ljud som känns igen från annat än musik samt system för att överföra färg till musik. Jag kom till insikt om att det i musikaliska sammanhang alltid går att tänka ”fler varv” än vid första anblick.

Syftet med arbetet är att skriva låtar som låter som andra låtar utan att det för den sakens skull blir plagiat. Att utmana mig själv och hitta nya sätt att utvecklas som låtskrivare. Bakgrunden till det här arbetet är att jag skriver mycket musik till mig själv men även åt andra och vill träna min förmåga att efterlikna andra låtar. Jag har använt mig av fyra referenslåtar som jag sedan utgått ifrån för att själv skriva en låt som ska motsvara varje referenslåt. Arbetets konstnärliga del presenteras i inspelningar på var och en av låtarna där skrivandeprocessen står i fokus. Det finns ljudexempel för att förklara begrepp och tankar genom hela arbetet. Med det här arbetet har jag lärt känna mig själv bättre som låtskrivare och insett hur mycket svårare det är att skriva efter givna ramar mot att bara skriva fritt för sig själv. Vilken skillnad det är när jag inte bara har mitt eget konstnärliga uttryck att förhålla mig till.

In my project I composed and arranged original music for a nine piece jazz ensemble consisting of five horn instruments and a rhythm section. My objective was to write diverse music specifically for the group I put together, and also to challenge myself as a bandleader. I had an ambition to write detailed horn arrangements and to take the opportunity to try out many different arranging concepts. Additionally I wanted to explore and reflect on how my piano playing functioned in the ensemble in different situations and contexts. A significant part of the project was learning about the relations between my roles as a composer/arranger, as a pianist and as a band leader. The result was recorded in the KMH studio. When I contacted musicians for my group I wanted the players to be accomplished and professional but also with a strong personality that I liked. The horn instruments I decided on was one trumpet, two trombones and two saxophones, one of which also doubled on clarinet. This instrument combination gave very characteristic results I enjoyed. The musical ideas came from many different places but most of the actual composing and arranging work was done away from the instrument in the notation software Sibelius. Most of the arrangements was written in a more contrapuntal way than a traditional jazz arrangement, which was something I always had in mind. I also explored collective improvisation in several instances to make the music even more multi-layered in an interesting way. I tried to find different roles for the piano in the different pieces to challenge myself as a pianist. Despite this I didn’t put enough thought into what my playing actually was going to be. During the recording I often found myself unsure of how the piano was going to fit in the arrangements. This was mainly due to the rehearsal time being too limited, but also because of my inexperience as a bandleader. The composer/arranger role and the band leader role turned out to take up much more of my focus than the pianist role during the whole process. That being said, I still learned a lot about my own piano playing in general. I also got a memorable recording of my music, and got some experience in leading a large ensemble.

Syftet med arbetet är att bättre förstå de principer som ligger bakom instudering utantill på gitarr. Jag har instuderat Sonata in modo antiquo av Jana Obrovska enligt de metoder för memorering som presenteras i boken By Heart: the art of memorizing music av Paul Cienniwa (2014) och från mailintervju (ägde rum 2019-02-10) med Bart Spanhove. Som klassisk gitarrist anses det som självklart och en oskriven regel att man bör spela utantill. Trots detta är musikalisk memorering inte något som vanligtvis aktivt lärs ut på våra lärosäten. Under min utbildning till gitarrist har mina gitarrlärare sagt åt mig: fint Oskar, nästa gång vill jag att du kan detta utantill. Men hur jag ska lära mig något utantill lämnades osagt. Detta arbete ägnas således åt att testa metoder för att stärka mitt utantillspel.

Min idé var att kombinera mina två största intressen; komponera musik och spela elgitarr. Jag ville utforska elgitarrens roll i en konstmusikalisk kontext och påbörja en standardisering där målet var att elgitarren ska bli ett vanligt förekommande instrument inom konstmusiken. Jag har skrivit tre stycken för olika ensembler, Dåtiden - elgitarr och tape, Nutiden - elgitarr och tam-tam och Framtiden - elgitarr och kammarensemble. Varje stycke utnyttjar elgitarrens styrkor på olika sätt.

No description available.

<p>Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande. Baserat på den här kunskapen är det lockande att framhäva om musik möjligen kan ha positiva effekter på postoperativ smärta. Syftet med studien var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta hos kirurgpatienter, som ett komplement till analgetika. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp och får musikbehandling i genomsnitt uppskattar sin smärtintensitet lägre än de patienter som inte får musikbehandling. Musik som behandling kan även minska patienters behov av analgetika efter ett kirurgiskt ingrepp. Förslag till vidare forskning kan vara att undersöka vilken dosering och typ av musik som ger optimal smärtlindrande effekt samt om musikbehandling kan förkorta patientens sjukhusvistelse efter ett kirurgiskt ingrepp.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.</p>

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande. Baserat på den här kunskapen är det lockande att framhäva om musik möjligen kan ha positiva effekter på postoperativ smärta. Syftet med studien var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta hos kirurgpatienter, som ett komplement till analgetika. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp och får musikbehandling i genomsnitt uppskattar sin smärtintensitet lägre än de patienter som inte får musikbehandling. Musik som behandling kan även minska patienters behov av analgetika efter ett kirurgiskt ingrepp. Förslag till vidare forskning kan vara att undersöka vilken dosering och typ av musik som ger optimal smärtlindrande effekt samt om musikbehandling kan förkorta patientens sjukhusvistelse efter ett kirurgiskt ingrepp.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten. De specifika effekterna av musik är dock mer okända. Studiens syfte var att få kunskap om hur musik, ur en estetisk synvinkel, kan påverka en person med demens i omvårdnaden. Studien gjordes med en litteraturöversikt där kvalitativa studier analyserades, dokumenterades och diskuterades. Resultatet visar att musik hade effekter på emotionella, sociala, och fysiska aspekter, samt ökade minnesförmågan och dess kapacitet. En syntes gjordes av det sammanställda resultatet för att få en förståelse av musikens positiva påverkan på dementa utifrån ett omvårdnadsperspektiv. / Dementia is a degenerative disease that affects a person’s nervous system in a way in which he or she gradually becomes mentally and socially disabled, and in the end leads to death.  Even though the cause of this disease is still unknown, there is enough knowledge about the disease to make caring for these patients as sufficient as possible. Poor memory, aggressive behavior, and anxiety are the most common symptoms in a person with the disease, which makes professional care a necessity. Although previous studies have shown that the use of esthetics play an important roll in increasing quality of life, the specific effects seem to be more unknown. The purpose of this study was to gain knowledge of how music, from an aesthetical point of view, can affect a person with dementia in a nurse- caring environment. The study was carried out through a review of the literature in which qualitative studies were analyzed, documented, and discussed. The findings show that music had most of its effects on emotional, social, and physical aspects along with an increase in memory ability and capacity. A synthesis of the findings was discussed through a perspective that describes the positive effects of music and how it can be assessed in the care of people with dementia.